Skip to main content Skip to main navigation

Hållbara samarbeten i finansbranschen: Påverkansarbete del 3

Hållbara samarbeten i finansbranschen: Påverkansarbete del 3

7 januari · 2016

Säg att vi har en svensk förvaltare som investerar i ett globalt företag och påverka det här bolaget i en hållbarhetsfråga. Hur stor är chansen då att företaget kommer att lyssna? Vi, från det lilla landet uppe i norr, låt oss säga att förvaltaren äger mindre än 0,01% av bolaget. Bryr sig bolaget överhuvudtaget?

Jag har två svar på frågan. Det första svaret är att det formella inflytandet som kommer med ägandet bara är ett av flera sätt att arbeta med påverkansarbete. I verkligheten lyssnar man ju ibland på den som skriker högst också. Eller, om man ska se det lite mer positivt; på den som har bäst argument. Mina tidigare bloggar del 1 och del 2, beskriver fler metoder att arbeta med påverkansarbete.

Det andra svaret är att det finns jättemånga internationella samarbeten inom ansvarsfullt ägande. Många nordiska kapitalförvaltare har en drivande roll i dessa samarbeten, och bidrar med kunskap, erfarenhet och resurser.

Den här bloggen tänkte jag därför ägna åt samarbeten, svenska och internationella, och belysa med viktiga exempel. Listan blir ganska lång, men samtidigt nämner jag bara en liten andel av alla samarbeten som finns. Det är mycket som händer!

 

Vad samarbetar de om?

Samarbeten kan se ut på många olika sätt; allt från branschorganisationer som också beslutar om vissa hållbarhetsfrågor, till spontana samarbeten mellan två aktörer för att påverka i en specifik fråga. Här är några exempel på vad samarbeten brukar innehålla:

  • Diskutera aktuella frågor och utbyta erfarenheter
  • Skapa standader för rapportering och identifiera begrepp
  • Sprida kunskap och bidra till den allmänna debatten
  • Påverka andra förvaltare, företag och myndigheter
  • Föra statistik

 

SIF:ar och internationella samarbeten

De första att nämna i sammanhanget är SIF:arna, där SIF står för Sustainable Investment Forum. I Sverige har vi Swesif (mer info längre ner), och de europeiska SIF:arna samlas i paraplyorganisationen Eurosif. Vidare finns Dansif, Norsif, Uksif… ja, ni fattar grejen. Namn på samma typ av organisation som inte är lika lätta att gissa är GSIA (Global Sustainable Investment Alliance), AsrlA (Asiens motsvarighet) och RIAA (Australasiens motsvarighet). SIF:arna arbetar ofta som nätverk för att diskutera och utbyta erfarenheter, och samlar statistisk om hållbara investeringar.

PRI och PRI Clearinghouse är två FN-samarbeten som hänger ihop. Som investerare kan man skriva under PRI:s sex principer om ansvarsfulla investeringar  och man förbinder sig ockå till att rapportera sitt hållbarhetsarbete via en standard. Rapporten finns sedan publikt tillgänglig på PRI:s hemsida. I april 2015 hade nästan 1 400 kapitalförvaltare, kapitalägare och tjänsteföretag i finansbranschen skrivit under initiativet. PRI Clearinghouse är en plattform för samarbete inom påverkansarbete. Ungefär 500 av de som skrivit under PRI-principerna är också involverade i detta samarbete, där investerare går samman och delar information och arbetsuppgifter sinsemellan. Ett praktiskt exempel är ett projekt inom vattenrisker, där investerare tillsammans har identifierat globala företag inom livsmedelsindustrin eller tillverkningsindustrin som är beroende av leverantörer inom områden med vattenbrist. Investerarna delar sedan upp bolagen emellan sig, t ex baserat på investerarens nationalitet och var företagets huvudkontor ligger, och kontaktar de identifierade bolagen som representant för alla investerare i initiativet. På så sätt kan även mindra aktörer bidra med resurser i ett effektivt påverkansarbete.

IIGCC, världens krångligaste förkortning att uttala, står för Institutional Investors Group on Climate Change och är ett forum för samarbete inom framförallt klimatförändringar. Organisationen har mer än 100 medlemmar som tillsammans har tillgångar för över 10 trillioner euro. Målet är att engagera myndigheter, bolag och andra investerare i klimatfrågor.

Montreal Pledge, är ett PRI-samarbete där investerare åtar sig att beräkna och redovisa koldioxidavtrycket i sina portföljer. Kolla gärna in min blogg om koldioxidavtryck för mer information om det, och om Montreal Pledge.

 

Exempel på svenska samarbeten

Swesif startades 2003 och har idag drygt 40 medlemmar. Organisationen är ett nätverk och forum för hållbara investeringar, man anordnar seminarier och sammanställer statistik om hållbara strategier bland svenska kapitalförvaltare. Dessutom har organisationen tagit fram Hållbarhetsprofilen, där tanken är att sparare enkelt ska kunna få information om hur fonder tillämpar hållbarhetskriterier i sin förvaltning. Informationen finns idag länkad på flera fondplattformar, och tanken är också att en fond inte ska få M/E-märkas (miljö/etisk) på pensionsmyndighetens fondlista om den inte har en hållbarhetsprofil. Det sistnämnda fungerar dock sådär i dagsläget.

Fondbolagens förening är en branschorganisation för fondbolag, som arbetar med regelverks- och konkurrensfrågor, kunskapsspridning och ansvarsfulla investeringar. Bland annat har man tagit fram en svensk kod för fondbolag, där det framgår att alla bolag ska ha en ägarpolicy som beskriver principerna hur fondbolagen utövar sin rösträtt och sin medverkan i valberedningar.

Etikrådet är samarbetet mellan första, andra, tredje och fjärde AP-fonderna inom miljö- och etikfrågor. Med tanke på fondernas funktion har det varit rimligt att samordna fondernas hållbarhetsarbete och etikrådet har också tack vare fondernas storlek tillsammans stor möjlighet att påverka.

Hållbart värdeskapande är ett samarbetsprojekt bland svenska institutionella investerare. Projektet fokuserar på att samla in mer information om svenska företags hållbarhetsarbete, framförallt via en omfattande enkätundersökning.

 

Samarbete eller Signatory?

Det finns såklart många fler samarbeten än de jag beskrivit ovan. Om ni har tråkigt någon dag kan ni roa er med att läsa investerares PRI-rapporter under punkt ”OA 10”, där förvaltarna listar samarbeten och initiativ de är delaktiga i. Men vad som är mer intressant än bara namnet på initiativet under OA 10, är att förvaltarna också kryssar i huruvuda rollen i organisationen är ”basic”, ”moderate” eller ”advanced”. Här kan man alltså hitta vilka det är som bara skriver under på ett samarbete och känner sig nöjda med det, och vilka som faktiskt bidrar med resurser och engagemang. Tabellen visar hur PRI definierar de olika nivåerna på aktivitet. Det här tycker jag är riktigt intressant information om förvaltarnas arbete med ansvarsfulla investeringar!

 

 

Är goda råd verkligen dyra?

17 november · 2020

Varför ska jag betala för juridisk rådgivning när jag kan skriva ut avtal gratis från nätet? Det är en vanlig fråga som vi får eftersom det fullkomligt blomstrar av juridiska råd och billiga avtalsmallar på nätet. Vi lever dessutom i en tid där allt ska gå fort och hjärnan söker efter snabba genvägar. Att söka fram kunskap på nätet och ladda ner färdiga avtalsmallar kan dock få förödande konsekvenser.

Ny HD-dom öppnar upp för fler familjerättsliga tvister

I juli 2020 meddelade Högsta Domstolen (HD) en dom i ett mål som kommer att ha stor betydelse framöver. Målet handlade om huruvida ett bodelningsavtal mellan två makar, där den ena blev kraftigt förfördelad, skulle förklaras ogiltigt eller inte. Avtalet hade makarna laddat ner från nätet i samband med sin skilsmässa.

Det står visserligen två makar fritt att genom ett bodelningsavtal vid skilsmässa fördela egendom mellan sig så som de önskar, och de kan inte med stöd av Äktenskapsbalkens regler jämka eller förklara avtalet ogiltigt. I den aktuella domen ansåg HD att bodelningsavtalet utgjorde en kraftig skev delning, men det var inte denna i sig som medförde jämkning utan omständigheterna vid avtalets ingående. HD ansåg att den förfördelade maken inte hade varit vid sina sinnes fulla bruk vid avtalets ingående och därför ansågs bodelningsavtalet oskäligt och jämkades genom en analog tillämpning av § 36 Avtalslagen.

Domen öppnar upp för fler fall där den förfördelade parten kan åberopa att hen befann sig i psykisk obalans eller inte förstod sig på (det från nätet nedladdade) avtalets innebörd. Utan tjänsteanteckningar från en av bägge parter anlitad jurist blir invändningen svår att motbevisa då det blir ord mot ord.

Varför juridisk rådgivning?

Ett avtals hållbarhet prövas ofta inte förrän det uppstår en tvist, och det kan ta många år innan man t.ex. skiljer sig eller dör, och då gäller det att avtalet som tidigare skrivits håller. Väljer du att skriva ett eget avtal kanske du förstår avtalets text, men förstår du de juridiska konsekvenserna? Har du tänkt rätt i alla led och tagit höjd för det oförutsedda? Känner du till vad lagen, aktuell domstolspraxis och gällande doktrin säger? Vet du om att internationella lagar och förordningar i vissa fall tillämpas?

Bodelningstvisten ovan pågick i 5 år och kostade drygt 300.000 kronor i rättegångskostnader. En konsekvens av att man upprättat ett eget familjejuridiskt avtal utan kunskap i ämnet. Hade paret tagit hjälp av en jurist, som de vid tillfället kanske tyckte var en onödig kostnad, hade de sannolikt sluppit en dyr och mångårig familjetvist.

5 fördelar med juridisk rådgivning:

  • Du får en personlig kontakt med en lösningsorienterad jurist med specialistkunskap
  • Erfarna jurister med mångårig erfarenhet säkrar kvalitén i rådgivning och avtalsskrivning
  • Skräddarsydd rådgivning anpassad efter dina behov
  • Minskad risk för framtida tvist
  • Du får ett heltäckande juridiskt skydd för dig, ditt bolag och din familj

Söderberg & Partners Familjerätt

På Söderberg & Partners har vi erfarna jurister som är specialiserade inom ekonomisk familjerätt, arvsrätt och förmögenhetsrätt. Vi går igenom din familjesituation och ser över eventuella behov av juridiska dokument – i syfte att ge dig ett långsiktigt skydd och ett tryggare liv.

För tredje året i rad blev Söderberg & Partners Familjerätt utsedd av Sveriges Private Banking-kunder till Sveriges bästa juristtjänst*. Önskar du en familjerättslig genomgång med våra erfarna jurister eller behöver hjälp med upprättande av avtal? Fyll i formuläret nedan så kontaktar vi dig.

*Kantor Sifo Prospera 2020.

Kontakt

5 tips för ett hållbart ledarskap

17 november · 2020

För att kunna bygga välmående företag med starka varumärken krävs en tydlig företagskultur där medarbetarna känner sig engagerade, motiverade och trygga. En viktig faktor för att uppnå det är ett hållbart ledarskap som skapar bästa förutsättningar för att driva verksamheten framåt. Både för organisationens resultat och medarbetarens välmående. Nedan kommer fem handfasta tips på hur du kan utveckla och arbeta med ett hållbart ledarskap.

1. Ha en positiv attityd

Negativa människor skapar ofta negativ stress. Genom att vara positiv i ditt bemötande med medarbetare och kollegor är chansen stor att du smittar av dig på dem och får en positiv respons tillbaka. I ett hållbart ledarskap bör man alltid lägga fokus på positiv feedback. Den negativa feedbacken, om den absolut måste förekomma, bör alltid vara konstruktiv. Att få höra positiv feedback kan lyfta en person till nya höjder medan den negativa feedbacken verkligen kan ha motsatt effekt.

2. Sluta chefa, börja leda

Forskning visar att många chefer lägger 75–90 % av sin tid på operativ verksamhet och 10–25 % åt att leda. Den viktigaste uppgiften som ledare är att se till att andra lyckas. För att det ska hända behövs troligtvis att vi kommunicerar mer, vilket är en viktig egenskap i det hållbara ledarskapet. Ledarskap handlar om att uppmärksamma andras och egna känslor och beteenden och använda den kunskapen klokt, för att nå gemensamma mål. Kommunikation handlar minst lika mycket om att lyssna som om att tala. Det aktiva lyssnandet är en mycket viktig del av det hållbara ledarskapet. Detta innebär att du lyssnar med fokus på den eller de individer du har framför dig. Du svävar inte iväg och börjar tänka på annat eller riktar fokus mot dig själv. Som chef behöver du lita på medarbetarens beslut och självständighet. Se på misstag som möjligheter till lärande, då kommer vinsterna av sig självt. Medarbetaren växer, relationen blir starkare, vilket bidrar till ökad trivsel och ökad produktivitet. Tid och engagemang betalar sig många gånger om och skapar en positiv spiral som ökar förtroendekapitalet i teamet.

3. Etablera en tydlig vision

Sikta mot stjärnorna. Men hur ser er stjärna ut? Det gäller att vara tydlig som ledare för att missförstånd och förvirring inte skall uppstå om vad som skall göras och hur. Genom att sätta tydliga mål och vision på pränt skapas ett djupare syfte med ert arbete. Hur ser er framtid ut? Hur tar ni er dit? Och varför? För att lyckas med detta behövs förmågan att entusiasmera i nuet och uthållighet över tid för att leda hållbart i förändring.

4. Sätt realistiska mål

Se till att målen som ni sätter är realistiska. Gör en plan för varje mål och prioritera tid och insatser.
Ställ dig själv frågan om du investerar din tid rätt. Gör du rätt prioriteringar? Får du rätt utväxling på det du gör? Kanske deltar du i möten eller gör fel prioriteringar av arbetssysslor som inte direkt leder till måluppfyllelse. Se till att era mål är mätbara, konkreta och realistiska.

5. Skapa kultur med teamkänsla

Uppmärksamma och beröm prestationer. Att ge positiv förstärkning skapar teamkänsla. Fokusera på de beteenden som du vill se mer av och undvik att kritisera och straffa oönskade beteenden, vilket i längden bara leder till stress och ohälsa både för mottagen och för avsändaren. Det är en konst att se till att alla talanger och färdigheter som finns i teamet utnyttjas. Att uppmuntra självständighet och personligt ledarskap skapar handlingskraftiga team. Se allas olikheter som styrkor. Skapa trygghet och en kultur där medarbetare vill och kan dela med sig av kunskaper och erfarenheter, detta kommer göra alla i teamet till vinnare. Odla värderingar och premiera dem. Det är värdefullt att reflektera kring vad som fungerar eller inte fungerar, analysera och vidta åtgärder. Det är viktigt att låta medarbetarna få chansen att anonymt berätta hur de uppfattar ledarskapet och organisationen. Det hållbara ledarskapet kräver att man tar sig tiden att reflektera över hur arbetsplatsen fungerar, och fundera på om det finns något som kan förbättras eller förändras för att optimera organisationen och ledarskapet mer hållbart.

Är du intresserade av att identifiera hur hållbart ledarskap fungerar i ditt företag? Med Human Financial Wellness kan vi visa hur mycket produktiviteten i ert bolag kan öka genom rätt investeringar i personal och hållbart ledarskap. Fyll i formuläret nedan så kontaktar vi dig.

Kontakt

Så påverkas försäkringsmarknadens skaderesultat av pandemin

17 november · 2020

Just nu är vi inne i en historisk förändring av försäkringsmarknaden i världen. I början av hösten gick Lloyds of London, den viktigaste försäkringsmarknaden i Europa, ut med att den förväntade skademassan till följd av pandemin förväntas bli uppåt 4 miljarder GBP. Så vad kan vi förvänta oss inför årsskiftets försäkringsförnyelser? Hur skall vi agera när något inte går att försäkra?

Vilken typ av skador har man sett mest av?

Framförallt så är det avbrottsskador som återfinns i alla branscher, men främst inom hotell-, restaurang- och eventbranschen samt alla näringsgrenar som kan kopplas till dessa branscher. Man kan även se skador inom alla typer av tillverkande industri världen över som inte haft tillräckligt med personal, fått leva med hårda restriktioner och har haft kunder som inte kunnat leverera slutprodukten till slutkund.

Till saken hör att det bara är en bråkdel av de här försäkringstagarna som har haft en försäkring som omfattar s.k. epidemiavbrott. Just nu pågår ett stort antal processer på grund av att försäkringstagare anser att egendomsförsäkringen borde omfattas av avbrott till följd av covid-19, utan ett tillägg för epidemiavbrott. Detta innebär att totalskadan, dvs det avbrott som inte ersätts ur försäkringar och förlusten hos försäkringstagarna är långt mycket större än vad vi vet idag.

Andra försäkringsformer där vi ur ett globalt perspektiv ser ett stort antal skador är;

  • Arbetsskadeförsäkring. Främst inom Life Science-sektorn.
  • Cyberförsäkring. Stressade organisationer har inte prioriterat säkerhetsarbete och det stora antalet hemarbetande som innebär en risk.
  • Vd- och styrelseansvarsförsäkring. Krav riktas mot företagsledningar för att de inte vidtagit nödvändiga åtgärder för att skydda sina anställda och därmed äventyrat bl.a. aktieägarnas intressen.
  • Tjänstereseförsäkringen.
  • Ansvars- och produktansvarsförsäkringen. Krav på grund av att man inte iakttagit länders restriktioner och därmed varit vållande till smittspridning.
  • Transportförsäkringen. Olika typer av krav såsom avbrott och kontamination m.m.

Försäkringsgivarna garanterar en viss summa pengar i händelse av skador hos försäkringstagarna vilket driver premiekostnader. Försäkringsbolagen är därför mycket noga med att bedöma de risker man kommer att ställas inför framöver – och därmed hur mycket premier man kommer att behöva ta ut inför framtida behov. För att minska effekterna av dessa faktorer krävs det att mer arbete läggs ner vid varje försäkringsförnyelse. Både av oss som försäkringsförmedlare, försäkringsgivare, och av er som kund.

Andra faktorer som påverkar försäkringsmarknaden är;

  • Förändring av Ogden-räntan. Ogdens diskonteringsränta är en beräkning som används för att bestämma hur mycket pengar försäkringsföretag ska betala som ersättning till personer som har fått livsförändrande skador så att de täcker alla deras förutspådda framtida förluster. Det överenskomna avräkningsbeloppet syftar till att återspegla den sökandes framtida inkomstförlust samt täcka eventuella vårdkostnader.
  • Låga räntor. Historiskt sett har vi de lägsta/negativa räntorna över hela världen.
  • Solvens II. Försäkringsgivare behöver mer pengar i sina reserver vilket leder till mindre pengar för investeringar.
  • Allvarliga förluster de senaste åren från orkansäsonger, bränder i USA/ Australien och stora jordbävningar.

Det här innebär också att alla måste börja tänka på risk i en vidare bemärkelse eftersom stora delar av företagens risker inte kommer kunna gå att försäkra. Arbetet med företagens kontinuitetsplanering (Business Continuity Management) och riskidentifiering/riskkvantifiering och alternativ risktransferering kommer därför få en mycket viktig roll i framtiden. 

En annan viktig insats på denna marknad är skadeförebyggande arbete samt kvalificerat skadestöd. Söderberg & Partners industriförmedlare har mångårig erfarenhet av det här arbetet och kan hjälpa er med motståndskraft och värdering av risker som inte går att försäkra. Fyll i formuläret nedan så kontaktar vi dig.

Kontakt

Kontakta oss