Skip to main content Skip to main navigation

Hur kan ett företags hållbarhetsarbete skapa lönsamhet?

Hur kan ett företags hållbarhetsarbete skapa lönsamhet?

20 april · 2021

På bara två generationer har vi gått från att vara en liten värld på en stor planet, till att vara en stor värld på en liten planet. Det har påverkat och förändrat dagens näringsliv då det tvingar fram ett annat förhållningssätt till företags hållbarhetsarbete. Vilket hållbarhetsansvar ska företag ta, och vilka möjligheter kan klimatomställningen och den bredare omställningen för en hållbar framtid leda till?

Vi har intervjuat hållbarhetsforskaren Elin Enfors-Kautsky, grundare och vd för Prosperous Planet, som är expert på företags hållbarhetsutmaningar och det arbete som klimatomställningen kommer att kräva.

Elin-Enfors-Kautsky.jpg
Elin Enfors-Kautsky, grundare och vd för Prosperous Planet

Elin, du pratar ofta om begreppet Antropocen, vad betyder det och varför är det viktigt?

Jag tycker att Antropocen är ett bra begrepp att använda då man verkligen förstår att vi befinner oss i en helt ny kontext. Antropocen betyder människans geologiska tidsålder och är en beskrivning på var vi är just nu i historien. Vi människor har för första gången förmågan att driva förändring på planetär skala, vi kan förändra våra egna livsbetingelser i grunden, något som vi aldrig kunnat göra tidigare. Antropocen handlar om att vi människor påverkar precis allt på jorden idag. En del i detta är förändringstakten – att det går så oerhört snabbt. En annan del är den enorma komplexitet som vi måste förhålla oss till idag i en ”hyperconnectad” värld där allt hänger samman.

Hur har hållbarhetsutvecklingen tett sig?

På bara två generationer har världsbefolkningen tredubblats, energianvändningen har gått upp 7 gånger och den globala ekonomin har blivit 10 gånger större. Under de här två generationerna har afattigdomen minskat och jämställdheten ökat, i alla världsdelar.

Men den snabba socioekonomiska och tekniska utvecklingen har haft ett kraftigt avtryck i vår biosfär. Under samma period har koldioxidnivån i atmosfären skjutit i höjden, vi har förlorat ungefär 30 % av all tropisk regnskog och vi har gått in i ett globalt massutdöende av djurarter och växer. Vi tänjer på gränserna för vad vår planet tål. Enligt forskare har vi nio år på oss att faktiskt ändra vår utvecklingsväg för att inte klimatförändringen ska få oåterkalleliga effekter. Agenda 2030 syftar just till detta - att säkerställa en global hållbar utveckling inom planetens gränser.

Varför har klimatomställningen dröjt så pass länge? 

Vi har länge känt till klimatförändringens effekter, men anledningen till att omställningen dröjt är främst för att konsekvenserna inte drabbat vår ekonomi med full kraft förrän ganska nyligen. Det finns även starka krafter i samhället som tjänar på business ”as usual”. Det finns till exempel mycket pengar knutna till fossilindustrin.

Vilka är de vanligaste misstagen företag gör i sitt hållbarhetsarbete?

Alla företag förstår inte vidden av Antropocen och vad det innebär, därför tar sig många an den här utmaningen på fel sätt. Om man inte ramar in problemen på rätt sätt kan man inte heller hitta rätt typ av lösningar. Många företag ägnar för mycket resurser åt att lindra symptomen på problemen när en bättre strategi kanske hade varit att ta tag i grundproblematiken. Man sätter gärna ett plåster på problemen och försöker kompensera sig ur hållbarhetsproblematiken, men det är inte hållbart. Lösningen handlar om att hitta affärsmodeller som är hållbara i kärnan.

Vilket hållbarhetsansvar bör företag egentligen ta?

Att prata om vilket ”ansvar” företag bör ta är lite märkligt egentligen. Att världen förändras så kraftigt som den gör är ju inte en fråga som företag egentligen kan välja om man vill ta hänsyn till eller inte. Jag ser det mer som en fråga om att vara med och skapa förutsättningar för sin egen framtida existens.

Om ett företag som handlar med kaffe samtidigt driver på klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald, då har man på sikt inget kaffe kvar att handla med. Det är en hållbar värdekedja, där det borde handla om självintresse snarare än externt ”ansvar”.

Utöver detta ser så ser vi också att kunder i allt högre grad värdesätter ett seriöst hållbarhetsarbete hos företag, och de är faktiskt beredda att betala mer för varor och tjänster som är hållbara.

Hur kan företag bidra till klimatomställningen?

Först behöver man analysera i vilken mån man för närvarande är med och driver en negativ utveckling, klimatmässigt, men även bredare miljömässigt och kanske också socialt. Sen behöver man identifiera och ta tag i grundproblemen, inte bara symptomen.

Ställ er frågan ”Hur kan vi driva utvecklingen för er bransch framåt och bli en del av lösningen i stället för att vara en del av problemet? Det räcker inte längre att se hållbarhet som en fråga om compliance, utan man måste titta på detta genom en innovationslins. ”Hur kan vi vidareutveckla vår affär genom att bidra till lösningar på de globala problemen, i vårt samhälle och i vår miljö?”

Vilka möjligheter finns det med företags hållbarhetsarbete?

Klimatomställningen utmanar företag att hitta nya vägar och tvingar fram en ny affärslogik och nya affärsmöjligheter. Genom att vara med och definiera framtiden så säkrar man också sin plats i den. Det räcker inte med ett ”less bad” tänk för att hitta hit, utan man behöver verkligen fundera på hur man som företag kan skapa ett positivt avtryck på samhället och miljön.

Ett steg på vägen – integrera pensionspolicyn i hållbarhetsarbete

Söderberg & Partners arbetar med att hjälpa företag att ta ansvar för det indirekta avtryck som uppkommer till följd av pensionssparandet, och spegla företagets hållbarhetsfokus i intern och extern kommunikation. Genom att integrera hållbarhet i pensionspolicy och i pensionsrådgivningen, samt följa upp hållbarhetsnivån i tjänstepensionskapitalet kan företag tillsammans med sina anställda arbeta för en mer hållbar framtid.

Vill du veta mer? Fyll i formuläret nedan så kontaktar vi dig!

Kontakt

 

Hur hänger skatt och hållbarhet ihop?

5 oktober · 2021

När hållbarhet nämns tänker nog många på jordens ändliga resurser, miljöförstöring och klimatförändringar. Det är mindre vanligt att begreppet kopplas till skatt, men kan det vara så att det håller på att förändras?

Med hållbarhet avses vanligen goda sociala livsbetingelser utan att människans existens och förverkligande i samhället utarmar ekosystemens funktioner. Att de resurser som står till vårt förfogande används på ett sådant sätt att även framtida generationer har en jord att leva av och på. Skatt kommer främst in i hållbarhetsdiskussionen när det ses som priset vi betalar för ett fungerande och tryggt samhälle – att vi med skatten köper oss civilisation.

Det är nog få som har något att invända emot det påståendet, utan åsikterna går vanligen isär kring frågor som nivån på uttaget av skatt och personers vilja eller ovilja att betala densamma. Det som då är ett problem ur ett hållbarhetsperspektiv är skatteundandragande. En företeelse som får anses erodera de gemensamma resurserna som behövs för att i etappmål nå fram till ett hållbart samhälle. Här är det viktigt att göra distinktion mellan legitim och allmänt accepterad skatteplanering och ett skadligt skatteundandragande.

Att dra upp en klar gräns mellan undandragande och planering går inte, utan den gränsen är flytande och tenderar att skifta något i takt med den ekonomiska konjunkturen och den allmänna opinionen. Ett begrepp som torde vara en gränsövergång är artificiell, när ett företag eller individ inte kan motivera sitt handlande på annat sätt än att undvika skatt är nog gränsen mellan planering och undandragande passerad. Invändningen att det till exempel är företagsledningens skyldighet att öka intäkterna, minska kostnaderna – och då även skattekostnaden - för att maximera ägarnas utdelning är, förutom att vara kortsynt, enligt empiriska studier inte rätt väg för att maximera utdelningen. Däremot finns det studier som visar på att företag med vikande eller svagt resultat tenderar att i större utsträckning tillgripa sig av skatteundandragande metoder. Nöden har uppenbarligen inte någon lag, åtminstone inte enligt bolag med knappa resurser.

Bland förklaringsvariablerna kan anges att konsumenter tenderar att straffa företag som undandrar sig skatt och belöna företag som uppfattas som lojala med skattesystemet. Även skatteundandragandets natur tenderar att leda till ökade kostnader då den kräver komplexitet och ger opportunistiska befattningshavare utrymme att agera bortanför aktieägarnas kontroll.

En av flera faktorer som får anses verka för hållbarhet och motverka skatteundandragande är ett väl fungerande beskattningssystem, att det vilar på normer, förtroende och gemensamma åtaganden, vilket kräver att systemet uppfattas som legitimt och rättvist. Här ligger ett stort ansvar på lagstiftaren att lyckas med konststycket att formulera enkel och klar lagtext och att Skatteverket i sitt uppdrag agerar sakligt och opartiskt.

En annan faktor av stor betydelse är transparens vad gäller företags skatter, då det - om inte omintetgör - så i vart fall minskar en av förutsättningarna för skatteundandragande och ger konsumenterna ökad möjlighet att påverka normbildningen i samhället. Ett steg i den riktningen har regeringen redan tagit då det ska införas bestämmelser om skyldighet för företag att i en offentlig särskild rapport redovisa inkomstskatterättslig information om företaget. I vad som kan antas vara ett första steg berörs de största företagen, men som mycket annat kommer nog den informationsskyldigheten med tiden utvidgas till att även gälla ett större antal av företagen, se direktiv 2013/34/EU och Dir. 2021:46 Genomförande av EU-direktiv om offentlig land-för-land-rapportering och några frågor om års- och koncernredovisningar.

Avslutningsvis är det nog inte en förhastad slutsats att skatteundandragande inte underlättar att nå fram till ett hållbart samhälle, även om diskussionen om hur mycket och för vad som skatt tas ut kommer att fortsätta.

Har du frågor om hållbarhet kopplat till skatt?

Eller har du andra skatterelaterade frågor och funderingar? Fyll i formuläret nedan så återkommer vi till dig.

Kontakt

Söderberg & Partners medarbetare samlade ihop över en halv miljon kronor till Rädda Barnen

28 september · 2021

Under Söderberg & Partners internationella hållbarhetsvecka samlade medarbetarna in, genom olika hållbarhetsutmaningar, 595 205 kronor till Rädda Barnen. Pengarna kommer att gå till projektet The Red Alert Campaign i Filipinerna som arbetar för att utbilda barn och ungdomar om klimatförändringarnas effekter och stärka deras röster i samhället.

Syftet med en hållbarhetsvecka

Den 20-24 september arrangerade Söderberg & Partners en internationell hållbarhetsvecka för sina medarbetare i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Nederländerna. Syftet med veckan var att inspirera och informera anställda inom Söderberg & Partners om ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Målet var att få medarbetarna att förstå helheten inom hållbarhet och hur den enskilda individen kan göra skillnad genom små beteendeförändringar.

– Alla hållbarhetsstudier som finns visar på att vi behöver agera nu, att vi måste ta ansvar för miljön, för annars väntar en katastrof. Här har vi som bolag en unik chans att skapa förändring och stå på frontlinjen. Vi har redan ett gediget hållbarhetsarbete, men genom en hållbarhetsvecka gör vi en riktad insats tillsammans som bidrar till en förändring direkt, säger Gustaf Rentzhog, vd Söderberg & Partners.

Under veckan fick varje medarbetare möjligheten att ägna tid åt hållbarhetsarbete då man kunde delta på föreläsningar, träningspass och andra digitala aktiviteter. Via en app genomfördes uppdrag och utmaningar med målet att minska sitt klimatavtryck. Varje utmaning och uppdrag genererade poäng som i sin tur omvandlades till pengar för Rädda Barnens räkning.

Samlade ihop över en halv miljon kronor till The Red Alert Campaign

I slutet av veckan hade våra medarbetare, genom hållbarhetsutmaningar, sparat in 139 ton koldioxid och därigenom samlat ihop 595 205 kronor till Rädda Barnen. De insamlade pengarna är öronmärkta till Rädda Barnens projekt The Red Alert Campaign i Filipinerna, ett land som är svårt utsatt för naturkatastrofer och sårbart till följd av klimatförändringarna. Syftet med projektet är att utbilda barn och ungdomar om klimatförändringen och stärka deras röster som kräver att beslutsfattare och andra myndigheter tar sitt ansvar.



Charlotte Rutegård och Gustaf Rentzhog

– Vi är så tacksamma för Söderberg & Partners och arbetet som deras medarbetare genomfört under hållbarhetsveckan. Tack vare deras insatser kommer nu närmare 600 000 kr gå till barn och ungdomar i Filippinerna, som är extra utsatta för de konsekvenser och den förödelse som klimatförändringarna skapar. Syftet med vårt projekt The Red Alert Campaign är att utbilda barn och unga om klimatförändringen och ge dem en samlad och stark röst. Målet är att skapa medvetenhet för att öka allmänhetens påtryckningar som kräver att beslutsfattare, myndigheter och andra institutioner tar sitt ansvar, säger Charlotte Rutegård, Partnership Manager Rädda Barnen.

Långt och gediget samarbete

Söderberg & Partners har under flera år haft ett samarbete med Rädda Barnen där vi bland annat donerat drygt 5 miljoner kronor till flyktingläger i Syrien. Just nu stöttar vi Centrum för stöd och behandling, där barn och ungdomar som har varit med om svåra händelser får stöd och behandling. Utöver detta har vi ett löpande samarbete kring fonden ’Aktiv Påverkan’ och dess arbete för att motverka barnarbete. Du kan läsa mer om detta i rapporten ”Vem arbetar för dina pengar?”.

Hur hållbar är din tjänstepension?

Om vi visste hur våra pengar var investerade, om allt var transparent och om vi hade verktygen, skulle vi tänka och placera våra pengar annorlunda då? En betydande del av allt kapital på börsen är pensionspengar, därför är tjänstepensionen en viktig del i ett företags hållbarhetsarbete. Söderberg & Partners tjänst, Hållbar tjänstepension, hjälper företag att integrera hållbarhetsarbetet i pensionspolicyn så att medarbetare enkelt kan placera sin tjänstepension hållbart.

Tjänstepension – för många det största sparandet

De flesta företagen i Sverige arbetar aktivt med hållbarhetsfrågor, men det är lätt att glömma bort medarbetarens tjänstepension och dess indirekta miljö- och samhällspåverkan. Vårt tjänstepensionskapital kommer för många att vara vårt största sparande. Idag förvaltas ca 2300 miljarder kronor i tjänstepensionssystemet, vilket utgör en betydande del av kapitalet på börsen. Finanssektorn och vårt tjänstepensionskapital har med andra ord en viktig roll att spela i hållbarhetsfrågan.

Hållbar tjänstepension – integrerar hållbarhetsarbetet i pensionspolicyn

Söderberg & Partners tjänst, Hållbar tjänstepension, hjälper företag att integrera sitt hållbarhetsarbete i sin pensionspolicy, och löpande utvärdera och följa upp dess resultat och effekt. Våra hållbarhetsanalytiker tar löpande fram hållbarhetsanalyser för att granska och visa vilka sparprodukter som är hållbara så att kunderna enkelt kan påverka genom sitt sparande.

– Hållbar tjänstepension är en tjänst som hjälper företag att bidra till påverkansarbetet med sina egna tjänstepensionspremier. Till en början kan företag löpande följa upp tjänstepensionens hållbarhetsnivå och utvärdera dess effekter. För företag som vill arbeta mer aktivt med frågan, ger tjänsten möjlighet att påverka fondbolag att ta ansvar för hållbarhetsfrågor som de anställda tycker är viktiga, säger Mattias Koch, Head of Client Relations Large Corp på Söderberg & Partners.

Förutom att ta ansvar för företagets hållbarhetspåverkan via tjänstepensionskapitalet hjälper konceptet företag att öka medarbetarnas engagemang avseende tjänstepension. På så sätt synliggörs en viktig förmån samtidigt som man ger de anställda möjlighet att placera mer hållbart.

– Det är viktigt att ställa sig frågan ”vilken värld vill jag gå i pension i?”. Tjänstepensionskapitalet kan till en början kännas litet och man kan fundera över om ens egna pensionspremie verkligen gör skillnad. Men i takt med att tjänstepensionskapitalet växer, så växer också ditt kapitals möjlighet att skapa en positiv förändring. Och tillsammans är vi många, vilket blir en enorm kraft. Samtidigt som det över tid också kan påverka avkastningen positivt, säger Lingyi Lu, hållbarhetsansvarig på Söderberg & Partners.

Varför en hållbar tjänstepension?

  • Stärka företagets hållbarhetsprofilering och attraherar medarbetare.
  • Sänder ett tydligt budskap om företagets kollektiva värdegrund till bland annat ägare, anställda och kunder.
  • Företaget och medarbetare tar gemensamt ansvar i hållbarhetsfrågor och arbetar mot gemensamma mål.
  • Ökar intresset för tjänstepensionen och engagerar medarbetare genom att ge dem möjlighet att rösta på de hjärtefrågor de tycker är viktigast.
  • Företag som signerat FN:s Global Compact får möjlighet att låta tjänstepensionen spegla detta ställningstagande – att ni investerar i enlighet med internationella normer för miljö, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och antikorruption.
  • Hjälper företag i arbetet att nå FN:s 17 hållbarhetsmål genom att påverka kapitalförvaltare att investera i enlighet med målen.

Hållbar tjänstepension kan vara en viktig strategisk fråga för er verksamhet. Vill du veta mer om vår tjänst Hållbar tjänstepension och hur vi kan hjälpa er? Fyll i formuläret nedan så tar vi kontakt med dig för en fortsatt diskussion.

 

Kontakt

 

Kontakta oss