Veckoanalys | Vecka 27

4 juli 2022

Ett turbulent halvår går till historieböckerna

Vi har nu gått in i det tredje kvartalet och marknaden väntar spänt på rapporterna för det andra kvartalet. När vi summerar första halvåret är det deppiga månader att se tillbaka till där orosmolnen hopat sig. Rapporterna är nu viktiga för att få information om företagens mående, men en del av fokuset är kvar på viktig statistik.

MARKNAD & MAKRO | Föregående vecka

Finansiella marknader

Föregående vecka inleddes med att svenska börser tog ikapp den uppgång övriga världen upplevde under midsommarafton, och OMXS30 steg med 3,2 procent under måndagen. Under onsdagen inleddes rapportsäsongen när H&M presenterade en mycket stark rapport med bra försäljningssiffror, stark bruttomarginal och en högre vinst än väntat. Detta fick aktien att stiga, dock bara ett par procent vilket kan tyckas vara lite och speglar humöret hos investerare, som hellre tar fasta på negativa signaler än positiva. Under torsdagen höjde den svenska centralbanken styrräntan med 50 punkter, vilket var i linje med förväntningarna. Vi fick även se räntefall världen över till följd av recessionsoro. Därav var fallen drivna av break-even inflation och inte realräntor vilket inte ger stöd åt börsen. BIS, centralbankernas samarbetsorganisation, varnar för permanent tillstånd av hög inflation och uppmanar centralbanker att agera snabbt och bestämt. Långvarig hög inflation och vikten av att bekämpa den var även teman för talen under ECB:s konferens i Sintra. Kina lättade något på restriktionerna vilket kan minska problemen i leveranskedjorna världen över. Till sist väntas bra skördar i Australien kunna kompensera för bortfall från Ukraina och andra dåliga skördar till följd av klimatförändringar, vilket kan dämpa matpriserna något.

Räntor faller drivet av recessionsoro

Makrostatistik

En fullspäckad vecka inleddes med svensk detaljhandel som i maj månad föll med 2,3 procent jämfört med maj förra året. Den nominella siffran skiljer sig dock från den reala och när den höga inflationen vägs in är förändringen positiv mellan 2021 och 2022. Hushållen har alltså inte ökat sitt nominella sparande, utan upplever att de spenderar lika mycket men får mindre för det. Konsumentförtroendet föll i USA, Tyskland och Sverige medan det stannade på låga nivåer i euroområdet. I Sverige är indexet nu på lägre nivåer än under finanskrisen. Konjunkturinstitutets barometer sjönk med 4,4 procent, där konsumenterna är betydligt dystrare än näringslivet, trots att även det börjar vika. Kinesiskt inköpschefsindex för industrin studsade upp överraskande mycket till följd av stimulanser och lättade restriktioner och samtliga ligger nu över 50 och indikerar expansion. Feds favoritmått för inflation, den mindre volatila PCE-deflatorn, sjönk marginellt mer än väntat från 4,9 till 4,7 procent i årstakt. Preliminär inflation från Tyskland väntades stiga men sjönk istället från 8,7 till 8,2 procent, medan den var högre än väntat i Spanien och Frankrike. Amerikanskt inköpschefsindex i form av ISM sjönk mer än väntat, men visar ännu inga signaler om recession. Till sist presenterades preliminär inflation för eurozonen där huvudsiffran steg mer än väntade 8,4 procent, till 8,6 procent och kärninflationen från 4,4 till 4,6 procent. ECB väntas nu, som en av de sista centralbankerna, höja räntan vid nästa möte med 25 punkter.

PCE Core inflation föll tillbaka något
Feds eget favoritmått för inflationen

MARKNAD & MAKRO | Innevarande vecka

Finansiella marknader

Efter ett minst sagt turbulent halvår går vi in i andra halvan av 2022. Hittills i år har det varit kombinationen av oro för inflationen, konjunkturen och högre räntor som pressat investerarnas humör. Vi bedömer att oron för detta kommer bestå den närmsta tiden. Under sommaren förblir inflationssiffrorna det viktigaste för marknadsutvecklingen eftersom det påverkar hur hårt centralbankerna behöver dra i handbromsen. Denna veckans viktigaste händelse är protokollet från senaste Fed-mötet som släpps på onsdag. Intressant blir att se om någon FOMC-medlem skulle vara villig att göra större höjningar än 75 punkter och hur de ser på tillväxtoron. Vi bedömer att börserna kommer vara volatila tills vi ser signaler att inflationen rullar över eller tills när vi vet hur många räntehöjningar vi står inför. Rapportsäsongen för det andra kvartalet tar snart fart på allvar och den kommer ge mer ljus på hur vinstutvecklingen påverkats av kostnadsinflationen. Just nu prisar marknaden in en vinstrecession. Även om analytikernas vinstförväntningar är väl optimistiska och kommer behövas tas ned anser vi att marknaden tagit ut lite väl mycket under våren.

2022 har varit ett utmanande år för börserna

Makrostatistik

Månadsskifte betyder som alltid att vi får ta del av högintressant data från inköpscheferna samt sysselsättningsstatistik från USA. Efter den senaste tidens ökade recessionsoro är förväntansbilden att även inköpschefernas humör försämras runt om i världen. Under veckan presenteras inköpschefsindex för tjänstesektorn med start på tisdag där den dämpade efterfrågan bör slå igenom. Det lär även synas i detaljhandelsstatistiken för eurozonen som presenteras på onsdag. För svensk del presenteras data över industriproduktionen för maj. Produktiviteten är extra intressant att följa just nu då den visar hur kapaciteten ser ut för att kompensera den höga kostnadsinflationen. Veckans huvudnyhet är sysselsättningsrapporten som presenteras på fredag. Enligt förhandstipsen väntas 295 000 nya jobb ha skapats under maj månad. I dagsläget finns det över 11 miljoner lediga jobb i USA, men under 6 miljoner arbetslösa, vilket lett till en mycket stram arbetsmarknad. Effekten av den strama arbetsmarknaden har blivit att löner har stigit överlag, vilket bidrar till kostnadsinflationen i bolagen.

Mycket stram arbetsmarknad i USA
Antalet lediga tjänster överstiger antalet arbetssökande med över 5 miljoner