Skip to main content Skip to main navigation

Veckoanalys 5-9 mars 2018

5-9 mars 2018

Veckoanalys

I december i fjol fullföljde Janet Yellen sitt sista framträdande som ordförande för den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, och i början av februari lämnade hon över ordförandeposten till Jerome Powell som så sent som i slutet av februari gjorde sitt allra första framträdande inför den amerikanska kongressen. Under sitt tal gav Powell en mer...

7 mars · 2018

 

STRATEGI & MARKNADSSYN

Jerome Powells debut som ny centralbankschef

I december i fjol fullföljde Janet Yellen sitt sista framträdande som ordförande för den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, och i början av februari lämnade hon över ordförandeposten till Jerome Powell som så sent som i slutet av februari gjorde sitt allra första framträdande inför den amerikanska kongressen.

Under sitt tal gav Powell en mer optimistisk syn på den amerikanska ekonomin och noterade att utsikterna gradvis har förbättrats sedan FOMC-mötet i december. Det tyder på att det finanspolitiska stimulanspaketet, i form av skattelättnader och de utökade offentliga utgifterna, kommer att driva på efterfrågan i större utsträckning än vad man tidigare hade räknat med. Ordförande Powell framhävde även att den senaste börskorrektionen med stigande amerikanska långräntor inte kommer att tynga utsikterna för den ekonomiska aktiviteten, arbetsmarknaden och inflationen. Sammantaget var det en stimulerande finanspolitik, stark inkommande data, stramare arbetsmarknad, uppmuntrande inflationssiffror i kombination med en fortsatt stark global tillväxt som låg till grund för hans mer optimistiska framtidsutsikter.

De mer åtstramande tonerna från ordförande Powell fick den amerikanska räntemarknaden att se rött vilket satte fart på både dollarn och amerikanska räntor. De flesta investerare tyckts inte ha förväntat sig att Powell, i ett så tidigt skede, skulle kommentera det mer optimistiska läget och samtidigt relatera det till kommitténs prognoser om den amerikanska styrräntan.

Efter flera år där faktiska räntehöjningar inte lyckats leva upp till sina prognoser står investerare nu inför en ny framtid. 2018 kan komma att bli det år då amerikanska centralbanken inte bara når sin nuvarande prognos om tre räntehöjningar utan till och med överstiger den. Utan att ens belysa antalet räntehöjningar tolkade marknaden Powells uttalanden som mer hökaktiga, vilket fick sannolikheten för både tre respektive fyra räntehöjningar att stiga på terminsmarknaden.

De kommande åren kommer inte att vara en enkel utmaning för Jerome Powell och hans centralbankskollegor. FOMC kommer att behöva balansera en eventuell överhettning av den amerikanska ekonomin samtidigt som man strävar åt att få PCE-inflationen uthållig kring två procent. Vi står fortfarande fast vid vår bedömning att den amerikanska centralbanken kommer att fortsätta återföra den amerikanska ekonomin till dess neutrala ränteläge. Detta i takt med att en stramare arbetsmarknad, en fortsatt arbetsbrist och en stigande lönetillväxt bör få bäring på den långsiktiga inflationstakten.

 

Nya fall på världens börser

Under föregående vecka syntes börsnedgångar på bred front, störst var nedgångarna i centrala Europa medan Stockholmsbörsen föll dryga tre procent och det i USA syntes nedgångar på mellan en och tre procent. Den ryska börsen som fram till nyligen var den börs i världen som gått starkast tappade också kraftigt, bland annat med anledning av nedgångar i oljepriset efter amerikansk lagerstatistik som visade på ett ökat utbud. På andra tillväxtmarknader var den negativa utvecklingen dock inte fullt så kraftig och relativt sett syntes starkast utveckling i Indien, en marknad som tidigare handlats ned på risker relaterade till bristande säkerhet i det indiska banksystemet.

Den utlöste faktorn bakom förra veckans nedgångar på världens börser var FED-chefen Jerome Powells tal i tisdags (något vi beskriver mer ingående på föregående sida), men sentimentet fick sig en ny törn på torsdagen då president Donald Trump meddelat att han har beslutat att införa tullavgifter på stål och aluminium. Det eldade på diskussionerna om ett handelskrig, i första hand mellan USA och Kina och landet har tidigare höjt importtullarna på solcellspaneler och tvättmaskiner, något som precis som avgiftshöjningen på stål och aluminium drabbar framförallt den kinesiska exporten. Nyheten fick Europakommissionens ordförande att reagera med uttalande om att svara upp med samma medel och vi ser att den ökade osäkerheten gällande global handel kommer att kvarstå i närtid.

Till huvudnyheterna på bolagssidan under veckan hörde Geelys köp av närmare 10 procent av aktiekapitalet i Daimler. Bolaget är sedan tidigare ägare av Volvo Cars och köpte dessutom nyligen in sig i AB Volvo. Geelys agerande har ifrågasatts starkt och agendan är oklar, men i Kina är företagen ofta nära sammanflätade med staten och utlandsinvesteringarna är inte sällan av strategisk karaktär; för att säkra råvarutillgången, komma åt ny teknik eller förbättra infrastrukturen för att möjliggöra ökad export.

I helgen var det val i Italien och utfallet pekar som befarat på att splittringen kommer att vara stor. Största parti blir femstjärnerörelsen, men inget parti får majoritet. Det politiska dödläget är ett faktum och utformandet av en ny regering kommer således att dröja vilket inte är positivt för Europa som region. I Tyskland röstade SPD igenom koalitionsavtalet med CDU/CSU vilket gör att landet undviker nyval och att Angela Merkel kan sitta kvar som förbundskansler. Det är tvärtemot vad som sker i Italien positivt och av stor vikt för EU:s politik, inte minst för handelspolitiken.

Kontakta oss