Skip to main content Skip to main navigation

Hållbara samarbeten i finansbranschen: Påverkansarbete del 3

Hållbara samarbeten i finansbranschen: Påverkansarbete del 3

7 januari · 2016

Säg att vi har en svensk förvaltare som investerar i ett globalt företag och påverka det här bolaget i en hållbarhetsfråga. Hur stor är chansen då att företaget kommer att lyssna? Vi, från det lilla landet uppe i norr, låt oss säga att förvaltaren äger mindre än 0,01% av bolaget. Bryr sig bolaget överhuvudtaget?

Jag har två svar på frågan. Det första svaret är att det formella inflytandet som kommer med ägandet bara är ett av flera sätt att arbeta med påverkansarbete. I verkligheten lyssnar man ju ibland på den som skriker högst också. Eller, om man ska se det lite mer positivt; på den som har bäst argument. Mina tidigare bloggar del 1 och del 2, beskriver fler metoder att arbeta med påverkansarbete.

Det andra svaret är att det finns jättemånga internationella samarbeten inom ansvarsfullt ägande. Många nordiska kapitalförvaltare har en drivande roll i dessa samarbeten, och bidrar med kunskap, erfarenhet och resurser.

Den här bloggen tänkte jag därför ägna åt samarbeten, svenska och internationella, och belysa med viktiga exempel. Listan blir ganska lång, men samtidigt nämner jag bara en liten andel av alla samarbeten som finns. Det är mycket som händer!

 

Vad samarbetar de om?

Samarbeten kan se ut på många olika sätt; allt från branschorganisationer som också beslutar om vissa hållbarhetsfrågor, till spontana samarbeten mellan två aktörer för att påverka i en specifik fråga. Här är några exempel på vad samarbeten brukar innehålla:

  • Diskutera aktuella frågor och utbyta erfarenheter
  • Skapa standader för rapportering och identifiera begrepp
  • Sprida kunskap och bidra till den allmänna debatten
  • Påverka andra förvaltare, företag och myndigheter
  • Föra statistik

 

SIF:ar och internationella samarbeten

De första att nämna i sammanhanget är SIF:arna, där SIF står för Sustainable Investment Forum. I Sverige har vi Swesif (mer info längre ner), och de europeiska SIF:arna samlas i paraplyorganisationen Eurosif. Vidare finns Dansif, Norsif, Uksif… ja, ni fattar grejen. Namn på samma typ av organisation som inte är lika lätta att gissa är GSIA (Global Sustainable Investment Alliance), AsrlA (Asiens motsvarighet) och RIAA (Australasiens motsvarighet). SIF:arna arbetar ofta som nätverk för att diskutera och utbyta erfarenheter, och samlar statistisk om hållbara investeringar.

PRI och PRI Clearinghouse är två FN-samarbeten som hänger ihop. Som investerare kan man skriva under PRI:s sex principer om ansvarsfulla investeringar  och man förbinder sig ockå till att rapportera sitt hållbarhetsarbete via en standard. Rapporten finns sedan publikt tillgänglig på PRI:s hemsida. I april 2015 hade nästan 1 400 kapitalförvaltare, kapitalägare och tjänsteföretag i finansbranschen skrivit under initiativet. PRI Clearinghouse är en plattform för samarbete inom påverkansarbete. Ungefär 500 av de som skrivit under PRI-principerna är också involverade i detta samarbete, där investerare går samman och delar information och arbetsuppgifter sinsemellan. Ett praktiskt exempel är ett projekt inom vattenrisker, där investerare tillsammans har identifierat globala företag inom livsmedelsindustrin eller tillverkningsindustrin som är beroende av leverantörer inom områden med vattenbrist. Investerarna delar sedan upp bolagen emellan sig, t ex baserat på investerarens nationalitet och var företagets huvudkontor ligger, och kontaktar de identifierade bolagen som representant för alla investerare i initiativet. På så sätt kan även mindra aktörer bidra med resurser i ett effektivt påverkansarbete.

IIGCC, världens krångligaste förkortning att uttala, står för Institutional Investors Group on Climate Change och är ett forum för samarbete inom framförallt klimatförändringar. Organisationen har mer än 100 medlemmar som tillsammans har tillgångar för över 10 trillioner euro. Målet är att engagera myndigheter, bolag och andra investerare i klimatfrågor.

Montreal Pledge, är ett PRI-samarbete där investerare åtar sig att beräkna och redovisa koldioxidavtrycket i sina portföljer. Kolla gärna in min blogg om koldioxidavtryck för mer information om det, och om Montreal Pledge.

 

Exempel på svenska samarbeten

Swesif startades 2003 och har idag drygt 40 medlemmar. Organisationen är ett nätverk och forum för hållbara investeringar, man anordnar seminarier och sammanställer statistik om hållbara strategier bland svenska kapitalförvaltare. Dessutom har organisationen tagit fram Hållbarhetsprofilen, där tanken är att sparare enkelt ska kunna få information om hur fonder tillämpar hållbarhetskriterier i sin förvaltning. Informationen finns idag länkad på flera fondplattformar, och tanken är också att en fond inte ska få M/E-märkas (miljö/etisk) på pensionsmyndighetens fondlista om den inte har en hållbarhetsprofil. Det sistnämnda fungerar dock sådär i dagsläget.

Fondbolagens förening är en branschorganisation för fondbolag, som arbetar med regelverks- och konkurrensfrågor, kunskapsspridning och ansvarsfulla investeringar. Bland annat har man tagit fram en svensk kod för fondbolag, där det framgår att alla bolag ska ha en ägarpolicy som beskriver principerna hur fondbolagen utövar sin rösträtt och sin medverkan i valberedningar.

Etikrådet är samarbetet mellan första, andra, tredje och fjärde AP-fonderna inom miljö- och etikfrågor. Med tanke på fondernas funktion har det varit rimligt att samordna fondernas hållbarhetsarbete och etikrådet har också tack vare fondernas storlek tillsammans stor möjlighet att påverka.

Hållbart värdeskapande är ett samarbetsprojekt bland svenska institutionella investerare. Projektet fokuserar på att samla in mer information om svenska företags hållbarhetsarbete, framförallt via en omfattande enkätundersökning.

 

Samarbete eller Signatory?

Det finns såklart många fler samarbeten än de jag beskrivit ovan. Om ni har tråkigt någon dag kan ni roa er med att läsa investerares PRI-rapporter under punkt ”OA 10”, där förvaltarna listar samarbeten och initiativ de är delaktiga i. Men vad som är mer intressant än bara namnet på initiativet under OA 10, är att förvaltarna också kryssar i huruvuda rollen i organisationen är ”basic”, ”moderate” eller ”advanced”. Här kan man alltså hitta vilka det är som bara skriver under på ett samarbete och känner sig nöjda med det, och vilka som faktiskt bidrar med resurser och engagemang. Tabellen visar hur PRI definierar de olika nivåerna på aktivitet. Det här tycker jag är riktigt intressant information om förvaltarnas arbete med ansvarsfulla investeringar!

 

 

Blogg

Hållbarhet inom globala försäkringsprogram och riskingenjörstjänster

19 juni · 2019

När du som köpare av riskingenjörstjänster ser över era leverantörer, utvärderar du då försäkringsbolagens hållbarhetsarbete?

Söderberg & Partners sakförsäkringar analyserar löpande olika försäkringsbolag och lösningar för att alltid veta vad som passar just din verksamhet bäst. I den här bloggen kommer jag att fokusera på frågor gällande företagsförsäkringar inom industrisegmentet.

I april 2019 släppte Söderberg & Partners rapporten Hållbara sakförsäkringar om sakförsäkringsbolagens hållbarhetsarbete, där vi analyserar hållbarhet i skadereglering och upphandling av leverantörer.

Nu tar vi ytterligare ett steg i vårt utvärderingsarbete och tittar specifikt på riskingenjörstjänster. Inom storindustrisegmentet har det sedan gammalt varit vanligt att köpa t.ex. riskbesiktningar av företagets anläggningar av en leverantör i Sverige och sedan låta svenska riskingenjörer besöka de olika dotterbolagen runtom i världen. Ett av de huvudsakliga skälen till detta är att man från Risk Managements sida har kunnat sätta en koncerngemensam standard och få en bättre central kontroll över sina anläggningsrisker. Detta är något som utmärker den svenska försäkringsmarknaden inom storindustrisegmentet.

Under hösten kommer Söderberg & Partners ur både ett hållbarhets- och kostnadsperspektiv titta på hur en traditionellt upphandlad riskingenjörstjänst skiljer sig från en där man använder sig av lokala riskingenjörer som arbetar efter en centralt styrd riskmanagementpolicy. Vi tittar på utsläpp, resekostnader, hållbarhet i skadehantering, skadeförebyggande arbete och regelefterlevnad. Redan nu har vi preliminära resultat som pekar mot stora, positiva hållbarhets- och kostnadseffekter.

I höst kommer vi också som standard att införa ett hållbarhetskriterium i våra offertutvärderingar samt i vår rådgivningsdokumentation till våra kunder inom industrisegmentet. Håll utkik efter mer information om detta i min blogg – fortsättning följer!

Vill du veta mer om hållbara industriförsäkringar och riskingenjörstjänster? Eller har du andra frågor om företagsförsäkringar? Fyll i formuläret nedan så hör vi av oss till dig.

 

Kontakt

Blogg

Ska man spara eller låna sig till sina drömmar?

19 juni · 2019

Samhället har förändrats drastiskt det senaste decenniet. Den låga räntan gör att vi lånar allt mer pengar. Företagen har hittat en nisch där det är lättare att sälja saker till oss konsumenter med abonnemang eller på kredit till en låg månadskostnad, än att ta ut priset för varan i samband med att vi köper den.

Köp idag – betala högt pris imorgon

I princip kan allt köpas på abonnemang eller via avbetalning numera och vi köper också mer prylar på detta sätt. Jag är helt övertygad om att många människor, oavsett om man har ett sparkapital eller inte, fastnar för reklamen och köper saker på avbetalning eller abonnemang på grund av att man inte ser den egentliga kostnaden. Vi som konsumenter söker enkla lösningar och vi vill gärna ha allt nu, helst igår. Betalar gör vi sen. Men vad är egentligen priset för detta beteende?

 

Tänk på detta innan du lånar

Med tanke på att räntan på ett sparkonto är obefintlig så är kostnaden för att betala över tid gigantisk. Här kommer 3 tips vad du ska tänka på innan du lånar:

  • Ta bort abonnemanget, skippa dyra lån och köp istället sakerna kontant. Istället för att skjuta upp betalningen till en hög kostnad är det betydligt bättre och billigare att du använder ditt kapital när du ska köpa något.

  • Stirra dig inte blind på den låga månadskostnaden utan ta med den totala kostnaden i köpbeslutet. Tar du pengar direkt från kontot tar du dessutom bort impulseffekten, vilket innebär att du kan spara in de pengar du annars lagt på onödiga impulsköp.

  • Du kommer förmodligen ta hand om dina saker betydligt bättre om du jobbat ihop pengarna än om du lurar dig själv att sakerna bara kostar det du betalar per månad.

 

Spara idag – nå dina drömmar imorgon

Fundera på vad du vill göra i framtiden och hur du vill att din ekonomi ska vara. Istället för att stilla behovet för stunden, fundera över vad du har för mål på lång sikt. Hittar du motivationen för sparandet kan du ändra ditt köpbeteende. Du kanske kan gå tidigare i pension, köpa sommarstuga, göra drömresan eller hjälpa barnen med starten till ett eget boende. Priset för att skjuta upp en betalning är ofta dyrt och det som ser ut att vara gratis sker på bekostnad av att du inte kan nå dina drömmar.

Vill du nå dina drömmar och mål för framtiden? Sätt en plan för ditt sparande idag! Vill du ha hjälp på vägen mot dina mål? Kontakta oss så berättar vi hur vi kan hjälpa dig.

 

Kontakt

Blogg

Så lyckas du med ditt generationsskifte

19 juni · 2019

Var tydlig med dina avsikter, involvera alla inblandade och se till att ha gott om tid. Lyckas du med det har du nyckeln till ett smidigt generationsskifte.

Ett generationsskifte innebär ofta en överlåtelse av ett företag, familjegård eller skogsfastighet från en generation till en annan inom familjen, till närstående eller anställda. Syftet med ett generationsskifte är att överföra kunskap och ägande på ett praktiskt och ekonomiskt fördelaktigt sätt.

Ägarskiften är ett mycket komplext ärende då en mängd faktorer påverkar skiftet. Frågor som behöver besvaras är till exempel hur företaget eller gården ska värderas, överlåtelsen finansieras och syskonen kompenseras. I min blogg kommer jag att ge råd om hur du bäst genomför ett lyckat generationsskifte.

Först och främst innebär det en stor personlig och känslomässig omställning för ägaren, vilket gör det lätt att skjuta skiftet framför sig. Mitt råd är att sitta ner med familjen och gärna tillsammans med en utomstående expert och öppet diskutera vem eller vilka som är intresserade av att ta över företaget eller gården och hur och när detta ska ske rent praktiskt.

 

Hur ska överlåtelsen ske och vilka avtal behövs?

En överlåtelse av ett företag eller en familjegård kan ske på flera olika sätt. Till exempel genom köp, gåva, arv eller testamente. Vad som är bäst beror på omständigheter i det enskilda fallet.  

Eftersom vi inte har arvs- och gåvoskatt i Sverige så kan det vara skattemässigt fördelaktigt att skriva över fastigheter och aktier i familjeföretaget på sina barn såsom förskott på framtida arv. Överlåtaren betalar ingen kapitalvinstskatt och mottagaren slipper betala stämpelskatt. Dock slipper inte gåvotagaren undan skatten, den skjuts bara på framtiden. Mottagaren övertar överlåtarens anskaffningsvärde. I gåvobrevet kan villkor skrivas in, till exempel att egendomen ska vara mottagarens enskilda egendom, att överlåtaren förbehåller sig nyttjanderätt till fastigheten, att egendomen inte får pantsättas, intecknas eller avyttras utan samtycke etc.

Om det är flera personer som ska överta egendomen, rekommenderar jag att aktieägaravtal eller samäganderättsavtal med hembudsklausul och bestämmelser kring värderingsprinciper skrivs in, för att undvika framtida konflikter.

Många tycker att samägande är komplicerat eftersom de nya ägarna kan ha olika ekonomiska förutsättningar, intressen och ambitioner. Och vad händer om exempelvis en av delägarna skiljer sig och egendomen plötsligt ingår i en bodelning där det saknas medel att köpa ut den äkta hälften? Jag tycker dock inte att man ska göra generationsskiften svårare än vad det borde vara. Familjeägda företag som skiftas internt överlever längre och presterar bättre enligt all forskning, se till exempel det familjeägda bolaget Spendrups som har överlevt många generationsskiften och stått pall för konjunktursvängningar genom ett drygt sekel. De har nu nått fjärde generationen och är mer lönsamma än någonsin.

 

Varför behövs ett avtal?

Att relevanta avtal upprättas är en förutsättning för genomförande av ett ägarskifte. Oavsett om det gäller ett överlåtelseavtal, ett äktenskapsförord, en revers eller ett arrendeavtal, kräver det en mycket god juridisk kompetens både inom familjerätt, bolagsrätt och skatterätt. På Söderberg & Partners har vi kompetens inom alla relevanta rättsområden och en lång erfarenhet av generationsskiften och att arbeta med entreprenörer.

Hur ska syskon kompenseras?

Om det finns syskon som inte ska bli delägare i familjens företag eller gård behöver man hitta sätt att kompensera dessa. Det finns möjlighet för överlåtaren att ta emot viss betalning av den som ska överta egendomen utan att detta utlöser beskattning. På så sätt kan föräldrarna få betalt för del av den överlåtna egendomen som de därefter kan kompensera syskonen med. Eftersom föräldrarna själva kanske måste leva på pengarna de får är kompensationens storlek viktig.

Likvärdiga villkor vid generationsskifte i fåmansföretag

Då familjeföretag är en central del av svensk ekonomi och står för ett stabilt och långsiktigt ägande har nu riksdagen antagit regeringens förslag att det ska vara samma skatt vid en överlåtelse av ett fåmansföretag, som ofta är familjeföretag, till en närstående som till en utomstående. Det här underlättar för att företag kan fortsätta drivas inom familjen när den äldre generationen lämnar över familjeföretaget till sina barn.

Med dagens regler kan en försäljning av ett fåmansföretag till en närstående medföra högre beskattning än om företaget säljs till en utomstående person. Detta kommer nu att rättas till i och med den nya lagen som träder i kraft den 1 juli i sommar.

Har du några frågor eller funderingar gällande generationsskifte? Om du önskar rådgivning kring eller hjälp med upprättande av juridiska handlingar är du välkommen att kontakta våra jurister via formulär nedan.

 

Kontakt

Kontakta oss