Skip to main content Skip to main navigation

Så hanterar svenska företag Coronakrisen

Så hanterar svenska företag Coronakrisen

24 mars · 2020

Mer än en tredjedel av Sveriges företag räknar med att behöva varsla eller permittera personal till följd av den rådande osäkerheten i ekonomin. Utdelning och lönerevision för de anställda får också stryka på foten medan bonusar och pensionsavsättningar förblir orörda, visar Söderberg & Partners enkätundersökning bland drygt 1000 svenska företag.

Vi på Söderberg & Partners har fått många frågor från våra kunder kring hur vi hanterar Coronasituationens alla aspekter, och om vi har insikter eller tips att dela med oss av kring hur andra företag gör? Vi genomförde därför en enkät bland våra kunder för att samla och dela insikter, utmaningar och tips. Vi hoppas att underlaget ska kunna hjälpa och vägleda företag i deras interna arbete med att hantera Coronasituationen, och vi vill tacka alla som ställt upp och svarat på enkäten!

Några av nyckeltalen från undersökningen:

  • Hälften av alla tillfrågade företag (49,8 %) uppger att ingen av deras anställda arbetar hemifrån. Endast 10 % uppger att samtliga anställda arbetar hemifrån, och resterande företag uppger att deras anställda arbetar hemifrån i den mån som de kan eller vill göra det.

  • Oron för de anställdas aktivitetsnivå vid hemmaarbete är hög. 53 % uppger att de inte tror att de anställda kan hålla samma aktivitetsnivå hemma som på arbetsplatsen. 10 % vet ej, och endast 37 % tror att aktivitetsnivån hos de anställda kan hållas på samma nivå.

  • 7 av 10 företag är oroliga för att de ska drabbas hårt ekonomiskt av den rådande situationen. En fjärdedel av de tillfrågade företagen uppger också att de tänker söka ekonomiskt stöd från det statliga stödpaketet, medan 41 % svarar att de ej fattat beslut om det ännu. Endast 34 % uppger att de ej avser att ansöka om medel från det statliga stödpaketet.

  • Företagens ekonomiska oro ser ut att yttra sig i främst utdelning och lönerevision. Nästan hälften av företagen uppger att de planerar att se över både årets utdelning och lönerevision med anledning av den rådande situationen.

  • Bonusar och pensionsavsättningar förblir orörda. Endast 21 % av företagen uppger att de planerar att förändra sina rörliga incitamentssystem, medan dubbelt så många - 43 % - svarar att de inte kommer att förändra sina rörliga incitamentssystem. Vidare svarar endast 13 % att de skulle kunna tänka sig att tillfälligt växla ned personalens pensionsavsättningar för att betala tillbaka dem senare när Coronasituationen stabiliserats.

  • Frågan om varsel och permittering delar företagen. Andelen företag som tror att de kommer at behöva varsla eller permittera personal (37 %) är i stort sett lika stor som andelen företag inte tror att de kommer att behöva varsla eller permittera personal (35 %). Samtidigt uppger 28 % att de i dagsläget inte kan svara på om de tror att de kommer att behöva varsla eller permittera personal.

 

Tips för hemmaarbete

Företagen som deltog i enkäten fick även möjlighet att dela med sig av tips på hur man kan hålla glöden och aktivitetsnivån uppe bland medarbetarna när de arbetar hemifrån. Nedan följer ett axplock av dessa tips och råd:

  • ”Använd Microsoft Teams för alla som har en tjänst som kan ha det. Skapa även grupper för olika avdelningar och dela med sig av tips/ideér för att öka kreativiteten. Håll löpande dialog mellan varandra så man fortsatt känner sig som ett Team.”

  • Peppa varandra, acceptera att alla hanterar oron olika utan att kritisera, stöd varandra istället och agera så som Folkhälsomyndigheten rekommenderar.”

  • Håll blicken på det som händer efter Corona-viruset lättar!”

  • 'Roll Call' varje morgon. Ge medarbetarna möjlighet att ringa in varje morgon för ett kort möte och prata med varandra om viruset, situationen ute, hemma etc. Fråga hur dagen ser ut för dem. Snabba personliga avstämningar ett par gånger i veckan där de får ventilera sådant de inte vill prata om i grupp. Ensamhet, rädsla ångest etc. Viktigt att vara närvarande som chef.”

  • Dagliga informationsmejl med pepp från Ledningen - Skypefika med kollegor - Lunchpromenader på distans via telefon.”

  • ”Att vara transparent med hur utvecklingen är i egna företaget, hur det påverkas av situationen och vilka möjligheter vi kan använda oss av.”

  • Vi jobbar inte hemifrån. Men vi är lugna i ledningen och pratar mycket med personalen om att vi tillsammans kommer att lösa det här.”

  • ”Framhåll de positiva effekterna av att arbeta hemma och se det som något positivt som kan erbjudas i framtiden för de som vill eller har behov av det i olika situationer i livet.”

Enkätfrågorna besvarades under perioden 19-23 mars av personer i befattningen HR-chef/personalchef/VD/ekonomichef på 992 olika svenska företag. Samtliga företag är kunder till Söderberg & Partners. Företagen uppgav följande svar på bakgrundsfrågorna om hur många anställda de har och i vilken sektor de är verksamma:

 

Highcharts loading....
Highcharts loading....

 

5 tips och insikter om korttidspermittering

9 juni · 2020

Visste du att reglerna för korttidspermittering är mest flexibla för de med kollektivavtal, men att de utan kollektivavtal har mer flexibilitet i att hantera en marknadsvändning långsiktigt? Vi delar med oss av 5 heta tips till dig som ansöker om stöd inför sommaren, men även till dig som redan har fått stöd. Missa inte heller vårt erbjudande om en timmes kostnadsfri rådgivning med Novare Pay Consulting.

Under våren har Regeringen vidtagit en rad åtgärder för att mildra coronavirusutbrottets konsekvenser för jobb och företag. Den absolut mest omfattande krisåtgärden är det tidigarelagda systemet för korttidspermittering, där staten ger stöd till arbetsgivare för personal under korttidsarbete.

Grundkraven återspeglas i varje del av regelverket

Grundkraven för att bli beviljad stöd för korttidsarbete är i praktiken inte så många, men ger stort utrymme för tolkning. Det mest omfattande kravet en arbetsgivare måste ha uppfyllt grundar sig i att andra tillgängliga åtgärder ska ha vidtagits för att minska arbetskraftskostnaderna. Det kan bland annat innebära att personal som inte anses verksamhetskritisk måste sägas upp. Bolaget ska även kunna bevisa att de befinner sig i en ekonomisk kris med anledning av den rådande coronapandemin. Tillväxtverket har möjlighet att reglera stödet och kräva återbetalning om aktieutdelningar och bonusutbetalningar görs, eftersom det inte anses tyda på att bolaget befinner sig i en ekonomisk kris.

Nedan har vi sammanställt fem tips till dig som ansöker om stöd, men även till dig som redan har fått preliminärt stöd.

 

5 heta tips till dig som arbetsgivare inför sommaren:

 

1. Var tydlig och ärlig

Dokumentera gärna för mycket än för lite. Vid kontroll är det viktigt att kunna motivera och bevisa att korttidsarbetet har genomförts i enlighet med regelverket. Ju tydligare och ärligare ni är, desto mindre är risken att bli återbetalningsskyldiga.

2. Se till att era medarbetare håller koll på sin nya arbetstid

Att lämna felaktiga uppgifter till Tillväxtverket kan ha rättsliga effekter. Det är därför oerhört viktigt att era medarbetare rapporterar rätt arbetad tid och inte arbetar varken för mycket eller för lite än den nivån de är permitterade på.

3. Ha koll på semesterplaneringen

Även fast en arbetstagare endast jobbar exempelvis två dagar i veckan pga. korttidsarbete, rekommenderas sammanhängande semester att läggas ut under arbetsfria dagar om arbetstagaren vill garanteras att vara ledig då. Personen kan såklart ”chansa” på att vara ledig då, men risken är att semesterdagarna samlas på hög om arbetstagaren endast tar ut 40 % av sin semester. Det kan leda till hög semesterfrånvaro vid ett senare tillfälle eller dyra kompensationer i form av semesterersättning.


4. Förbered inför att återgå till det normala

Planera för en vardag efter tiden med korttidspermittering. Var förberedd och planera i god tid för att inte hamna i konflikt med regelverket. Se till att medarbetarna har tillräckligt med arbetsuppgifter och att överlämning sker på bästa sätt. Ha även i åtanke att bolag utan kollektivavtal måste permittera minst 70 % av medarbetarna, vilket är viktigt att tänka på när permitteringen upphör. 

5. Håll utkik på Tillväxtverkets webbsida

Tillväxtverkets och Finansdepartementets tolkningar av lagen för korttidsarbete förändras och uppdateras löpande, vilket kan påverka dig som arbetsgivare. I många fall har rutiner och praktisk administration inte satts upp ännu. Se därför till att hålla dig uppdaterad på vad som gäller för dig och dina medarbetare för att minimera risken att rapportera fel.

 

Mer flexibla regler för de med kollektivavtal – men störst flexibilitet för de utan kollektivavtal

Inte långt efter att stöd för korttidsarbete presenterades uppstod diskussion angående arbetsgivares möjligheter till att ta del av stödet, och hur dessa skiljer sig för de med kollektivavtal och de utan. Lagstiftningen för korttidsarbete kan nämligen anses missgynnande för arbetsgivare utan kollektivavtal på grund av de begränsade möjligheterna till att själva bestämma hur många av medarbetarna som ska permitteras och på vilken nivå. 

Arbetsgivare utan kollektivavtal måste ingå i överenskommelse om korttidspermittering med minst 70 % av medarbetarna på driftsenheten (se beskrivning i ruta nedan), medans de med kollektivavtal kan ingå avtal fritt med arbetstagarna. Ytterligare en skillnad är att nivåerna på arbets- och lönereduceringen inte får skilja mellan medarbetarna om kollektivavtal inte finns.

Reglernas utformning har medfört att många arbetsgivare har sett sig tvungna att snabbt teckna kollektivavtal för att kunna ta del av stödet för korttidsarbete, även fast det kanske inte är det långsiktigt bästa beslutet. Av den anledningen är det viktigt att belysa friheten arbetsgivare utan kollektivavtal besitter och hur denna frihet kan vara avgörande när marknadsvillkoren förändras drastiskt. Samtidigt som korttidspermittering kan vara avgörande för ett bolags framtid, bör andra åtgärder övervägas för att på sikt klara sig ur krisen och återgå till tidigare verksamhet. Paus i tjänstepensionsavsättningar, omförhandling av löner, nedsättning av arbetstid och avslutande av anställningar är mycket mer komplicerat att genomföra för arbetsgivare med kollektivavtal och något arbetsgivare utan kollektivavtal kan ta till sin fördel när marknadsvillkoren förändras drastiskt.

 

Definition av driftsenhet

Enligt Lagen om Anställningsskydd är en driftsenhet en arbetsplats avgränsad till en geografisk plats. Tillväxtverket meddelar dock att det inte behöver betyda att en del av ett företag som är beläget inom en och samma byggnad inte kan ses som en egen driftsenhet. Du som arbetsgivare har friheten att själv bedöma vad som är en driftsenhet i din organisation. Tänk på er verksamhets olika delar och huruvida dessa är anknutna till varandra. Bedrivs arbetet gemensamt eller är arbetsplatsen organisatoriskt självständig? Vi uppmanar er till att dokumentera er bedömning för att sedan använda som underlag vid en eventuell kontroll.

 

En timmes kostnadsfri rådgivning

Har ni frågor på hur ni ska resonera kring korttidspermittering eller om Regeringens andra åtgärder? Har ni fått preliminärt stöd redan, men känner er osäkra kring reglerna eller tror att ni riskerar att bli återbetalningsskyldiga? Kontakta oss för vägledning! Vi hjälper dagligen bolag med ersättningsrelaterade frågor där frågeställningar kring praktisk hantering av tjänstepensioner, incitamentsprogram och regerings krisåtgärder uppkommer. Just nu erbjuder vi en timmes kostnadsfri rådgivning som kundanpassas utifrån ert specifika behov och frågeställningar. Tveka inte att höra av er till oss via formuläret nedan för att boka in ett möte.

 

Kontakt

Köpa bostad i coronatider?

8 juni · 2020

Hur ser bostadsmarknaden ut nu mitt under coronapandemin? Vilken påverkan får det på bolånen och vågar man göra ett bostadsbyte? Söderberg & Partners är stolta att kunna erbjuda våra kunder ett bra bolåneerbjudande genom vårt kreditförmedlingssamarbete med Skandiabanken under varumärket Söderberg & Partners Bolån. Vi finns här för att vägleda dig med personlig service genom alla de frågor och funderingar du har, oavsett var på bostadsmarknaden du befinner dig.

Bostadsmarknaden och covid-19

Coronapandemin har medfört en viss oro på bostadsmarknaden. Många funderar säkert på hur krisen påverkar bostadspriserna framåt – är det rätt läge att köpa och sälja, eller bör man avvakta?

Mäklarfirman Erik Olsson Fastighetsförmedling har sedan 2010 genom intervjuer med visningsbesökare tagit fram ett eget bostadsindex, Erik Olsson Bostadsindex (EOBi). Indexet bygger på fyra frågor som ställs till 500 visningsbesökare på kvartalsbasis för att få relevanta mått på hushållens förväntningar på bostadsmarknaden. Till skillnad från andra bostadsindex är EOBi unikt då de tillfrågade enbart är personer som är aktiva på bostadsmarknaden – och därmed mer insatta än svarande i andra liknande undersökningar. Av den anledningen har även Riksbanken intresserat sig av indexets utveckling och följer detta på kvartalsbasis.

En av frågorna som ställs är ”Hur tror du att bostadspriserna i din stad kommer att utvecklas de kommande 12 månaderna?”. Genom att mäta skillnaden mellan hur många som tror på stigande respektive sjunkande priser på bostadsmarknaden får man ett mått av hur den allmänna marknadstron ser ut, en siffra som sedan kan jämföras med tidigare kvartal.

Vi har träffat Johan Nordenfelt, informationschef på Erik Olsson Fastighetsförmedling, och frågat hur han ser på den mätning som gjordes i maj – mitt under pågående coronapandemi.

- I mätningen i maj förstärks det tidigare noterade trendbrottet i februari ytterligare, med en ovanligt stor nedgång i Erik Olsson Bostadsindex på grund av coronaeffekten. Nettot (andel stigande priser - andelen sjunkande) sjunker med hela 40 enheter från låga 14 till riktigt låga -26. Jämför vi nuvarande netto på -26 med tidigare kriser är läget inte lika nattsvart. Hösten 2017 var nettot -37 och hösten 2011 under Greklandskrisen -58. I det perspektivet har bostadsmarknaden stått emot bra nu under coronapandemin, säger Johan Nordenfelt, informationschef på Erik Olsson.

 

Highcharts loading....

 

I mätningen kan man också se att turbulensen och prisnedgångarna hösten och vintern 2017 har resulterat i en underliggande nervositet som gör att kundernas förväntningar på marknadsutvecklingen påverkas snabbare än tidigare.

- Effekten är störst inom nyproduktion där få vill köpa nytt med lång tid till tillträde eftersom det skapar risk medan man ansvarar för värdeförändringen på två bostäder. Inom det befintliga beståndet gör nervositeten att fler väljer att sälja innan de köper nytt – något som beror på både att banken i högre utsträckning ställer det kravet, samt på att man själv vill begränsa sin ekonomiska risk, säger Johan Nordenfeldt.

Söderberg & Partners Bolån – en personligare bolånepartner

Söderberg & Partners Bolån kan hjälpa dig med alla de funderingar du har inför ett eventuellt bostadsbyte, eller om du bara vill se över dina bolån. Du får personlig service och professionellt stöd med allt vad din bostadsaffär och ditt bolån innebär.

Välkommen till Söderberg & Partners Bolån. Kontakta gärna kundansvariga direkt på telefon 08-466 80 40 eller skicka in dina kontaktuppgifter i formuläret nedan så blir du kontaktad.

 

Kontakta oss

Vad kan vi lära oss från tidigare börsfall?

8 juni · 2020

Det stora börsfallet inleddes i början av mars 2020 och totalt rasade börsen ca 30 % under några veckor. Sedan dess har en viss återhämtning skett, men vi vet fortfarande inte hur situationen kommer att utvecklas framåt. Ibland kan det dock vara bra att blicka bakåt för att få en förståelse för vad som kan ligga framför oss. Det finns nämligen många tidigare exempel på stora börsfall som vi kan titta på för att få en tydligare bild hur börsen betett sig i liknande situationer.

Börskrascher är inget ovanligt. Det är nämligen så att under 7 av de senaste 10 decennierna, mellan 1915–2015, har börsen kraschat med mer än 50 %. De flesta större nedgångar har dock historiskt vänt tillbaka redan efter 18–24 månader.

Hur skiljer sig coronakrisen mot tidigare kriser?

Det som skiljer coronakrisen åt är att nedgången hittills varit mycket snabbare än normalt. Detta beror på att coronaviruset har stängt en stor del av världen på väldigt kort tid, vilket inte har hänt historiskt. Även om allt gått snabbt, har coronakrisen varit en mild börskrasch hittills. Historiskt sett har konjunkturen också speglat vad som hänt på börsmarknaderna, vilket inte helt stämt med coronakrisen. Eftersom nyheterna kring corona blivit sämre över tid borde börsen gått ned mer än vad den har gjort. Börsen har också piggnat till snabbt, vilket beror på stimulanser.

Hur börsnedgången vi upplever just nu kommer att utvecklas framåt är svårt att sia om, men om det är något vi kan lära oss av historien så är det att ekonomin vänder tillbaka. Det är bara en tidsfråga. Och med ländernas kraftiga stimulanser i form av lån, likviditet och bidrag finns det fog att hoppas på snabbare återgång än till exempel vid 1930-talskrisen.

Aktier har historiskt avkastat ca 4–5 procent mer än räntebärande värdepapper. Och jämfört med dagens låga ränteläge, som efter inflationsjustering är negativt, är det rimligt att hoppas på än bättre avkastning. Så för den långsiktige finns det hopp om aktieavkastning även framöver.

 

Kort om vad vi kan lära från 4 stora kriser de senaste 100 åren:

Den stora depressionen 1928–1934

Allt började med att man hade en allt för omfattande utlåning i USA. Det var vanligt att man lånade för att placera på börsen, vilket ledde till att när börsen började svikta så var det många som hade svårt att betala igen sina lån. Effekten blev att bankerna började gå omkull. De banker som överlevde höll hårt i de pengar man hade och undvek att ge ytterligare lån. Detta innebar att andelen pengar som fanns i systemet gick ned rejält, vilket i sin tur ledde till deflation. Många blev arbetslösa medan de som hade jobb fick större betalningsstyrka då varje krona blev mer värd.

Så, vad gjorde man? Alla fel! Protektionism och tanken om att man behövde skydda landet föddes. Man slutade importera och började med egen tillverkning inom landet. Andra länder gjorde detsamma och all export försvann. Eftersom amerikanska bönder vanligtvis exporterade 1/3 av det som tillverkades blev det ett kraftigt överutbud av mjöl och kött på den amerikanska marknaden och priserna halverades. En annan idé som införlivades var att man behövde statlig styrning på allt. Staten skulle bl.a. beställa hur mycket som skulle tillverkas, men klarade inte av att detaljstyra detta, vilket ledde till att fackföreningar började strejka. I den här krisen blev allt fel – och man fick  med många lärdomar kring vad man inte ska göra.

Oljekrisen 1970–1975

Oljekrisen uppkom av ett bråk mellan Israel och arabvärlden. OPEC minskade oljeutbudet och priserna skenade. I Sverige ökade petroleumpriserna 15 gånger under åren 1968–1985, vilket ledde till kraftig inflation och att ekonomin stannade av. Under 1970-talet var tillväxten och produktiviteten förhållandevis låg vilket i kombination med den höga inflationen skapade en trög ekonomisk miljö. Vändningen kom i början av 1980-talet då tjänstesamhället växte fram allt mer i västvärlden.  

Finans- och kronkrisen i Sverige 1990–1994

1985 togs beslutet att släppa de kreditmarknadsregler som tidigare begränsat utlåningen i Sverige. Då utlåningen var begränsad fanns stora statliga ränteavdrag. Effekten av avregleringen blev att utlåningen skenade. 1990 höll det inte längre och börsen och ekonomin havererade. Flera banker och fastighetsbolag gick i konkurs och många blev arbetslösa. Kronan var fram till 1992 knuten till större valutor, men kronkursen tilläts därefter röra sig fritt p.g.a. problemen i den svenska ekonomin. Sverige hade stora budgetunderskott och behövde ta en rad jobbiga sparbeslut som vi har tjänat på sedan dess. Det är också därför vi mår bättre än många andra europeiska länder idag.

Finanskrisen 2007–2009

Finanskrisen berodde till stor del på kraftig utlåning till bostäder i USA. Om ett hus faller i värde i USA har individen möjlighet att ge nyckeln till sin bank om man inte längre vill betala på lånet. Problemet när man lånar ut för mycket, som de amerikanska bankerna gjorde, var att de blev ägare till massor med hus som var mindre värda än lånen. Effekten blev att bankerna fick det svårt. Man tittade då tillbaka på erfarenheterna från den stora depressionen och insåg att man behövde göra tvärtom och helt enkelt rädda bankerna för att inte gå i samma fälla. Staterna gick in och räddade alla banker utom Lehman Brothers. I en kris är det lätt att det blir ont om kapital, vilket förvärrar alla problem. Man sköt därför till mycket likviditet till hela systemet så att det skulle finnas pengar i omlopp. Ganska snabbt lyckades man vända ekonomin, rädda bankerna och ekonomin kunde komma igång 2009.

Coronakrisen 2019–?

Coronakrisen är en unik kris. Aldrig har världsekonomin stannat av så snabbt och aldrig har vi behövt stanna hemma på detta sätt. Man försöker göra det som man lärde sig av på 30-talet, att få ut likviditet i systemet genom olika stödpaket. Staten försöker också hjälpa banker så att de i sin tur kan hjälpa företag med lån.

Hur mycket kommer viruset att påverka ekonomin? Kommer en andra våg och vad händer då? Det är en orolig tid. Det vi lärt oss av tidigare kriser är att stater kan klara av mycket genom att skjuta in pengar i systemet för att stabilisera marknaderna, och det är lyckligtvis vad som sker på fler och fler håll runt om i världen just nu.  

Så hjälper vi dig

Vill du också komma igång med ditt sparande och sätta upp en långsiktig strategi? I tider som dessa kan det vara det skönt att ha en rådgivare att bolla med. Hör av dig till oss via formuläret nedan så återkommer vi till dig.

 

Kontakta oss

Kontakta oss