Skip to main content Skip to main navigation

Hållbara samarbeten i finansbranschen: Påverkansarbete del 3

Hållbara samarbeten i finansbranschen: Påverkansarbete del 3

7 januari · 2016

Säg att vi har en svensk förvaltare som investerar i ett globalt företag och påverka det här bolaget i en hållbarhetsfråga. Hur stor är chansen då att företaget kommer att lyssna? Vi, från det lilla landet uppe i norr, låt oss säga att förvaltaren äger mindre än 0,01% av bolaget. Bryr sig bolaget överhuvudtaget?

Jag har två svar på frågan. Det första svaret är att det formella inflytandet som kommer med ägandet bara är ett av flera sätt att arbeta med påverkansarbete. I verkligheten lyssnar man ju ibland på den som skriker högst också. Eller, om man ska se det lite mer positivt; på den som har bäst argument. Mina tidigare bloggar del 1 och del 2, beskriver fler metoder att arbeta med påverkansarbete.

Det andra svaret är att det finns jättemånga internationella samarbeten inom ansvarsfullt ägande. Många nordiska kapitalförvaltare har en drivande roll i dessa samarbeten, och bidrar med kunskap, erfarenhet och resurser.

Den här bloggen tänkte jag därför ägna åt samarbeten, svenska och internationella, och belysa med viktiga exempel. Listan blir ganska lång, men samtidigt nämner jag bara en liten andel av alla samarbeten som finns. Det är mycket som händer!

 

Vad samarbetar de om?

Samarbeten kan se ut på många olika sätt; allt från branschorganisationer som också beslutar om vissa hållbarhetsfrågor, till spontana samarbeten mellan två aktörer för att påverka i en specifik fråga. Här är några exempel på vad samarbeten brukar innehålla:

  • Diskutera aktuella frågor och utbyta erfarenheter
  • Skapa standader för rapportering och identifiera begrepp
  • Sprida kunskap och bidra till den allmänna debatten
  • Påverka andra förvaltare, företag och myndigheter
  • Föra statistik

 

SIF:ar och internationella samarbeten

De första att nämna i sammanhanget är SIF:arna, där SIF står för Sustainable Investment Forum. I Sverige har vi Swesif (mer info längre ner), och de europeiska SIF:arna samlas i paraplyorganisationen Eurosif. Vidare finns Dansif, Norsif, Uksif… ja, ni fattar grejen. Namn på samma typ av organisation som inte är lika lätta att gissa är GSIA (Global Sustainable Investment Alliance), AsrlA (Asiens motsvarighet) och RIAA (Australasiens motsvarighet). SIF:arna arbetar ofta som nätverk för att diskutera och utbyta erfarenheter, och samlar statistisk om hållbara investeringar.

PRI och PRI Clearinghouse är två FN-samarbeten som hänger ihop. Som investerare kan man skriva under PRI:s sex principer om ansvarsfulla investeringar  och man förbinder sig ockå till att rapportera sitt hållbarhetsarbete via en standard. Rapporten finns sedan publikt tillgänglig på PRI:s hemsida. I april 2015 hade nästan 1 400 kapitalförvaltare, kapitalägare och tjänsteföretag i finansbranschen skrivit under initiativet. PRI Clearinghouse är en plattform för samarbete inom påverkansarbete. Ungefär 500 av de som skrivit under PRI-principerna är också involverade i detta samarbete, där investerare går samman och delar information och arbetsuppgifter sinsemellan. Ett praktiskt exempel är ett projekt inom vattenrisker, där investerare tillsammans har identifierat globala företag inom livsmedelsindustrin eller tillverkningsindustrin som är beroende av leverantörer inom områden med vattenbrist. Investerarna delar sedan upp bolagen emellan sig, t ex baserat på investerarens nationalitet och var företagets huvudkontor ligger, och kontaktar de identifierade bolagen som representant för alla investerare i initiativet. På så sätt kan även mindra aktörer bidra med resurser i ett effektivt påverkansarbete.

IIGCC, världens krångligaste förkortning att uttala, står för Institutional Investors Group on Climate Change och är ett forum för samarbete inom framförallt klimatförändringar. Organisationen har mer än 100 medlemmar som tillsammans har tillgångar för över 10 trillioner euro. Målet är att engagera myndigheter, bolag och andra investerare i klimatfrågor.

Montreal Pledge, är ett PRI-samarbete där investerare åtar sig att beräkna och redovisa koldioxidavtrycket i sina portföljer. Kolla gärna in min blogg om koldioxidavtryck för mer information om det, och om Montreal Pledge.

 

Exempel på svenska samarbeten

Swesif startades 2003 och har idag drygt 40 medlemmar. Organisationen är ett nätverk och forum för hållbara investeringar, man anordnar seminarier och sammanställer statistik om hållbara strategier bland svenska kapitalförvaltare. Dessutom har organisationen tagit fram Hållbarhetsprofilen, där tanken är att sparare enkelt ska kunna få information om hur fonder tillämpar hållbarhetskriterier i sin förvaltning. Informationen finns idag länkad på flera fondplattformar, och tanken är också att en fond inte ska få M/E-märkas (miljö/etisk) på pensionsmyndighetens fondlista om den inte har en hållbarhetsprofil. Det sistnämnda fungerar dock sådär i dagsläget.

Fondbolagens förening är en branschorganisation för fondbolag, som arbetar med regelverks- och konkurrensfrågor, kunskapsspridning och ansvarsfulla investeringar. Bland annat har man tagit fram en svensk kod för fondbolag, där det framgår att alla bolag ska ha en ägarpolicy som beskriver principerna hur fondbolagen utövar sin rösträtt och sin medverkan i valberedningar.

Etikrådet är samarbetet mellan första, andra, tredje och fjärde AP-fonderna inom miljö- och etikfrågor. Med tanke på fondernas funktion har det varit rimligt att samordna fondernas hållbarhetsarbete och etikrådet har också tack vare fondernas storlek tillsammans stor möjlighet att påverka.

Hållbart värdeskapande är ett samarbetsprojekt bland svenska institutionella investerare. Projektet fokuserar på att samla in mer information om svenska företags hållbarhetsarbete, framförallt via en omfattande enkätundersökning.

 

Samarbete eller Signatory?

Det finns såklart många fler samarbeten än de jag beskrivit ovan. Om ni har tråkigt någon dag kan ni roa er med att läsa investerares PRI-rapporter under punkt ”OA 10”, där förvaltarna listar samarbeten och initiativ de är delaktiga i. Men vad som är mer intressant än bara namnet på initiativet under OA 10, är att förvaltarna också kryssar i huruvuda rollen i organisationen är ”basic”, ”moderate” eller ”advanced”. Här kan man alltså hitta vilka det är som bara skriver under på ett samarbete och känner sig nöjda med det, och vilka som faktiskt bidrar med resurser och engagemang. Tabellen visar hur PRI definierar de olika nivåerna på aktivitet. Det här tycker jag är riktigt intressant information om förvaltarnas arbete med ansvarsfulla investeringar!

 

 

Blogg

Hur påverkas den svenska ekonomin av en ny regering?

5 februari · 2019

Ingen har lyckats undgå pajkastningen i samband med den svenska regeringsbildningen efter valet, de dagliga rubrikerna om politisk oenighet i Storbritannien, USA och diverse andra länder. Efter förra valet skrev jag att kompromisslösningar och segdragna förhandlingar är en del av priset som vi betalar för demokrati. Det är helt enkelt en del av systemet och trots en viss frustration så känns alternativa system, i alla fall inte för mig, superattraktiva.  

En annan aspekt av det demokratiska systemet, som också är mindre tilltalande, är vad som händer i situationer där alla är missnöjda och att ingen vill ta tag i situationen. I tider av missnöje, splittring och polarisering när behovet av ansvarstagande är som störst så är viljan att ta tag i utmaningarna som minst. Varför? Politiskt självmord är det korta svaret. Om ansvarstagandet enbart innebär nedsida och förutsättningarna för att göra folk nöjda är dåliga så väljer de flesta politiker att snarare ta ett steg tillbaka och hoppas på att någon annan tar smällen. Troligtvis är kön av kandidater till posten som premiärminister i Storbritannien rätt kort just nu och situationen har varit och är liknande i Sverige. Tyvärr påminner det här lite om min 7-åriga sons fotbollslag som helst bara vill spela match när de är säkra på att vinna. Oddsen ska i alla fall vara riktigt fördelaktiga. Efter lite resonerande kan dock min sons fotbollslag, till skillnad från många politiker, se matcherna som utmanande, lärorika och roliga även om oddsen för att lyckas är så där.

Jag har en känsla av att den nya regeringen som nu är på plats kan komma att hamna i denna knepiga situation där ingen riktigt vill ta i vissa frågor på grund av de dåliga förutsättningarna att komma ut lyckosamma. Det är ju ändå val om fyra år igen.

Denna knepiga situation kan vidare göra att flera av de föreslagna förändringarna avseende exempelvis värnskatten, inkomstskatten, skatten på uppskovsbeloppet vid försäljning av bostäder, miljöskatter och infrastrukturinvesteringar blir hängande i luften. I en sådan miljö är det minst sagt utmanande att förutse regeringsbildningens påverkan på svensk ekonomi, samtidigt som planeringen av privatekonomin trasslas till ytterligare. Förutsägbarhet tror jag ofta är viktigare än exakt vad förändringarna består i och i dagens läge skulle jag gärna se lite mer av min sons fotbollslags attityd.    

Blogg

Börsåret 2018 – Tilltagande handelskonflikt fick marknaderna på fall

14 december · 2018

Återigen går ett år med politiskt fokus till historieböckerna. Inledningsvis gav den amerikanska skattereformen stöd till börserna men osäkerheten kring det brittiska utträdet ur den Europeiska unionen kvarstår, lappkasten i den globala handelskonflikten överraskar marknadsaktörer dagligen och för svenskt vidkommande ser en regeringslösning inte ut att vara i sikte.

Handelskonflikten leder till större divergens mellan marknader

Under de senaste åren har politiska händelser fått stort mediafokus, men värdepappersmarknader har endast agerat kortsiktigt kring dessa och den positiva trenden från stigande bolagsvinster har tagit överhanden. Den uppskruvade tonen kring handelskonflikten har dock börjat leta sig in i statistiken. Mer exportberoende ekonomier, såsom den europeiska, har noterat en avmattning i efterfrågan och tillsammans med stärkta inflationstrender fick tillväxtprognoser skruvas ned under andra halvåret trots att penningpolitiska stimulanser kvarstod. Den amerikanska ekonomin har länge framstått som vinnaren samtidigt som den stora andelen teknologibolag har lockat investerare. Amerikanska aktiers frammarsch har genom sin stora andel i världsindex fått de mogna marknaderna att utvecklas tydligt bättre än tillväxtmarknaderna.

 

Spridningseffekter

Det var också på tillväxtmarknaderna som trendvändningen på aktiemarknaderna noterades först. Svängningarna i ländernas valutor tilltog efter att dollarn hade stärkts under våren och tillsammans med en allt högre amerikansk ränta blev avmattningstendenserna tydligare. Oron spred sig under andra halvåret och den högre räntan bidrog bland annat till en finansieringsoro bland högt belånade småbolag. Slutligen föll närmast alla börser.

 

Oljepriset – en joker i leken?

Vi har under året haft en försiktig marknadssyn och inget av ovan kom som en större överraskning, men det kraftiga fallet i oljepriset mot slutet av året var oväntat. Även om utbudet av olja stiger och en oro för efterfrågan har uppstått finns nu en bättre balans jämfört med i början av år 2016. Men trots att Opec nu begränsar produktionen kommer dagens oljepris naturligtvis få stor påverkan. Historiskt har ett kraftigt fallande oljepris bidragit till en stor lättnad för många ekonomier, undantaget de stora oljeproducenterna. Det leder även till att inflationsförväntningarna faller och det ser nu dessutom ut som att den amerikanska centralbanken kan bli mer försiktig i räntehöjningscykeln. En mindre åtstramande penningpolitik är i sig positivt för den ekonomiska utvecklingen på längre sikt, men kombinationen av fallande inflations- och tillväxttakt har historiskt sällan varit bra för aktiemarknaden. 

 

Ska man ändå ”sitta still i båten”?

Börsåret avslutas i moll och när klassiska recessionsindikatorer börjar signalera sämre tider är det svårt att fokusera på ljuspunkterna. För en global investerare har det varit ett extremt år där avkastningen har varit svag för de flesta tillgångsklasserna och för en investerare på den svenska börsen har de senaste årens utveckling inte lett till någon större avkastning utöver utdelningarna. Men utmaningarna blir inte mindre framöver. Även om vi lyckas undvika en recession under det närmaste året bör avkastningsförväntningarna på lång sikt sänkas till följd av en rad strukturella faktorer, vilket inte enbart gäller aktiemarknaden. Med detta sagt så vill vi också lyfta fram att vi idag inte ser den stora nedgången framför oss, utan hittills får utvecklingen främst ses som en rekyl. Avmattningstendenserna är tydliga men ännu ser börsbolag ut att kunna öka sina vinster under nästa år samtidigt som värderingen nu pekar på mer attraktiva nivåer. Den kraftiga överoptimism vi länge sett har börjat mattas av och tidiga signaler finns om nya stimulanser från Kina, vilket skulle ge stöd för riskfyllda tillgångar.

 

Sammantaget ser vi att marknaderna under inledningen av år 2019 kan vara fortsatt känsliga för negativa nyheter. När svängningarna är höga minskar också transparensen i prognoserna och vi ser att den negativa trenden och osäkerheten alltjämt är intakt. Men bara för att det brukar ske en större nedgång ungefär vart tionde år behöver det inte bli fallet denna gång. Vi rekommenderar fortsatt en något lägre andel risktillgångar än i ett normalläge, men att inte stå utanför marknaden helt. För att vägleda våra kunder ytterligare inför det nya året kommer vi under de närmaste veckorna fokusera på arbetet kring vår nya strategirapport som släpps den 24:e januari.

Blogg

Firar de jul hos Skatteverket?

12 december · 2018

När julen närmar sig funderar många över årets julklappar – vad man önskar sig och vad man själv ska ge. Men att i slutet av året visa lite extra generositet är inte alltid så enkelt, inte minst för arbetsgivare som ordnar julfest och julklapp åt de anställda.

Kan man beskattas för julklappen?

När det kommer till julklapp till anställda anser Skatteverket att den inte får kosta mer än 450 kr inklusive moms. Är julklappen dyrare än så beskattas hela gåvan. I vissa fall beskattas julklappen även om värdet understiger 450 kr, till exempel om det är fråga om presentkort som kan bytas in mot pengar.

Julfesten kan bli stökig – även i redovisningen

Så vad gäller för julfesten då? Jo, där kan den anställde delta utan risk för att bli beskattad då det ses som personalvård. Detta förutsatt att personalfestandet inte sker vid fler än 2 tillfällen per år och att det inte är fråga om arrangemang som överskrider vad som kan anses rymmas inom begreppet personalvård.

Julfesten är däremot en stökigare tillställning för den som sköter arbetsgivarens redovisning om de ska få till det som Skatteverket vill. Enklare förtäring och förfriskning som inte överstiger 60 kr är avdragsgillt, men om beloppet överstiger 60 kr medges inte avdrag vid inkomstbeskattningen med något belopp. Starköl, vin och sprit kan däremot aldrig anses vara avdragsgill förfriskning enligt Skatteverket. När det kommer till kringkostnader som lokal, musik etc. så medges avdrag med upp till 180 kr per person.

Vad kan vi önska oss av Skatteverket?

Men om nu Skatteverket har fått sitt i form av julklappar, julbord och avdragsbegränsningar, vad kan vi då önska oss av Skatteverket till jul? Svårt att säga. Alla har nog sin egen idé om vilken skatt som ska betalas så det är ingen idé att önska sig något där. Däremot kanske det är mer rimligt att önska tillgängligare information om vad jag får för skatten jag betalar?

Hur mycket jag betalar i skatt vet jag på kronan. Däremot är det inte helt enkelt att få ihop en samlad bild över hur skatten används, även om jag under hela mitt yrkessamma liv arbetat med skatt. Det krävdes en hel del letande innan jag fick fram att ca 1,7% av min skatt har använts till aktivitets- och sjukersättning. Vad resterande 98,3% använts till får jag nog återkomma till efter nyår som tidigast.

Varför då önska sig tillgängligare information om vad skatten går till? Jo, för att helt enkelt veta till vad och i vilken omfattning skatten används. Många skattebetalare ser nog inte ens på skatten som egna pengar som – om nödvändigt med tvångsmedel – samlas in för finansieringen av det allmännas utgifter. Mer tillgänglig information om vad skatten går till skulle kunna påverka skattemoralen i positiv riktning. Dessutom skulle debatten om skatten kunna bli mer fokuserad på prioriteringar, snarare än några procent hit eller dit. En önskan vore kanske att Skatteverket hade specificerat vad skatten gått till direkt på skattsedeln.

Avslutningsvis, firar de jul hos Skatteverket? Ja, det tror jag nog, i vart fall på den tiden jag arbetade där. Då var det både julklapp, julfest och julgransplundring.

 

God Jul nu och gott slut också!

Kontakta oss