Skip to main content Skip to main navigation

Hur fungerar gröna obligationer?

Hur fungerar gröna obligationer?

15 december · 2015

Jag skrev nyligen en artikel i Nordisk Försäkringstidskrift om gröna obligationer . Artikeln blev ganska teknisk, så jag tänkte jag gör en blogg av några valda delar från den artikeln, och ett par tips på hur man som sparare kan investera i gröna obligationer.

Visste ni att den första gröna obligationen togs fram 2008 i ett samarbete mellan Världsbanken och SEB? Bakgrunden var att ett antal institutionella investerare efterfrågade en obligation med hög kreditvärderighet och som stödjer klimatprojekt. Dessa key investors var Länsförsäkringar, Skandia och andra och tredje AP-fonderna. Sedan dess har Världsbanken emitterat gröna obligationer för ungefär 8,5 miljarder USD, som har finansierat cirka 70 klimat- och miljöprojekt i utvecklingsländer. Marknaden för gröna obligationer har vuxit sedan dess; flera aktörer emitterar nu olika former av gröna obligationer och sedan i år finns det till och med gröna obligationsfonder för småsparare. Men vad är egentligen en grön obligation och gör de verkligen någon skillnad?

Vad är en grön obligation?

En grön obligation är en obligation där kapitalet är öronmärkt åt olika former av miljöprojekt. Det finns olika former av gröna obligationer, med avseende på hur pengarna används, hur obligationen är granskad, typ av säkerhet och kupongens utformning. De flesta obligationer har samma kreditbetyg som övriga skuldinstrument som utgivaren har gett ut.

Figuren visar emitterad volym av gröna obligationer åren 2008 – 2014, baserat på en analys från Världsbanken. Källa: Världsbanken, What are Green Bonds

 

Hur kan man spara i gröna obligationer?

Många av pensionsbolagen investerar delar av sitt ränteinnehav i gröna obligationer, även om andelen är liten. Så har du en traditionell pensionsförsäkring hos exempelvis Alecta, SEB, Skandia eller SPP är chansen stor att du har en liten del av ditt kapital i gröna obligationer. Men, det finns sedan i år också möjlighet för privatsparare att investera i två fonder som investerar i gröna obligationer. SPP Grön Obligationsfond finns tillgänglig i Söderberg & Partners depå, är valbar inom premiepensionssystemet, hos SPP själva och inom ytterligare ett par plattformar. SEB Green Bond Fund finns tillgänglig hos SEB och även den är valbar inom premiepensionssystemet.

 

Vilken Avkastning får man?

Eftersom det vanligaste är att organisationen som ger ut obligationen ställer ut den med hela sin balansräkning som säkerhet, får den gröna obligationen samma kreditbetyg och därmed avkastning som motsvarande ”vanliga” obligationer som organisationen ställer ut. Eftersom många gröna obligationer handlar om en riskmitigation, är tanken att risken i emittenten genom projektet ska bli lägre, och därmed bör obligationen bli en attraktiv investering.

 

Illikvid marknad, trots explosionsartad utveckling

De senaste åren har marknaden för gröna obligationer vuxit explosionsartat. Från att ha legat på volymer under 5 miljarder dollar fram till 2012, emitterades över 10 mdr dollar under 2013 och över 35 mdr under 2014. Allt tyder på att trenden fortsätter, eftersom efterfrågan från investerare är mycket stor. Efterfrågan från investerare är så stor att många vittnar om att andrahandsmarknaden är i princip obefintlig; alla vill fortsätta vara ägare till de obligationer de äger.

 

Krav och certifieringar

En annan effekt av att efterfrågan på gröna obligationer är så stor är att branschen upplever ett behov av någon slags certifiering eller definition. För klimatobligationer (se nedan) finns sedan 2011 en certifiering tack vare Climate Bonds Initiative länk: https://www.climatebonds.net/  (”CBI”). CBI har satt upp kriterier för olika typer av klimatprojekt och skapat en märkning, ”Climate Bond Certified”, med speciellt utsedda kontrollörer.

Inom andra typer av gröna obligationer har standardiseringen inte kommit lika långt. Ett stort framsteg gjordes 2014, när 13 internationella banker enades om ”the Green Bond Principles”, förkortade ”GBP”. De fyra principerna behandlar följande områden:

  1. Användningsområden. Hur emissionslikviden används ska dokumenteras i obligationens juridiska dokument.
  2. Process för utvärdering och val av projekt. Emittenten ska beskriva beslutsprocessen för att bedöma om ett projekt kan använda kapital från den gröna obligationen.
  3. Emissionslikviden ska placeras i ett separat konto eller hanteras så att det är tydligt att pengarna från obligationen går till de specificerade projekten.

Rapportering. Emittenten ska minst en gång om året tillhandahålla en lista med projekt som obligationen har finansierat till investerarna

GBP rekommenderar också att man använder sig av en extern part för att bekräfta att obligationen följer de fyra principerna. Man uppmanar också till en oberoende revision av framförallt hur emittenten följer princip nummer tre, dvs hanteringen och spårbarheten i likviden.

 

Skillnaden mellan gröna obligationer och klimatobligationer (climate bonds)

Den viktigaste skillnaden hörs egentligen på namnet, det vill säga att klimatobligationer fokuserar på projekt som adresserar klimatfrågan. Exempel på projekt som ryms i den kategorin kan vara inom förnyelsebar energi och klimatsmart infrastruktur. Men även projekt som adresserar effekterna av klimatförändringar omfattas, exempelvis att bygga förstärkningar mot havet i en stad som riskerar att drabbas av en höjning av havsnivån skulle kunna finansieras av en klimatobligation. Gröna obligationer är ett bredare begrepp, där obligationerna kan finansiera även miljöprojekt som inte direkt har med klimatet att göra. Klimatobligationer är alltså en slags grön obligation. Begreppet klimatobligation är vanligare internationellt, då benämnt ”climate bonds”. I sverige är det vanligare att använda begreppet gröna obligationer, även för renodlade klimatobligationer.

Den andra stora skillnaden är att det finns ett system för att certifiera klimatobligationerna, genom CBI och märkningen ”Climate Bond Certified”.En förklaring till detta kan vara att klimat är ett enklare område att definiera, och därmed även enklare att räkna på. GBP är ett steg i rätt riktning för att skapa trovärdighet och standarder för alla gröna obligationer.

 

Vilken påverkan har det?

Jag är ju obsessed med faktisk förändring och allergisk mot greenwashing, så det här tycker jag är en viktig punkt. Gröna obligationer har fått viss kritik för att de finansierar projekt som ändå skulle genomföras, och att företagets eller organisationens övriga kapital istället styrs om till att finansiera de ”icke-gröna” projekten. Idag finns det en poäng i det påståendet, eftersom tillgången på kapital just nu är stor. Detta behöver dock inte vara fallet framöver, och då kan det spela roll för organisationer att det finns investerare som hellre investerar i gröna projekt. Sedan ska man inte heller underskatta signalvärdet och den påverkanseffekt som gröna obligationer har. Om kapitalägare ser ett stort värde i att vara ägare till gröna obligationer ökar synligheten av gröna projekt, och enligt mig även efterfrågan på dessa.

Kontakta oss

Kontakta oss