Skip to main content Skip to main navigation

Förändrat betyg på tillgångsklasserna

Analys

Förändrat betyg på tillgångsklasserna

20 oktober · 2017
  • Aktiemarknaden sänks till oranget betyg
  • Räntemarknaden höjs till ljusgrönt betyg
  • High Yield sänks till oranget betyg
  • Korta räntor höjs till gult betyg

Bakgrund betygsättning tillgångsklasser

I mitten på mars detta år valde vi att sänka vår rekommendation för aktier som tillgångsklass från ett grönt till ett gult betyg. Det vi såg efter en stark inledning på året var bland annat signaler om överoptimism, en tro om att vi är relativt sent i konjunkturcykeln och att vi såg en ökad risk för en rekyl på aktiemarknaden. Det visade sig att sänkningen var något tidig och börsen, mätt som världsindex i svenska kronor, fortsatte den goda utvecklingen ytterligare några månader. Under sommaren noterades dock en mindre rekyl drivet av bland annat något svaga bolagssiffror och en ökad geopolitisk oro. När vi nu summerar utvecklingen från det att vi drog ned vårt betyg har världsindex ökat med 0,8 procent mätt i svenska kronor.

 

Aktuella förutsättningar

Börstrenden och den makroekonomiska statistiken har alltjämt pekat på ytterligare expansion, där framförallt industriproduktionen nu visar positiva tillväxttal efter en lång svacka. Vår bedömning är att rapportsäsongen som precis har inletts bör visa på en ordentlig förbättring för många börsbolag. Däremot kvarstår premievärderingen relativt de historiska snitten på de flesta aktiemarknaderna och ser vi till vinstprognoser är vår bedömning att potentialen till upprevideringar är liten. I kombination med att sentimentsindikatorer har fortsatt noteras på allt högre nivåer ser vi en något begränsad uppsida och potentialen till alltför stora överraskningar som liten. Dessa indikatorer har ett starkt samband med den ekonomiska tillväxten, men om vi ser tillbaka så har tidigare toppar i dessa snarare varit en varningssignal sett till börsutvecklingen.

 

Vi sänker aktier ytterligare ett steg till oranget betyg

Vi väljer att sänka vår rekommendation för aktier som tillgångsklass ytterligare ett steg i vår investeringsindikator, vilket är den näst lägsta nivån och innebär att vi förväntar oss en sämre utveckling än på räntemarknaden. Anledningen till detta är flerfaldig, men framförallt ser vi en ökad risk för en rekyl. Ser vi till årets utveckling på exempelvis den amerikanska börsen har det största fallet från en topp endast varit kring 3 procent att jämföra med ett normalår då en rekyl på cirka 10-12 procent inträffar. I kombination med att svängningarna på aktiemarknaden är ytterst små så ser vi en stor risk för att en potentiell nedgång kan ske snabbt. Vi vill poängtera att vi idag inte ser någon större fara för en större ekonomisk nedgång, men samtidigt att det historiska sambandet mellan makroekonomi och börsutveckling inte är alltför starkt. Tidigare börsnedgångar har inte sällan skett då optimismen varit som högst och vi ser idag många indikatorer som pekar på just överoptimism, både från företags-, hushålls- och investerarperspektiv.


Innebär detta att vi förväntar oss ett stort börsfall?

Nej, med ovan sagt så är det främst en rekyl vi är oroliga för. Även om vi ser ett antal indikatorer som befinner sig på nivåer som tidigare har inneburit att det inte är avlägset med en recession så finner vi också skäl att lyfta fram de skillnader som vi ser idag. Bland annat noterar vi att räntekurvans lutning ännu inte pekar på nivåer där det tidigare har uppstått en recession och med hänsyn taget till dagens låga räntor finns fortsatt goda skäl för en attraktiv relativvärdering på aktier samt en inte särskilt åtstramande miljö för hushåll och företag. Men det är samtidigt värt att notera att skuldsättningen i många segment är på alarmerande nivåer och inte sällan är det just en ohållbar kredittillväxt som är inledningen till större kriser. Vi väntar oss inte heller samma stöd från återköp och företagstransaktioner framgent.

 

Påverkas vår regionbedömning?

Nej. I samband med vår strategirapport för en månad sedan valde vi att vikta ned tillväxtmarknader något samtidigt som vi kvarstod med ett grönt betyg för Europa och Sverige samt ett oranget betyg för Nordamerika. Vi ser idag ingen anledning att ändra denna betygsättning då vi alltjämt ser att uppsvinget i den globala handeln gynnar Europa mer samtidigt som värderingen är mer attraktiv än på den amerikanska börsen.

 

Påverkas den rekommenderade ränteallokeringen?

Ja, vi lyfter vårt betyg för räntemarknaden till ett ljusgrönt betyg i vår investeringsindikator, vilket innebär att vi rekommenderar investerare att placera den vinsthemtagning som sker på aktiemarknaden i räntor. Vi gör även en förändring inom vår rekommenderade ränteallokering. Eftersom vår bedömning är att det finns en ökad risk för rekyl på aktiemarknaden ser vi också att High Yield-marknaden med nedtryckta kreditspreadar och en hög korrelation med aktiemarknaden kan stå inför en sämre utveckling. Vi sänker därför detta segment av kreditmarknaden till ett oranget betyg, medan vi kvarstår med ett ljusgrönt betyg på segmentet Investment Grade. Då vi alltjämt ser en risk för ett något förhöjt ränteläge ser vi ingen anledning att placera mer än strategiskt uppsatt allokeringsnivå i statsobligationer utan rekommenderar istället att placera likviden från försäljningar på aktie- och high-yield-marknaden i korta räntor. Dessa höjs från oranget till gult betyg. 


Investeringstalesätt slår snett?

21 november · 2019

Börsuttryck finns det många, men ett känt svenskt sådant är ”Köp till sillen, sälj till kräftorna”, vilket betyder att aktiemarknaden förväntas utvecklas bra under sommarmånaderna. Det finns dock vissa som tror mer på det motsatta anglosaxiska uttrycket; ”Sell in May and go away; don’t come back until St. Leger’s Day”[1], vilket baseras på tron att sommarmånaderna är mindre lönsamma än resterande. Så frågan är, vilket investeringstalesätt slår oftast snett och vilket har för det mesta rätt?

Vad har funkat bäst?

Tittar man på de senaste 25 åren ser vi en tydlig vinnare på Stockholmsbörsen[2]: ”Sell in May”-strategin.[3] För investerare som har köpt i september och sålt i maj har avkastningen varit i genomsnitt 12,8 %, jämfört med en genomsnittlig avkastning på 1,4 % för de som har ”Köpt till sillen”.[4] Därtill är det tydligt att strategin ”Sell in May” oftare har gett en positiv avkastning än ”Köp till sillen”.

 


Köp till sillen vs. sell in may

graf-frida.png

 

2018 må ha varit ett år då det var rätt att köpa till sillen (Stockholmsbörsen avkastade 4,9 % mellan 22 juni 2018 och 7 augusti 2018), men 2019 var det inte lönsamt sett till Stockholmsbörsen över lag (mellan 21 juni 2019 och 7 augusti 2019 var avkastningen -4,3 %). Med det sagt är det sällan svart eller vitt, utan lönsamma bolag går att finna även på sommaren.

Säsongsmönstret på Stockholmsbörsen

I början av sommaren i år tog vi fram en en analys om säsongsmönstret på Stockholmsbörsen[5] med avsikt att ge en mer nyanserad bild. Huvudpunkterna från genomgången kan sammanfattas som:

  • Genomsnittsavkastningen har varit lägre under sommaren, definierad som perioden 30/4 – 30/9, men historiskt sett förekommer det fler sommarperioder med positiv värdeutveckling än negativ. Några rimliga förklaringar till de svaga sommarperioderna är att handelsvolymerna minskar, insikt om bolagsprognoser erhålls och att utdelningssäsongen når sitt slut under sommaren.
  • Har året börjat bra, följs ofta våren av en positiv utveckling på börsen under sommarperioden. Faktum är att av de år med positiv börsutveckling under sommaren är det endast en sommarperiod som kommer efter att ha inlett året negativt.
  • Defensiva sektorer och kvalitetsbolag har utvecklats bättre under sommaren än cykliska sektorer och aktier. Därtill har småbolag genererat en högre genomsnittlig avkastning, men svenska storbolag har utvecklats positivt fler sommarperioder än småbolag.

Mycket av ovanstående resonemang är applicerbart på de två strategiernas utveckling. Historiskt sett förekommer fler år på Stockholmsbörsen då ”Köp till sillen” har gett en positiv avkastning än negativ. Och av dessa somrar kommer alla förutom en efter en ”Sell in May”-period med positiv börsutveckling. Därtill är det tydligt att vissa sektorer och bolagstyper, t.ex. kvalitets- och småbolag, fortsätter vara lönsamma under sommarperioden.

Vilken strategi ska man ha?

Sammantaget verkar det inte som att investeringstalesättet ”Köp till sillen, sälj till kräftorna” är särskilt framgångsrikt. Historiken indikerar dock inte heller att man ska anamma ”Sell in May and go away; don’t come back until St. Leger’s Day”-strategin och lämna Stockholmsbörsen helt under sommaren. Den genomsnittliga avkastningen för ”Köp till sillen” är ändå positiv (om än mer modest än för ”Sell in May”) och strategin har historiskt gett en positiv avkastning vid fler tillfällen än den gett en negativ.

Det finns skäl att överväga en sektorrotationsstrategi där man placerar om till mer defensiva sektorer under sommaren. Dock måste det poängteras att det är svårt att tajma marknaden över tid, så därför passar denna bättre för investerare med kortare investeringshorisont. En långsiktig investerare bör alltså inte stirra sig blind på Stockholmsbörsens säsongsmönster utan även ta hänsyn till andra faktorer, så som riskspridning och sparfrekvens (t.ex. månadssparande), vid val av investeringsstrategi.

 

 

[1] St Leger Day är en dag i mitten av september när den klassiska hästkapplöpningen med samma namn går av stapeln.

[2] Indexet som ligger till grund för beräkningarna i detta inlägg är SIXRX, vilket visar den genomsnittliga utvecklingen på Stockholmsbörsen inklusive utdelningar.

[3] Notera att tidsperioden för ”Köp till sillen” alltid är midsommar respektive år till 7/8, samt att det med ”Sell in May” menas perioden 15/9 ett år till 1/5 efterföljande år.

[4] Se fotnot 3.

[5] Indexet som ligger till grund för beräkningarna i analysen är OMXSPI inklusive utdelningar från 1996-01-31 till 2018-05-31. 



 

Analys

Bolagen som klarar sig bäst på börsen över sommaren

24 juni · 2019

Det är inte bara vi människor som tar semester under sommaren. Även kapitalet på börsen brukar historiskt sett slå av på tempot under sommarmånaderna och bjuda på en något mer blygsam avkastning under denna period jämfört med resten av året. Men, det finns sektorer och bolag som tenderar att prestera betydligt bättre än marknaden i stort under sommaren. 

Den gamla börsdevisen ”Sell in May and go away” påstås vara ett flera hundra år gammalt uttryck som härstammar från slutet av 1600-talets England. Det sägs att förmögna investerare i London sålde sina aktier över sommarmånaderna eftersom de inte kunde övervaka sina positioner under semestern. Säljtrycket på aktier resulterade ofta en i svag börsutveckling under denna period och konsekvensen var att man råddes att hålla sig borta.

Även om finansmarknaderna ser fundamentalt annorlunda ut idag lyckas det klassiska uttrycket alltjämt hålla sig relevant. Historiskt har Stockholmsbörsen genererat en genomsnittlig negativ avkastning under sommarmånaderna och avkastningen tenderar, generellt sett, vara svagare då i förhållande till resterande delen av året. Trots det förekommer det historiskt sett fler sommarperioder med positiv avkastning än negativa.

En förklaring till de historiskt svaga sommarperioderna är att handelsvolymerna på börsen minskar under denna period. Den tunna handeln gör dessutom marknaden något mer överkänslig för politiska och ekonomiska nyheter. Det är också vid denna tidpunkt som många investerare börjar ifrågasätta bolagens helårsprognoser. En avslutad utdelningssäsong kan också bidra till ett allmänt svalt intresse för aktier under sommarmånaderna.

Stark start på året – stark sommar

En positiv börsutveckling i inledningen på året har historiskt ofta följts av en positiv börsutveckling även under sommarmånaderna. Historiken talar således för att vi mycket väl kan få se en positiv börsutveckling även under sommaren 2019.

Defensiva sektorer och storbolag har utvecklats bättre

Historiskt sett kan vi konstatera att sektorer av mer defensiv karaktär överlag haft en något bättre utveckling över fler sommarperioder än sektorer av mer cyklisk karaktär. Samtidigt har genomsnitt- och medianavkastningen i många fall också varit bättre bland defensiva sektorer. Bland annat kan vi se att den mer offensiva teknologisektorn i genomsnitt genererat en negativ avkastning över sommaren medan hälsovårdssektorn, som kan anses vara av mer defensiv karaktär, i genomsnitt utvecklats positivt.

Vid jämförelse av stora respektive små bolag kan vi se att de större bolagen oftare utvecklas positivt under sommarmånaderna. Men när börsen väl går upp, är det småbolagen som tagit täten och genererat en högre genomsnittlig avkastning under sommarmånaderna. Säsongsmönstret speglar alltså till viss del börsen generellt, där storbolagen ofta utgör en tryggare investering men där den som söker mer risk med fördel kan investera i de mindre bolagen och över tid erhålla en högre avkastning.

Bolag som historiskt presterat bra över sommarmånaderna

Av bolagen som vi bevakar inom OMXS30 har vi tagit fram de bolag som historiskt har utvecklats bäst, både i förhållande till resten av året men också i förhållande till index. Filtrerat på andelen av somrar med positiv utveckling relativt index, framgår det att defensiva bolag, över tid, har presterat bättre under sommarmånaderna än mer cykliska aktier. I tabellen nedan finns en sammanställning över de parametrar vi tittat på och de bolag som vi analyserat under sommarmånaderna.

Perioden som ligger till grund för analysen är baserad på tillgänglig index- och kursdata som sträcker sig från 1996 (indexnivå) och 2001 (sektornivå).

Om du vill veta mer om analysen och hur börsen brukar bete sig under sommaren kan du lyssna på en längre intervju med vår investeringsstrateg Dick Ingvarsson i Ekonomiekot här.

Analys

Indikatorerna som visar när risken ökar

18 januari · 2018

Söderberg & Partners Marknadsriskindikator hjälper till att identifiera långsiktiga risker på aktiemarknaden

En stor utmaning som många analytiker tampas med är att försöka identifiera indikatorer som kan ge vägledning kring den förväntade makroekonomiska utvecklingen eller förutsättningarna på värdepappersmarknaderna.

-          Vi har därför skapat en indikator som sammanväger flertalet indikatorer från historiska cykelanalyser och kombinerat dessa med ytterligare parametrar som kan fånga upp en långsiktig trend över marknadsrisken och därmed varna för de större risker på aktiemarknaden som uppstår mer sällan, säger Matthias Gietzelt, chef för marknads- och aktieanalys på Söderberg & Partners.  

Den grundläggande tanken har varit att skapa en relativt enkel modell som vi har valt att kalla för ”Söderberg & Partners Marknadsriskindikator” (MRI).

Avsikten har varit att testa ett stort antal indikatorer som vi tidigare noterat har ett bra samband med avkastningen på aktiemarknaden. Vi koncentrerat oss på fyra delkomponenter, nedan följer en övergripande beskrivning:

-          Tekniska indikatorer: I akademiska studier har bland annat momentumeffekten påvisat en tydlig överavkastning jämfört med många andra investeringsstrategier. Kort förklarat innebär det att aktiers positiva och negativa avkastningstrend ofta fortsätter längre än vad det fundamentala värdet motsvarar både i uppgångs- och nedgångsfaser. Ofta förklaras detta genom investerares flockbeteende. Tekniska indikatorer kan naturligtvis även innebära olika former av trendstrategier och andra beteendevetenskapliga aspekter.

 

-          Sentiment: Inom detta segment hamnar bland annat ett antal förtroendeindikatorer, som kan vara både mätningar hos företag, hushåll och investerare. Oftast har dessa starka makroekonomiska samband, men de har samtidigt visat sig ge en viss vägledning för aktiemarknadsrisken. En stor optimism hos investerare har exempelvis ofta inneburit att risken för en rekyl på aktiemarknaden ökar.

 

-          Räntemarknaden: Historiskt har räntemarknaden gett goda signaler för den makroekonomiska utvecklingen. Det är naturligt då låga räntor är stimulerande för ekonomin och höga räntor är åtstramande. Men för aktiemarknaden kan även nivån vara av vikt, då relativavkastningen i form av obligationsränta jämfört med direktavkastningen i form av utdelningar på aktiemarknaden kan bli hög eller låg. Även signaler från kreditmarknaden kan vara av värde för aktiemarknaden, både vad gäller kreditspreadars utveckling men även exempelvis skillnader i korrelation mot aktiemarknaden för olika segment på kreditmarknaden.

 

-          Makro: Den makroekonomiska utvecklingen spelar en stor roll för börsbolagen och så länge den ekonomiska aktiviteten tilltar brukar förutsättningarna för aktiemarknaden vara goda. Indikatorerna inom kategorin är många där vi bland annat tidigare har satt stort värde vid arbetsmarknadsdata, men även statistik som mer direkt visar hushållskonsumtion samt företagens investeringsplaner.

 

Marknadsriskindikatorn i praktiken – amerikanska aktiemarknaden

För att illustrera indikatorns utfall har vi utgått ifrån statistik på den amerikanska marknaden där vi finner tillräckligt lång statistik för att täcka in både större upp- och nedgångsfaser på aktiemarknaden. I studien och beskrivningen framöver ser vi till statistiken under de senaste 25 åren. 


Vi kan notera att den sammanviktade indikatorn övergripande ger en mycket god signal för att begränsa nedsidesrisken. Över en längre tidsperiod blir både avkastningen högre, risken lägre och förlustrisken lägre om modellen följs än om investeraren under hela perioden äger ett brett aktiemarknadsindex. Indikatorn ger en trögrörlighet, vilket innebär att en marknadstopp inte prickas in, men att man hinner begränsa nedsidan kraftigt om man följer indikatorn samtidigt som man hinner gå in för att ta del av den efterföljande expansionen. I den likaviktade indikatorn hamnar signalen att sälja aktier i slutet på november år 2000 och i slutet på januari 2008 (långt innan finanskrisen). Vidare så skulle man ha ökat risken igen i juli år 2003 och februari år 2010.

Du kan läsa mer om Söderberg & Partners Marknadsriskindex i vår senaste strategirapport

Kontakta oss