Är påverkansinvesteringar marknadens mest missbrukade strategi?

Det här är definitionen av påverkansinvesteringar enligt Eurosif och Global Impact Investment Network (GIIN). Vid en första anblick låter definitionen bred, men kravet på att skapa sociala och miljömässiga effekter fångar essensen i strategin: den ska ge mätbara positiva effekter. Det här har marknaden svårt att förhålla sig till. Den ständigt återkommande missuppfattningen att man bidrar till ett företags verksamhet genom att köpa dess aktier fortsätter att leda till felaktiga slutsatser. Jag återkommer till detta.

Påverkansinvesteringar är ett relativt nytt begrepp. Det lanserades under en konferens anordnad av Rockerfellerstiftelsen 2007 och sedan dess har man försökt definiera vad som karaktäriserar påverkansinvesteringar och vad de innebär. Det finns därför relativt mycket skrivet om strategin, särskilt sett i relation till hur liten den fortfarande är. Bara 0,5 % av kapitalet i Europa förvaltas i påverkansinvesteringar enligt Eurosifs senaste rapport.

Enligt rapporten ovan står gröna obligationer och mikrofinans för stora andelar, men sociala obligationer är på frammarsch. Även om påverkansinvesteringar står för en liten andel av kapitalet idag, har strategin en stark tillväxt. I den senaste Eurosif-undersökningen växte påverkansinvesteringar med 385 % under perioden 2013 – 2015, motsvarande 120 % i årlig tillväxttakt.

Egenskaper hos påverkansinvesteringar

Det finns några egenskaper som definierar påverkansinvesteringar, där den viktigaste är att det både ska finnas social eller miljömässig vinst och finansiell vinst med investeringen. Det ska dessutom finnas en korrelation mellan påverkan och den finansiella avkastningen. Med det menas att avkastningen ska bli högre om det sociala eller miljömässiga resultatet är bra. Detta sista krav frångås ofta i praktiken och investeringarna benämns ändå påverkansinvesteringar.

Inom påverkansinvesteringar skiljer man på ”impact first” och ”financial first”. En impact first investerare maximerar hållbarheten och kommer överens om en minsta acceptabel finansiell avkastning. En financial first investerare optimerar istället den finansiella avkastningen och kommer överens om en lägstanivå för påverkan.

Utmaningar med att mäta sociala och miljömässiga effekter

En investering i en påverkansinvestering innebär per definition att man förväntar sig en konkret positiv påverkan i en hållbarhetsfråga. Det kan exempelvis handla om fler bostäder till rimligt pris, bättre folkhälsa eller utbildning, investeringar i förnyelsebar energi, eller tillgång till mat och vatten.

Att lyckas mäta projektens framgång är avgörande för att en investering ska kunna kallas påverkansinvestering. Men det är en erkänd utmaning att mäta sociala eller miljömässiga effekter i ett specifikt projekt. Ett flertal organisationer har därför tagit fram standardmodeller och nyckeltal för att mäta resultat, för att stötta framväxten av påverkansinvesteringar.

Trots att definitionen av påverkansinvesteringar inkluderar mätbarhet, är det inte helt okomplicerat att säga att påverkansinvesteringar faktiskt ger effekt. Dels beror detta på att ”mätbarhet” ibland tolkas för brett, dels beror det på att det är svårt att säga vad som hade skett om investeringen inte hade gjorts. 

Avkastning i påverkansinvesteringar – Inte nödvändigtvis marknadsmässig

Utöver påverkan, ska strategin även generera en finansiell avkastning. På den här punkten skiljer sig påverkansinvesteringar från de andra hållbara investeringsstrategierna, eftersom avkastningen inte alltid är marknadsmässig. Beroende på upplägg kan avkastningen förväntas vara marknadsmässig, lägre än marknadsmässig eller till och med enbart sträva efter att bevara kapitalet, dvs. inte gå med förlust. Om avkastningen inte förväntas vara marknadsmässig är detta en tydlig överenskommelse mellan investerare och förvaltare.

Den mest missuppfattade strategin inom hållbara investeringar

Exempel på påverkansinvesteringar kan vara mikrofinans samt gröna obligationer  och sociala obligationer som jag har skrivit om tidigare. 

Vad påverkansinvesteringar däremot INTE är, är vanliga investeringar i aktier i bolag som arbetar på ett hållbart sätt. Detta även om bolagens positiva påverkan på någon hållbarhetsfråga är mätbar. En sådan investering kan klassificeras inom någon annan strategi inom positivt urval-segmentet, men inte som påverkansinvestering. I det fallet är det ju så att själva köpet av bolagets aktier inte bidrar till bolagets verksamhet då pengarna går till den som sålde aktien. Ställ det i relation till en grön obligation, där kapitalet går till bolaget som ska investera i ett grönt projekt.

Det är tydligt att det finns en begreppsförvirring och på sista tiden har jag sett många fonder presentera sig som påverkansinvestering. Att man börjar följa och mäta sina innehavs arbete med hållbarhetsfrågor är positivt, men det innebär inte att man erbjuder en påverkansinvestering. Jag hoppas att det beror på okunskap, men tyvärr hindrar beteendet oss från att hitta och lyfta fram strategierna som ligger i framkant inom konkreta effekter av hållbara investeringar.

P.S. Läs mer om påverkansinvesteringar i min bok Spara ansvarsfullt? Den nya, goda finansmarknaden. Finns i din nätbokhandel.