Skip to main content Skip to main navigation

Hållbara samarbeten i finansbranschen: Påverkansarbete del 3

Hållbara samarbeten i finansbranschen: Påverkansarbete del 3

7 januari · 2016

Säg att vi har en svensk förvaltare som investerar i ett globalt företag och påverka det här bolaget i en hållbarhetsfråga. Hur stor är chansen då att företaget kommer att lyssna? Vi, från det lilla landet uppe i norr, låt oss säga att förvaltaren äger mindre än 0,01% av bolaget. Bryr sig bolaget överhuvudtaget?

Jag har två svar på frågan. Det första svaret är att det formella inflytandet som kommer med ägandet bara är ett av flera sätt att arbeta med påverkansarbete. I verkligheten lyssnar man ju ibland på den som skriker högst också. Eller, om man ska se det lite mer positivt; på den som har bäst argument. Mina tidigare bloggar del 1 och del 2, beskriver fler metoder att arbeta med påverkansarbete.

Det andra svaret är att det finns jättemånga internationella samarbeten inom ansvarsfullt ägande. Många nordiska kapitalförvaltare har en drivande roll i dessa samarbeten, och bidrar med kunskap, erfarenhet och resurser.

Den här bloggen tänkte jag därför ägna åt samarbeten, svenska och internationella, och belysa med viktiga exempel. Listan blir ganska lång, men samtidigt nämner jag bara en liten andel av alla samarbeten som finns. Det är mycket som händer!

 

Vad samarbetar de om?

Samarbeten kan se ut på många olika sätt; allt från branschorganisationer som också beslutar om vissa hållbarhetsfrågor, till spontana samarbeten mellan två aktörer för att påverka i en specifik fråga. Här är några exempel på vad samarbeten brukar innehålla:

  • Diskutera aktuella frågor och utbyta erfarenheter
  • Skapa standader för rapportering och identifiera begrepp
  • Sprida kunskap och bidra till den allmänna debatten
  • Påverka andra förvaltare, företag och myndigheter
  • Föra statistik

 

SIF:ar och internationella samarbeten

De första att nämna i sammanhanget är SIF:arna, där SIF står för Sustainable Investment Forum. I Sverige har vi Swesif (mer info längre ner), och de europeiska SIF:arna samlas i paraplyorganisationen Eurosif. Vidare finns Dansif, Norsif, Uksif… ja, ni fattar grejen. Namn på samma typ av organisation som inte är lika lätta att gissa är GSIA (Global Sustainable Investment Alliance), AsrlA (Asiens motsvarighet) och RIAA (Australasiens motsvarighet). SIF:arna arbetar ofta som nätverk för att diskutera och utbyta erfarenheter, och samlar statistisk om hållbara investeringar.

PRI och PRI Clearinghouse är två FN-samarbeten som hänger ihop. Som investerare kan man skriva under PRI:s sex principer om ansvarsfulla investeringar  och man förbinder sig ockå till att rapportera sitt hållbarhetsarbete via en standard. Rapporten finns sedan publikt tillgänglig på PRI:s hemsida. I april 2015 hade nästan 1 400 kapitalförvaltare, kapitalägare och tjänsteföretag i finansbranschen skrivit under initiativet. PRI Clearinghouse är en plattform för samarbete inom påverkansarbete. Ungefär 500 av de som skrivit under PRI-principerna är också involverade i detta samarbete, där investerare går samman och delar information och arbetsuppgifter sinsemellan. Ett praktiskt exempel är ett projekt inom vattenrisker, där investerare tillsammans har identifierat globala företag inom livsmedelsindustrin eller tillverkningsindustrin som är beroende av leverantörer inom områden med vattenbrist. Investerarna delar sedan upp bolagen emellan sig, t ex baserat på investerarens nationalitet och var företagets huvudkontor ligger, och kontaktar de identifierade bolagen som representant för alla investerare i initiativet. På så sätt kan även mindra aktörer bidra med resurser i ett effektivt påverkansarbete.

IIGCC, världens krångligaste förkortning att uttala, står för Institutional Investors Group on Climate Change och är ett forum för samarbete inom framförallt klimatförändringar. Organisationen har mer än 100 medlemmar som tillsammans har tillgångar för över 10 trillioner euro. Målet är att engagera myndigheter, bolag och andra investerare i klimatfrågor.

Montreal Pledge, är ett PRI-samarbete där investerare åtar sig att beräkna och redovisa koldioxidavtrycket i sina portföljer. Kolla gärna in min blogg om koldioxidavtryck för mer information om det, och om Montreal Pledge.

 

Exempel på svenska samarbeten

Swesif startades 2003 och har idag drygt 40 medlemmar. Organisationen är ett nätverk och forum för hållbara investeringar, man anordnar seminarier och sammanställer statistik om hållbara strategier bland svenska kapitalförvaltare. Dessutom har organisationen tagit fram Hållbarhetsprofilen, där tanken är att sparare enkelt ska kunna få information om hur fonder tillämpar hållbarhetskriterier i sin förvaltning. Informationen finns idag länkad på flera fondplattformar, och tanken är också att en fond inte ska få M/E-märkas (miljö/etisk) på pensionsmyndighetens fondlista om den inte har en hållbarhetsprofil. Det sistnämnda fungerar dock sådär i dagsläget.

Fondbolagens förening är en branschorganisation för fondbolag, som arbetar med regelverks- och konkurrensfrågor, kunskapsspridning och ansvarsfulla investeringar. Bland annat har man tagit fram en svensk kod för fondbolag, där det framgår att alla bolag ska ha en ägarpolicy som beskriver principerna hur fondbolagen utövar sin rösträtt och sin medverkan i valberedningar.

Etikrådet är samarbetet mellan första, andra, tredje och fjärde AP-fonderna inom miljö- och etikfrågor. Med tanke på fondernas funktion har det varit rimligt att samordna fondernas hållbarhetsarbete och etikrådet har också tack vare fondernas storlek tillsammans stor möjlighet att påverka.

Hållbart värdeskapande är ett samarbetsprojekt bland svenska institutionella investerare. Projektet fokuserar på att samla in mer information om svenska företags hållbarhetsarbete, framförallt via en omfattande enkätundersökning.

 

Samarbete eller Signatory?

Det finns såklart många fler samarbeten än de jag beskrivit ovan. Om ni har tråkigt någon dag kan ni roa er med att läsa investerares PRI-rapporter under punkt ”OA 10”, där förvaltarna listar samarbeten och initiativ de är delaktiga i. Men vad som är mer intressant än bara namnet på initiativet under OA 10, är att förvaltarna också kryssar i huruvuda rollen i organisationen är ”basic”, ”moderate” eller ”advanced”. Här kan man alltså hitta vilka det är som bara skriver under på ett samarbete och känner sig nöjda med det, och vilka som faktiskt bidrar med resurser och engagemang. Tabellen visar hur PRI definierar de olika nivåerna på aktivitet. Det här tycker jag är riktigt intressant information om förvaltarnas arbete med ansvarsfulla investeringar!

 

 

Hur påverkas skattestödet vid hemarbete?

16 september · 2020

Coronavirusets framfart har påverkat alla arbetsplatser i en eller annan utsträckning och många medarbetare har blivit hänvisade till att arbeta hemifrån. Vad som är avdragsgillt och skattefritt när hemmakontoret blivit den nya arbetsplatsen har dock inte förändrats.

Skattestöd för hemarbete bör ses över

Regeringen har vidtagit ett flertal åtgärder för att stödja företag och anställda, men något de verkar förbisett är stöd för de anställda som sedan i mars arbetar hemifrån. Varför får inte Skatteverket i uppdrag att se över och lämna förslag på hur befintliga regler kring kostnadsavdrag för anställd vid arbete i hemmet kan mjukas upp? Framförallt med tanke på att Folkhälsomyndighetens rekommendation, att så många som möjligt ska arbeta hemifrån, kvarstår till och med 31 december 2020.

Som anställd är utrymmet för kostnadsavdrag vid arbete i hemmet mycket begränsat. Logiken bakom dessa regelverk är uppbyggda på ett moment 22-resonemang. Avdrag medges för kostnader som är nödvändiga för arbetets utförande och kostnader som är nödvändiga för arbetets utförande ska arbetsgivaren ansvara för. Om arbetsgivaren inte vill ta den kostnaden, ja då är den nog inte nödvändig.

Med andra ord är kostnaderna som den anställde har för att få ett fungerande hemmakontor, inklusive kaffe och frukt, inte något den anställde kan förvänta sig avdrag för vid deklarerandet då kostnaderna kommer att ses som privata levnadskostnader. Detta till skillnad för de som är enskilda näringsidkare då de har ett schablonavdrag som i vissa fall är på 4 000 kr (2 000 kr om t.ex. företagaren äger sin bostad) och avser att täcka alla diverse ökade omkostnader för att arbetet utförs i hemmet.

Skattekonsekvenser vid hemarbete

Om det är arbetsgivaren som bekostar iordningställandet av ett nödvändigt hemmakontor som t.ex. ett höj- och sänkbart arbetsbord och en ergonomiskt utformad arbetsstol, och inventarierna ägs av arbetsgivaren men ”tillfälligt” är uppställda i den anställdes hem, bör inte några skattekonsekvenser uppkomma för den anställde. Detsamma gäller för telefoni och internettjänster i hemmet, förutsatt att det är arbetsgivaren som står för abonnemanget.

Om arbetsgivaren betalar hyresersättning för arbetsrum i den anställdes bostad kan det beskattas som en del av lönen eller som kapitalbeskattad hyresinkomst. Det som är avgörande för att ersättningen ska beskattas som kapitalinkomst hos den anställde är att det finns ett hyresavtal mellan den anställde och arbetsgivaren, då arbetsgivaren har ett berättigat behov av ”arbetsrummet”, och att hyresersättningen är marknadsmässig.

Avdragsgillt eller skattefritt kaffe på hemmakontoret?

Det som synes vara mest oklart vad gäller om det kan vara avdragsgillt eller skattefritt för den anställde är kaffe och frukt. Arbetsgivare kan tillhandahålla de anställda kaffe och frukt skattefritt då det ses som en personalvårdsförmån, men detta förutsätter att kaffet eller dylikt tillhandahålls på arbetsplatsen. Kaffe eller annan enklare förfriskning på tjänsteresa ses av Skatteverket som en skattepliktig förmån då det inte tillhandahålls på arbetsplatsen. Så frågan blir då vad som är arbetsplatsen i dessa coronatider. Rimligen väljer Skatteverket att acceptera att arbete i hemmet, p.g.a. coronapandemin, är utfört på ”arbetsplatsen”, men det återstår som sagt att se.

Förhoppningsvis kommer det några klargörande ord från finansministern under hösten gällande frågorna ovan, och Skatteverket kommer sannolikt behöva sätta av lite extra resurser till frågeställningarna. För de frågor som inte besvaras nu kommer behövas hanteras vid deklarationsgranskningen 2021.

Har du några skattefrågor gällande hemarbete? Kontakta oss via formuläret nedan.

Kontakt

Så påverkas du som försäkringstagare av en åtstramad försäkringsmarknad

16 september · 2020

Den rådande coronapandemin har sedan en tid tillbaka börjat påverka försäkringsgivarnas riskaptit. Pandemins ekonomiska konsekvenser visar sig nu både på lokal och global försäkringsmarknad. Så påverkar det dig som försäkringstagare.

Coronavirusets påverkan på försäkringsgivarnas resultat liknas vid de som 11 september-attackerna och de stora orkanerna som till exempel Rita, Wilma och Gudrun haft. Redan innan årsskiftet 2019/20 kunde sakförsäkringsförmedlarna känna av att vissa försäkringsformer hårdnat. Nu är det dock ännu tydligare hur försäkringsbolagen tagit steg bort från marknaden, och för vissa kunder går det inte ens att teckna en försäkring.

Premiehöjningar och försämringar av villkor

Söderberg & Partners sakförsäkringsförmedlare ser markanta premiehöjningar och genomgripande försämring av villkoren för egendoms- och avbrottsförsäkring, ansvarsförsäkring, vd- och styrelseansvarsförsäkring, förmögenhetsbrottsförsäkring och konsultansvarsförsäkring.

Gemensamt för de olika försäkringsformerna är olika typer av epidemiundantag som gör att försäkringsgivarna inte ger skydd för skador som uppstått till följd av t.ex. ett virus. Här har försäkringsbolagen under våren redan haft många skador, främst när det kommer till oönskade stillestånd/avbrottsersättningar i vissa branscher.

Man kan även se en rädsla för kommande krav vad gäller s.k. finansiella försäkringar såsom vd-och styrelseansvar och förmögenhetsbrottsförsäkring. För vd- och styrelseansvarsförsäkringen fruktar man krav mot personer i företagsledningar, att de inte har vidtagit rätt åtgärder i verksamheten under pandemin. Det har redan initierats sådana processer i USA. Vad gäller förmögenhetsbrottsförsäkringen har den sedan länge varit skadedrabbad och här görs, förutom undantag för vissa typer av förmögenhetsbrott, konkursundantag och begränsningar i kapacitet för vissa risker.

Sammanfattningsvis måste du som försäkringstagare, inför kommande förnyelser och nyteckningar, förbereda dig på;

  • Längre förnyelseprocesser och upphandlingar
  • Större krav på information om risken som skall försäkras
  • Villkorsinskränkningar och att delar av verksamheten kanske inte går att försäkra
  • Betydande premiehöjningar/rate-höjningar
  • Svårigheter att köpa högre försäkringsbelopp för vissa risker

Vi förbereder och hjälper er i en åtstramad försäkringsmarknad

Som försäkringstagare kan man förbereda sig genom att ha kontroll på sina risker och förse marknaden med detaljerad information, såsom finansiella data, riskbesiktningar, företagsbeskrivningar och säkerhetsrutiner.

Söderberg & Partners industriförmedlare följer utvecklingen på försäkringsmarknaderna mycket noggrant och kan hjälpa er att navigera genom den hårda sakförsäkringsmarknaden och vara behjälpliga i att ta fram informationsunderlag som försäkringsbolagen accepterar.

Vill du veta mer om den åtstramade försäkringsmarknaden? Eller har du andra frågor om företagsförsäkringar? Fyll i formuläret nedan så hör vi av oss till dig.

Kontakt

”Hope for the best, prepare for the worst” – Har du rätt buffert?

16 september · 2020

Jag tror vi är många som har haft en klump i magen när vi läst om alla företag som fått stora problem den senaste tiden, hur arbetslösheten slog ner som en blixt från klar himmel. Plötsligt spelar det ingen roll om man är bra på sitt jobb eller om man har en bra affärsidé. Försvinner marknaden du arbetar inom försvinner ditt jobb – och då gäller det att vara förberedd. Har du en buffert eller ett försäkringsskydd som är rätt anpassat för dig?

Oförutsedda händelser är oförutsägbara

När man tidigare pratat om oförutsedda händelser så kanske man tänkt på att frysen gått sönder, att man fått en vattenskada i badrummet eller att man blivit tvungen att byta ut bilmotorn. Inte tänkte man på ordet pandemi. Och det är saken med oförutsedda händelser – de är oförutsägbara. Vi kommer att råka ut för en mängd oförutsedda händelser i framtiden. Även om vi inte vet vad, så kan vi skapa oss bättre förutsättningar för att hantera dem.

Alla behöver ställa sig frågan ”Vad är en tillräcklig buffert för mig?”. För vissa personer är det en årslön på banken som Anne Wibble rekommenderade efter krisen på 90-talet. För andra är det helt enkelt inte möjligt. Det viktiga är att ta sig en ordentlig funderare på hur man bäst rustar sig för svåra tider.

Sätt dig ned vid köksbordet och gå igenom hur din ekonomi skulle kunna förändras om det oförutsedda händer – till exempel om du blir arbetslös eller om någon i familjen blir sjuk eller går bort. Frågor att ställa sig och gå igenom:

Skydd vid arbetslöshet

  • Arbetar jag i en sårbar bransch?
  • Vilket humankapital har jag? Har jag lätt för att få ett nytt arbete?
  • Behöver jag vässa sågen, vidareutbilda mig?
  • Vilket försäkringsskydd har jag från fackliga försäkringar (A-kassa)?
  • Har jag någon kompletterande inkomstförstärkning som förlänger mitt skydd vid arbetslöshet?
  • Hur långt räcker min privata buffert?

Skydd vid sjukdom inom familjen

I många fall finns det skydd via arbetsgivarnas pensionsplaner eller via privata försäkringar. Men det finns fall då skyddet generellt är lågt, till exempel när du behöver vårda barn som är äldre än 16 år eller andra närstående. Gå igenom om du har rätt skydd genom att se över;

  • Sjukförsäkring
  • Sjukvårdsförsäkring, rehabiliteringsstöd och samtalsstöd
  • Sjuk - & olycksfallsskydd
  • Barnförsäkring

Skydd vid dödsfall

Om det värsta tänkbara händer, har du;

  • Koll på era livförsäkringar, familjepension och återbetalningsskydd?
  • Koll på vilka förmånstagare du har idag?
  • Skrivit testamente, framtidsfullmakt och övriga juridiska handlingar?

Köpa sig en trygghet

Ett bra alternativ, framförallt om man känner att ens buffert inte är tillräckligt stor, är att teckna en försäkring. För en mindre premie kan man då köpa sig en slags buffert och trygghet. Ett tips är dock att fortsätta bygga upp en buffert vid sidan av. Är du lyckosam blir din buffert oanvänd och du kan skörda den som en förstärkt pension istället.

Behöver du hjälp att se över ditt sparande och försäkringsskydd?

Du är alltid välkommen att kontakta oss på Söderberg & Partners för en diskussion och eventuella åtgärder. Ring din rådgivare eller fyll i formuläret nedan.

Kontakt

 

Kontakta oss