Skip to main content Skip to main navigation

Låt ditt sparande påverka hållbart: Påverkansarbete del 1

Låt ditt sparande påverka hållbart: Påverkansarbete del 1

12 oktober · 2015

Du kan bidra till en mer hållbar värld genom att välja en förvaltare som är bra på att påverka de bolag som de investerar i. Strategin att påverka sina innehav till att bli mer hållbara kallas ”påverkansarbete”, ”ansvarsfullt ägande” eller ”engagement”. Påverkansarbete har fördelen att det kan åstadkomma verkliga förändringar i bolagen – hur de behandlar sina anställda, miljöpåverkan och påverkan på samhället i stort.

Påverkansarbete är den roligaste biten av hållbarhetsarbete eftersom det är en sådan tydlig koppling mellan kapitalet och faktiska förändringar i verkligheten, utanför vår branschbubbla. Figuren nedan visar förvaltat kapital med någon form av hållbarhetshänsyn: var det är förvaltat och vilka strategier som tillämpas. Lejonparten av hållbart förvaltat kapital finns, föga förvånande, i Europa och Nordamerika. Vi kan också se att exkluderingsstrategier, och integreringsstrategier, som jag har skrivit om tidigare, är de dominerande strategierna. Den tredje mest använda strategin är påverkansarbete, som jag tänkte att den här bloggen skulle handla om.

Det första som man tänker på vad gäller påverkansarbete är det inflytande som kommer med rollen som aktieägare i ett bolag. Denna direkta makt är viktig, och är grunden till mycket påverkansarbete. Men det finns en massa andra sätt som man kan arbeta med påverkansarbete. Exempelvis får större förvaltare ofta tillgång till nyckelpersoner inom börsbolag. Genom att ställa frågor och visa intresse kan förvaltare påverka även utanför bolagsstämmorna.

 

Bolagstämmor och aktieägarmotioner

På de årliga bolagsstämmorna är alla aktieägare välkomna. De allra flesta förslagen på bolagsstämmorna läggs av bolagens styrelse själva och handlar om andra saker såsom att fastställa resultat- och balansräkning, hur resultatet ska disponeras och fastställelse av styrelse. Men investerare kan även använda bolagsstämman för att framföra sina åsikter om bolaget, ställa frågor till bolagens ledning och lämna in egna motioner för omröstning. En aktieägarmotion är ett skriftligt förslag på en åtgärd som aktieägaren vill att bolaget ska genomföra, och det är ett vanligt sätt i framförallt USA för att försöka påverka bolaget. Under 2014 lades rekordmånga motioner inom miljö och sociala frågor på bolagsstämmor i USA. Många rörde krav på bolagen att bli mer transparenta kring sin lobbying och redovisa politiska donationer. Särskilt framträdande inom miljötemat var klimatfrågan (källa: http://www.proxypreview.org/)

Internationellt har det på sistone blivit en viktig fråga att kapitalförvaltare tar sitt ägarsansvar genom att bevaka sina innehav, delta och rösta på bolagsstämmor. Många redovisar nu antalet bolagstämmor de har röstat på och vilken andel av det totala antalet bolagsstämmor de har möjlighet att rösta på som detta motsvarar. UK Stewardship Code (Läs här) är ett initiativ för institutionella ägare i Storbritannien som innehåller ett antal principer, inklusive principen att ha en tydlig röstningspolicy och att redovisa sin röstning.

 

Dialog

Definitionen av en dialog varierar; vissa förvaltare kan benämna ett skickat brev som en dialog, medan andra definierar något som en dialog först om man uppnår ett konstruktivt samtal. Dialogen kan handla om komplettering av information, eller ha syftet att uppnå en specifik förändring. Kontakten tas ofta reaktivt, exempelvis om media eller en organisation har uppmärksammat ett missförhållande i bolagets verksamhet, kan investeraren kalla till ett möte. Syftet vid dessa möten är att få bolagets version av det som har uppmärksammats samt informeras om eventuella åtgärder som har vidtagits. Det är vanligt att investeraren även framställer något krav på att missförhållandet ska rättas till och att bolaget ska ta fram en policy för att förhindra att liknande situationer uppkommer.

Dialoger kan också föras proaktivt, utan att någon allvarlig incident har uppmärksammats. De två vanligaste metoderna för proaktivt påverkansarbete är tematiskt och analysdrivet arbete. Tematiskt påverkansarbete innebär att organisationen väljer ut ett antal teman att fokusera på (exempelvis vatten, jordbruk eller koldioxid) och att man arrangerar seminarium med bolag som man identifierar har stor risk eller stor förbättringspotential inom detta område. Man kan också gå samman med andra investerare inom ett tema och fördela bolagen som ska kontaktas emellan sig. Ett analysdrivet proaktivt påverkansarbete handlar om att man identifierar bolag med stor risk genom en hållbarhetsanalys, där bolaget får ett lägre betyg än andra jämförbara bolag. Man kan då kontakta det bolaget med tydliga förslag på vad det kan förbättra för att få en högre poäng inom hållbarhet och därmed bli mer attraktiva för en investering.

Dialog och bolagsstämmor är två viktiga verktyg för kapitalförvaltare att arbeta med hållbarhet. Men det finns ännu fler sätt att påverka, mer om det i Påverkansarbete del 2!

Kontakta oss