Tunna förslag i en ”politisk” budget

Kent Andersson, som är skattechef, Special Clients, på Söderberg & Partners, är inte särskilt imponerad av den budget som riksdagen ska besluta om i slutet av maj.

Det var i april som förslagen i regeringens vårbudget blev kända. Till stor del handlar det om förändrade skatter och avdrag som ska driva utvecklingen i viss riktning, inte minst i en mer klimatsmart riktning.

– Men förslagen är inte särskilt slagkraftiga och i en del fall motstridiga, säger Kent Andersson, som tror att Socialdemokraterna till stor del lämnat över budgetskrivandet till regeringskollegan Miljöpartiet och samarbetspartnern Vänsterpartiet.

– Socialdemokraterna verkar ha annat att tänka på just nu, säger han.

Till de förslag som kan anses vara motstridiga nämner Kent Andersson det som rör RUT-avdraget för reparation av vitvaror samt att produktionen av nya vitvaror åläggs en kemikalieskatt.

– Syftet med kemikalieskatten måste rimligen vara att få producenterna att styra om produktionen till att bli mer miljövänlig. Men RUT-avdraget kan ju få konsekvensen att människor i större utsträckning behåller sina äldre icke-miljövänliga vitvaror, säger han.

Förslaget om att bolag som köper utsläppsrätter och sedan skrotar dessa, så att det totala antalet utsläppsrätter minskar, ska få göra avdrag för detta, ser Kent Andersson som onödigt komplicerat.

– Det är nog inte så många företag som, trots avdragsmöjligheterna, kommer att köpa utsläppsrätter bara för att sedan ta bort dem från handelssystemet, alltså skrota dem. Det skulle vara enklare om företag fick göra avdrag för kostnader som är direkt kopplade till åtgärder i syfte att göra produktionen mer miljövänlig, säger Kent Andersson, som ändå ser en anledning till att förslaget ser ut som det gör.

– Högsta förvaltningsdomstolen har tidigare sagt nej till avdragsmöjligheter för förslag som exempelvis planterat träd för att på så sätt binda mer koldioxid, påpekar han.

Ett annat förslag som Kent Andersson är kritisk till är att de som ligger plus på sitt skattekonto inte längre ska få ränta på pengarna.

– Men i så fall borde också underskott vara räntefritt åt det andra hållet. Men de som haft en skuld till Skatteverket och betalar sina skatter i efterhand, vilket är vanligt för egna företagare, får också i fortsättningen betala ränta till staten, säger Kent Andersson, som betecknar förslaget som ”orättvist”.

Det förslag i budgeten som förmodligen blivit mest omskrivet är det om en särskild bankskatt. Som förslaget ser ut ska banker och finansiella företag inte få dra av ränta på så kallade efterställda lån, det vill säga lån som ska återbetalas först efter att alla andra fordringsägare har fått betalt om banken går omkull.

– Men de som kommer att få betala bankskatten i slutändan blir kunderna, antingen form av högre avgifter eller högre räntemarginaler, säger Kent Andersson, som menar att bankerna, precis som alla andra företag, måste ta tillräckligt betalt för att täcka sina kostnader.

– Här är det nog Vänsterpartiet som varit den drivande kraften, tror Kent Andersson