Skip to main content Skip to main navigation

Årets Finansuppsats 2019

För elfte året i rad presenterar Söderberg & Partners Årets Finansuppsats.

Ta chansen och ansök om att få skriva din kandidat- eller masteruppsats hos oss på Söderberg & Partners. Vi har valt ut ett antal teman som vi anser är både aktuella och givande. Vill du anta utmaningen?

 

Årets valbara teman är Hållbart sparande, Due Diligence av hedgefonder, Värdet av investeringsmöten med fondförvaltare och Räntefonder. Välj det ämne som du finner mest intressant och skriv ihop ett kort PM där du redogör för hur du skulle ta dig an frågeställningen. Skicka sedan ditt PM till karriar-student@soderbergpartners.se tillsammans med CV och betyg. Vi går sedan igenom alla ansökningar och väljer ut tre studenter/uppsatspar som får chansen att skriva sin uppsats hos oss. Tre studenter/uppsatspar får således skriva en uppsats inom varsitt ämne och erhåller en ersättning på 15 000 kr. När uppsatserna är inlämnade utser vår jury en vinnande uppsats som belönas med ytterligare 30 000 kr.

 

”Vi ville förnya konceptet kring Årets Finansuppsats och har därför utökat antalet ämnen. Skillnaden mot tidigare år är att vi hoppas få en närmare dialog med studenterna som skriver uppsatserna, vilket vi ser som en stor fördel. Tanken är att genom löpande kontakt under skrivandets gång tillsammans skapa ett arbetssätt som gynnar båda parter.”

Kajsa Brundin, ansvarig för produktanalys och hållbarhetsfrågor

 

Årets teman

Hållbart sparande

Vi står inför stora utmaningar - klimatförändring, vattenbrist och ett ökande välfärdsgap bland världsbefolkningen, är några av dem. I takt med att intresset för hållbarhet och hållbara investeringar ökat, har även kapitalförvaltare tagit många kliv för att integrera hållbarhet i investeringsstrategier. Antalet sparprodukter som marknadsförs som hållbara blir också alltfler. Däremot saknas fortfarande viktig kunskap, bland annat om vilka effekter de olika hållbarhetsstrategierna får på konkreta sakfrågor i hållbar utveckling. Här nedan lyfter vi fram tre ämnen inom hållbart sparande men vi tar gärna emot uppsatssynopsis inom andra specificeringar som kan kopplas till hållbart sparande.

 

Förslag på specificeringar:
  • Påverkansarbete: metoder för att bedriva effektiva påverkansdialoger mot bolag.
  • FN:s 17 hållbarhetsmål (Globala målen) som ramverk för hållbara investeringar – tillämpning och resultat
  • Hedgefonder: Hållbarhetsstrategier som tillämpas av Hedgefonder och dess effekter. Exempelvis effekten av blankning eller short selling på bolagens hållbarhetsarbete.

Användbara källor

Due Diligence av hedgefonder

Att genomföra en Due Diligence av en fond syftar till att granska en fond innan en investering ska genomföras. Hedgefonder är vanligtvis mindre reglerade än vanliga värdepappersfonder, vilket ger dem ett bredare investeringsmandat men gör också att den som investerar i dessa fonder bör göra en mer omfattande granskning själv. Som rådgivare av finansiella produkter, exempelvis hedgefonder, är det viktigt för Söderberg & Partners att säkerställa att en fond som rekommenderas till kunder är ett pålitligt investeringsalternativ.

Söderberg & Partners har tidigare handlett ett examensarbete kring detta som då var ett startskott och ett givande bidrag till utformningen av vår Due Diligence-analys av hedgefonder. Eftersom det har hänt mycket på de finansiella marknaderna det senaste decenniet vill vi lyfta detta ämne på nytt. Gärna med särskilt fokus på hur de parametrar man analyserar vid en Due Diligence påverkas av hur lång historik hedgefonden har.

Frågor av speciellt intresse är:
  • Vilka parametrar är mest relevanta att analysera vid en Due Diligence av hedgefonder och hedgefondbolag, i syfte att identifiera oegentligheter?
  • Hur påverkas möjligheten att identifiera oegentligheter vid en Due Diligence av hedgefonder som har en kortare historik och för vilka parametrar påverkas i så fall bedömningen?

Nedan listas några uppsatser som kan ge inspiration:
  • Agarwal, V., Mullally, K., & Naik, N. Y. (2015). Hedge funds: A survey of the academic literature.
  • Dimmock, S. G., & Gerken, W. C. (2012). Predicting fraud by investment managers. Journal of Financial Economics, 105(1), 153-173.
  • Brown, S., Goetzmann, W., Liang, B., & Schwarz, C. (2009). Estimating operational risk for hedge funds: The ω-score. Financial Analysts Journal, 65(1), 43-53.
  • Brown, S., Goetzmann, W., Liang, B., & Schwarz, C. (2012). Trust and delegation. Journal of Financial Economics, 103(2), 221-234.

 

Värdet av investeringsmöten med fondförvaltare

Olika fondförvaltare lägger olika mycket tid på att träffa bolagsledningar, eftersom deras syn på mervärdet av att träffa bolagsledningar skiljer sig åt. På detta ämne finns en del tidigare forskning att inspireras av, se exempelvis:

  • Solomon, D., & Soltes, E. (2015). What are we meeting for? The consequences of private meetings with investors. The Journal of Law and Economics, 58(2), 325-355.

En investerare som i som i sin tur investerar i fonder, har istället ett värde av att träffa fondförvaltaren, för att bland annat förstå fondförvaltarens strategi och förmåga att välja rätt aktier. Kring dessa möten med fondförvaltaren verkar dock forskningen vara mer begränsad.

Vi på Söderberg & Partners skulle vilja lyfta detta område för att kvantifiera värdet av fondförvaltarmöten och därmed säkerställa att vi till vår analys använder möten med fondförvaltare så effektivt så möjligt. Ovan forskning kring andra investeringsmöten kan då vara till hjälp. Exempel på teman att undersöka är:

  • Går det att kvantifiera mervärdet av att träffa fondförvaltare?
  • Tar investerare som har fler möten med fondförvaltare mer välinformerade investeringsbeslut och vilka parametrar är då hänförliga till mötena?
  • Hur kan man utifrån enbart investeringsmöten använda 4 P (People, Process, Performance, Philosophy) som en prediktiv fondanalys?

Räntefonder

Det finns flera olika typer av räntefonder, exempelvis med inriktning mot stats- och kommunobligationer, företagsobligationer (som delas in high yield och investment grade), realobligationer, korta räntebärande papper och räntejusteringslån som ofta benämns med det engelska namnet floating rate notes. På grund av fondernas olika inriktningar, och därmed egenskaper, kräver analys och utvärderingar av räntefonder att olika parametrar undersöks.

Frågor av speciellt intresse är:
  • Hur stor andel av den risk som är hänförlig till en obligation är kreditrisk, likviditetsrisk respektive durationsrisk?
  • Hur förändras relationen mellan en obligations underliggande risker vid olika löptider och kreditbetyg, och hur skiljer det sig över tid i olika marknadslägen?
  • Frågorna ovan är av extra intresse utifrån en svensk investerares perspektiv.
 
Nedan listas några artiklar som kan ge inspiration:
  • Alessandrini F (1999). Credit Risk, Interest Rate Risk, and the Business Cycle.
  • Kiesel R, Perraudin W, Taylor A (1999). Credit risk and interest rate risk.
  • Frisch C, Knöchlein G (2009). Quantification of Spread Risk by Means of Historical Simulation.
  • Schwarz K (2018). Mind the Gap: Disentangling Credit and Liquidity in Risk Spreads.
  • Dbouk W, Kryzanowski L (2010). Diversification benefits for bond portfolios.

 

Vad ska ansökan innehålla?

  • PM där du/ni beskriver metod och frågeställningar utifrån det valda temat/ämnet
  • En betygskopia
  • Personligt brev
  • Kontaktuppgifter

Hur skickar jag in mitt bidrag?

Maila till: karriar-student@soderbergpartners.se

När behöver jag skicka in mitt bidrag?

Vi vill ha ditt PM senast 31 januari 2019.

Kontaktperson

Ebba Hägg, ebba.hagg@soderbergpartners.se

Kontakta oss