Riksbanken signalerar att en höjning kommer i år

I Riksbankens nya prognos lyftes räntebanan med drygt 40 räntepunkter till fjärde kvartalet 2027 vartefter styrräntan stabiliseras på omkring 2,40 procent. Från andra kvartalet 2028 börjar räntan åter falla. Sammantaget pekar prognosen på cirka 2,5 stycken 25 punkters höjningar från dagens nivå. Riksbankens räntetopp är avsevärt lägre än marknadens prissättning, som antyder att en svensk styrränta ska gå mot 3 procent. I Riksbankens alternativ scenario ser de att styrräntan höjs till omkring 3 procent (kring marknadsförväntan), men detta scenario bygger på både en hög inflationstakt och en väldigt stark ekonomi. Vi bedömer därför att marknadens prissättning är för aggressiv givet dagens förutsättningar.

Att ränteprognosen höjdes överensstämmer väl med att inflationsprognosen lyftes. Riksbanken räknar med att inflationen kommer att stiga under hösten och gå mot 2,5 procent, men med viss slagighet. Även den underliggande inflationen väntas gradvis stiga men i mer måttlig takt. Prognosen för KPIF där både energi och tillfälliga finanspolitiska åtgärder exkluderas var hyfsat intakt, vilket kan vara ett tecken på att banken ser begränsade indirekta effekter från de höga energipriserna.

Vi är av åsikten att Riksbanken i detta läge egentligen inte bör höja styrräntan, utan att den mest välavvägda politiken skulle vara att avvakta. Idag är KPIF 0,7 procent, vilket inte stödjer en höjning. En förklaring till det låga utfallet är de genomförda finanspolitiska åtgärderna. Exkluderas de finanspolitiska åtgärderna skulle dagens inflationstakt vara något över 2 procent, men tas även energipriserna bort är KPIF fortsatt under målet.

Vi noterar dock att kommunikationen vid dagens besked var hökaktig och en tydlig signal om att en höjning är på väg. Den senaste tiden har marknadsräntor stigit och en höjning i år har redan prisats in av marknaden. Därför påverkar inte dagens besked vår räntesyn. Vi är således fortsatt neutrala till tillgångsslaget Räntor och underviktar svenska stats- och bostadsobligationer till förmån för globala kreditobligationer.