Riksbankens stödmiljarder kan göra mer nytta hos försäkringsbolagen än bankerna
I veckan meddelade Riksbanken att de lånar ut upp till 500 miljarder kronor till svenska företag, kanaliserat via bankernas utlåningssystem. Syftet är att upprätthålla kreditförsörjningen till svenska företag och hjälpa dem lindra de negativa effekter som Coronavirusets spridning innebär för hela samhällsekonomin. Under torsdagen kom dock uppgifter om att flera av storbankerna tänker avvisa Riksbankens utsträckta hand – för att de helt enkelt klarar sig utan stödet.
Riksbanken har förklarat att strategin att erbjuda stödmiljarderna till just bankerna sker för att undvika att Sverige hamnar i samma situation som vi gjorde under finanskrisen 2008, när bankernas pressade ekonomiska situation ledde till att de först slutade låna ut till varandra - och i nästa steg även slutade låna ut till företag. Det finns dock en viktig skillnad mellan 2008 och dagens läge som gör att Riksbankens ensidiga kanalisering av stödmiljarderna till bankerna kan ifrågasättas, nämligen att bankernas finansiella situation idag är avsevärt mycket starkare jämfört med 2008. Uppgifterna om bankernas avvisande av stödmiljarderna bekräftar detta. Problemet idag är istället att bankernas kunder – företagen - har avbrott i sina verksamheter. Det kan i förlängningen självklart leda till problem för bankerna också, men viktigast just nu är att i första hand snabbt lösa företagens problem.
Missförstå oss rätt här – bankerna har en nyckelroll i hanteringen av den rådande situationen. Men, om de inte planerar att utnyttja de 500 miljarder som Riksbanken avsatt så kan dessa stödpengar komma till betydligt större nytta någon annanstans. Det finns nämligen en annan bransch som kan hjälpa till att lösa företagens likviditetsproblem, men som i dagsläget valt att stå vid sidan av planen istället för att delta i matchen.
Vi talar om försäkringsbolagen, och deras gemensamma bestånd av hundratusentals avbrottsförsäkringar som i stort sett alla företag i Sverige har i sina försäkringsskydd. Försäkringar som företagen tecknat för att de ska få ersättning om deras verksamhet drabbas av en händelse som leder till uteblivna intäkter. Försäkringar som verkligen kan göra skillnad för de som tecknat dem när hela världen bromsar in och hjulen slutar rulla. Försäkringar som de svenska försäkringsbolagen nu däremot är motvilliga till att betala ut med - lite förenklat uttryckt - hänvisning till att Coronapandemin utgör så kallad force majeure. Rent tekniskt motiverar försäkringsbolagen att avbrottsförsäkringarna endast täcker situationer som uppkommit genom beslut tagna av polis och/eller räddningstjänst, ej av Folkhälsomyndigheten. För enkelhetens skull fortsätter vi dock benämna undantaget som force majeure i vårt fortsätta resonemang.
Här vill vi kort stanna upp och klargöra några saker. Vi företräder Söderberg & Partners, en Sveriges och nordens största förmedlare av försäkringar för privatpersoner och företag. Vi är inte ett försäkringsbolag, men vi hjälper våra kunder att hitta lämpliga försäkringslösningar för sina företag och sina anställda. Vi har med andra ord varit delaktiga i att förmedla flera av de försäkringar som nu är undantagna av force majeure-klausulen. Vi har på våra kunders vägnar en pågående dialog med alla stora försäkringsbolag i Sverige för att försöka hitta en lösning på deras situation, men vi representerar bara en liten del av alla företag som nu befinner sig i samma utsatta läge och kämpar med stora likviditetsutmaningar. Det är därför vi nu vänder oss till de som har möjlighet att påverka situationen för alla drabbade företag.
Men, först ska vi återvända till begreppet force majeure.
Att alla svenska försäkringsbolag direkt eller indirekt sluter upp bakom denna formulering och den underliggande tolkningen av försäkringsvillkoren är beklagligt för alla företag som nu riskerar att inte längre kunna bedriva sin verksamhet. Deras enda alternativ är att gå till bankerna och låna pengar för att kunna hålla sig flytande och det kan dessutom vara svårt när verksamheterna förlorar sitt eget kapital.
Vi förstår däremot att försäkringsbolagen hävdar force majeure, eftersom det är en för stor risk för något enskilt bolag att bära när en stor del av deras försäkringar aktiveras på en och samma gång. Detta för oss också tillbaka till de svenska bankernas situation under finanskrisen 2008, hur de blev allt mer defensiva och egennyttiga i takt med att deras ekonomiska situation blev allt mer pressad, och hur Riksbanken nu agerar för att säkra bankernas stimulerande funktion i samhällsekonomin. Vi menar dock att Riksbanken även bör uppmärksamma dagens situation med de ekonomiskt defensiva försäkringsbolagen, och beakta vilken direktverkande stimulerande effekt de kan ha för företagens likviditetsutmaningar. Om bara en del av de 500 miljarder som bankerna nu tycks avvisa skulle vigas åt att erbjuda försäkringsbolagen tillräcklig finansiell trygghet för att de ska stryka force majeure-klausulerna och utöka tolkningen av villkoren till att även omfatta Folkhälsomyndighetens beslut, då kan de hjälpa företagen – och i förlängningen hela samhället – att hålla hjulen rullande.
Försäkringsbolagen har skadereglering och kan bedöma skador. De skulle kunna utföra alla delar av administrationen och kanalisera statliga pengar på ett ändamålsenligt vis. Det är inte enkelt för vare sig Riksbanken eller någon annan statlig funktion att göra detta på egen hand, men försäkringsbranschen är väl rustad för att göra det. Att hjälpa försäkringsbolagen aktivera avbrottsförsäkringsskyddet för alla företag skulle med andra ord kunna rädda hundratusentals jobb, och det är en lösning som går att administrera omgående.
Gustaf Rentzhog
VD, Söderberg & Partners
Björn Thorstrand
Ansvarig för företagsförsäkringar, Söderberg & Partners
