Skip to main content Skip to main navigation

Ännu en sommar med geopolitiskt fokus

Ännu en sommar med geopolitiskt fokus

9 maj · 2016

En av de mest diskuterade frågorna just nu är det eventuella brittiska utträdet, ”Brexit”, ur den Europeiska Unionen, med den näraliggande folkomröstningen i juni. Trots jämna valundersökningar har vi redan sett ökade svängningar i bl.a. det brittiska pundet och brittiska inhemska bolag har utvecklats avsevärt sämre än de med internationell exponering.

Men hur brukar denna typ av geopolitiska risker prisas in på marknaderna? Frågan går inte riktigt att svara på och ett av problemen är just det breda begreppet geopolitik. Beroende på region och storlek på händelse kan ekonomisk påverkan, och därmed även värdepappersmarknadspåverkan, få olika effekt. Historiskt sett, om vi räknar bort större krig och påverkan på enskilda länders inhemska ekonomi, så har dock geopolitiska händelser endast haft en kortsiktig global påverkan. Terrorattentat brukar leda till initialt stora svängningar (det tog inte ens tre veckor för börsen att återhämta sig efter attentaten den 11:e september 2001), händelser i Ukraina och på Krimhalvön överskattas och val brukar få stor medial exponering men sällan större ekonomisk påverkan. I vissa situationer uppstår dock direkt ekonomisk effekt. Det senaste årets stora flyktingström har exempelvis direkt bidragit till ökade offentliga utgifter och högre BNP-tillväxt för den svenska ekonomin. Om Donald Trump skulle bli amerikansk president och dagens löften håller så skulle det amerikanska budgetunderskottet bli avsevärt större de närmaste åren.

Det är svårt att lägga in händelser som ovan i ekonomiska prognoser eftersom det bygger på en rad sannolikhetsantaganden, men en röst för en Brexit skulle självklart skapa en utökad oro för protektionism och den Europeiska Unionens framtid, vilket leder till större svängningar på de finansiella marknaderna även om det är flera år kvar innan vi vet på vilket sätt Storbritannien skulle lämna. Bra handelsavtal och avregleringar skulle på längre sikt mycket väl också kunna leda till ett lyft för den brittiska ekonomin, även om en tydligt minskad ekonomisk aktivitet är den mest troliga utvecklingen på kort sikt.

Det finns ett par saker som jag tycker är värda att komma ihåg. De geopolitiska riskerna är större när situationen gäller en större ekonomi. Därför är både den brittiska folkomröstningen och det amerikanska valet naturligtvis av större intresse än exempelvis förnyad Greklandsoro. En annan sak är om de geopolitiska riskerna tydligt kan påverka utbudet på olja. En utbudsstörning leder historiskt till kraftigt stigande oljepriser vilket snabbt dämpar den ekonomiska utvecklingen. Det tredje är att minsta störning av konjunkturåterhämtningen de senaste åren har fått centralbanker att agera. Denna dämpande effekt kan möjligtvis minska när alltfler bedömare anser att centralbankers verktyg börjar bli uttömda. Slutligen är det enda skyddet en väldiversifierad portfölj, men att anpassa portföljen efter geopolitiska risker är förmodligen meningslöst då ekonomisk påverkan är svårprognostiserad och den enda historiskt tydliga effekten med en ökad volatilitet är svår att skydda sig emot.

Blogg

Kan oron i tekniksektorn leda till nästa börskrasch?

19 april · 2018

Samma situation som i slutet på 1990-talet?

Facebookskandalen har lett till att många på senare tid funderat på om det går att lita på teknikjättarna som tar allt större plats i vårt liv. Spridningen av användardata skapar osäkerhet och ett antal större bolag i branschen besitter idag mycket makt genom den information de har tillgång till. För investerare har teknikaktier länge varit gynnsamma och jämfört med många bolag i samband med millennieskiftets teknologibubbla kan vi denna gång inte prata om förhoppningsbolag utan såväl försäljnings-  såsom vinsttillväxten är på många håll god. Vid en direkt jämförelse mellan exempelvis FAANG-bolagen (Facebook, Amazon, Apple, Netflix och Google/Alphabet) och de fem största bolagen i slutet på 1990-talet finns vissa likheter, men också skillnader:

  • De största noterade bolagen i sektorn idag har större kassor och ett starkare kassaflöde
  • Värderingarna är höga, men långt ifrån så höga som de var strax innan teknologibubblan brast
  • Sektorvikten för hela tekniksektorn är nu cirka 25 procent, vilket är något lägre än vid slutet av 1990-talet. Däremot är vinstandelen i relation till de totala vinsterna på börsen nu över 20 procent medan den då var endast cirka 15 procent.

Regleringsbehovet ett orosmoln

Förväntningar om framtida vinster för sektorn idag är naturligtvis höga och sett till ovan liksom de grundläggande bättre förutsättningarna ser vi idag inte samma fara för en bubbla som då. Däremot finns det en rad orosmoln att förhålla sig till som investerare. När branscher växer sig stora uppstår behovet av regleringar och teknik/e-handelssektorn är idag den minst reglerade utav alla sektorer på den amerikanska börsen. Facebookskandalen visar tydligt regleringsbehovet och om vi ser på tidigare stora regelverksförändringar inom exempelvis finans-, bioteknik- och tobakssektorn så har dessa i stor utsträckning lett till kursnedgångar för sektorn. 

 

Dags att se över exponeringen

En stor sektorandel på börsen är dessutom en varningssignal i sig. Oavsett om vi ser på oljebolagen på 1970-talet som stod för närmast 30 procent av börsvärdet eller finansbranschen år 2007 så har andelen så småningom reverserats. I och med att passiva investeringar såsom indexfonder har ökat kraftigt finns det också en stor risk att en lång uppgångsfas kan övergå i en längre nedgångsfas. Tillsammans med en rad andra faktorer, såsom att den amerikanska tekniksektorn är den med störst andel av försäljningen på marknader utanför USA och därmed kan drabbas mer om riskerna för ett handelskrig eskalerar, finner vi därför all anledning att se över sin exponering mot sektorn.


Men hur kan man då skydda sig när sektorn utgör en så pass stor andel av börsvärdet? Ett sätt är naturligtvis att investera enbart i andra sektorer eller i andra typer av enskilda aktier. Ett annat är att placera mer i regioner som har mindre andel teknologibolag. I Europa är exempelvis andelen av ett brett börsindex endast 5 procent.

 

 

 

Ju större fond, desto bättre?

Incitament för att maximera fondförmögenheten

28 mars · 2018

Avgiftsstrukturen i fonder är satt procentuellt, precis som i många andra finansiella instrument. Fördelen med detta är att det är rättvist mot småspararna; genom att betala en procentuell avgift skapar man en jämlik fördelning av de kostnader som fonden har, utifrån hur mycket man som sparare har investerat. Nackdelen och tillika frågan är; vilka incitament skapar detta för fondbolaget?

Frågan kring incitament

Att fonder tar ut en procentuell förvaltningsavgift av fondförmögenheten innebär att ju mer kapital fonden har under förvaltning, desto mer kronor och ören tjänar fondbolaget. Detta innebär att fondbolaget har incitament att fondförmögenheten ska öka, antingen genom att värdet på underliggande innehav ökar eller genom att fonden får mer kapital att förvalta.

Incitamentet att öka värdet på underliggande tillgångar är bra för spararna, däremot är incitamentet att ha en stor fondförmögenhet i sig inte helt okomplicerat. Särskilt inte när det gäller fonder som investerar i mindre och mer illikvida aktier, exempelvis fonder som investerar i små och medelstora bolag. I ett tidigare blogginlägg diskuterar jag problematiken med stora småbolagsfonder. I korta drag: ju större småbolagsfond, desto mer begränsad är förvaltaren.

 

Detta är fondförvaltningsavgiften

Förvaltningsavgiften anges i procent av fondförmögenheten per år, men beräknas vanligtvis dagligen som 1/365-del av denna siffra. Detta för att enbart belasta sparare när de faktiskt är investerade i fonden. Förvaltningsavgiften för en enskild sparare bestäms av hur stor andel av fondförmögenheten spararen äger genom fondandelarna.

 

Är lösningen att stänga fonden?

Om fondbolaget anser att fonden är för stor, det vill säga den har för mycket kapital under förvaltning, så är lösningen ofta att stänga fonden för mer investeringar. På branschspråk brukar man då tala om fonder som är soft-closed och hard-closed. Soft-closed är vanligen när nya sparare inte får investera i fonden, men befintliga sparare får lov att fortsätta investera. Hard-closed är vanligen när alla typer av inflöden i fonden är begränsade.

Tanken med att på ett eller annat sätt begränsa fondens inflöden (och därmed fondförmögenheten) motiveras oftast av att fondbolaget vill värna om avkastningen. Det finns dock visst stöd i forskningen som pekar på att den goda avkastning fonden hade innan man stängde den inte kommer tillbaka bara för att man väljer att stänga fonden under en period.

 

Så värnar man om spararna

Att stänga en fond ger dock ett tydligt signalvärde, nu är fonden för stor för sitt eget bästa. En soft-close eller hard-close är därför sunt, det tyder på att man värnar om spararna och bortser från incitamentet att mer kapital under förvaltning innebär mer intjänade pengar. Alternativet hade varit att fortsätta ta in mer kapital under förvaltning, men med risk för en allt mindre möjlighet att kunna fullfölja sin strategi.

 

 

Ju mindre fond, desto bättre?

Om fondförmögenhetens påverkan på småbolagsfonder

23 mars · 2018

På den svenska marknaden finns cirka 30 Sverigefonder som investerar i små och medelstora bolag. Den största småbolagsfonden är nästan 1000 gånger större än den minsta fonden, vilket i sig är anmärkningsvärt.

Forskning visar att det finns ett negativt samband mellan storleken på fonden (det vill säga storleken på fondförmögenheten, hur mycket kapital fonden har under förvaltning) och dess avkastning, särskilt för fonder som investerar små och illikvida aktier.* Men denna forskning är även enkel att förstå genom ett logiskt resonemang. Du ska få ett exempel:

Exempel: Småbolagsfonden A

Småbolagsfonden A är en populär fond, mycket tack vare sin goda historik. Fonden har investerat i små intressanta bolag som förvaltaren tror på. Av alla små och medelstora bolag som finns i Sverige har förvaltaren gjort två listor, A-listan med de bolag som hen allra helst investerar i och B-listan med de bolag som förvaltaren anser är de näst bästa alternativen.

Eftersom fonden har varit populär har den vuxit och snart har Småbolagsfonden A investerat så mycket den enligt rådande regleringar får lov att investera, i de aktier som fanns på A-listan. Förvaltaren står då inför ett angenämt problem – vad ska man göra av resten av pengarna? Alternativen är att till exempel behålla pengarna som likvida medel på ett konto utan avkastning eller investera resterande pengar i aktier som fanns på B-listan. För avkastningens skull får vi hoppas att förvaltaren väljer B-listan framför konto. (Eller i god tid stänger fonden, mer om det i detta inlägg.)

 

Problemet med stora småbolagsfonder

Detta belyser dock ett problem som har diskuterats tidigare; kan riktigt stora fonder verkligen vara aktivt förvaltade? Ur ett likviditetsperspektiv beror svaret på hur stor fonden är i förhållande till de bolag som den ämnar investera i. Eftersom lagen om värdepappersfonder reglerar att ett fondbolag inte får köpa så många aktier i samma företag att de får ett väsentligt inflytande över ledningen är detta ett större problem för de fonder som investerar i små och medelstora bolag, än de fonder som investerar i stora bolag.

Storlek som begränsande faktor är inte bara ett problem för aktivt förvaltade fonder, utan även indexfonder. En indexfond som har för mycket kapital under förvaltning kan inte längre följa sitt index och måste då avvika från det index den följer, genom att exempelvis investera en större andel av fondens kapital i bolag med större börsvärde.

 

Därför är fondens storlek viktig

Små fonder kan alltså vara ett bättre val än stora fonder i termer av flexibilitet. Det kan därför vara en klok idé att inkludera fondstorlek som en parameter att titta på vid valet av småbolagsfond. Data vi tagit fram över fonderna på den svenska marknaden visar att de största småbolagsfonderna inte sticker ut som super-fonder i termer av avkastning, men inte heller är i botten, samt att det finns en tydlig korrelation mellan hög fondförmögenhet och många innehav.

Åter till Småbolagsfonden A så vill vi inte bara att fonden ska ha flexibilitet att kunna välja aktier fritt, utan även att dessa aktier ska kunna utgöra en stor del av portföljen, så att de får en inverkan på avkastningen. För även om den stora Småbolagsfonden A får lov att investera i ett litet bolag, så ju större fonden blir desto mindre procentuell andel av fonden kommer detta bolag utgöra och därmed ha mindre effekt på avkastningen.

 

* Se exempelvis:

Chen, Joseph, Harrison Hong, Ming Huang & Jeffrey D. Kubik. (2004) Does Fund Size Erode Mutual Fund Performance? The Role of Liquidity and Organization. American Economic Review, 94(5), 1276-1302

Yan, X. (2008) Liquidity, Investment Style, and the Relation between Fund Size and Fund Performance. Journal of Financial and Quantitative Analysis, 43(3), 741-767

 

 

Kontakta oss