Att investera på magkänsla eller nyckeltal
Funkar båda?
Den praktiska frågan från en sparares perspektiv givet ovan är om en fond som har 162 analytiker och en fond som inte har några analytiker alls kan göra ett lika bra jobb med att förvalta dina pengar? Ja, det verkar finnas både mer eller mindre positiva delar med båda. Först och främst kan storleken ha både fördelar och nackdelar. Till exempel visar Dass et al. (2013) att det finns en trade-off mellan möjligheten att specialisera sig (en analytiker för varje sektor/bolag) och kostnaden för att koordinera alla dessa analytiker och analyser. Dass et al. (2013) visar även att team är bättre på att välja aktier, medan enskilda förvaltare är bättre på att tajma marknaden.
Mjuk och hård investeringsinformation
Många artiklar gällande ämnet tar utgångspunkt i en modell utvecklad av Stein (2002). Översatt till fondvärlden behöver en fond ha en strategi som passar storleken och organisationsstrukturen för dess fondbolag. Det är här mjuk och hård information kommer in. En fondförvaltare som träffar bolagsledningar och får en känsla av att denna aktie kommer att lyfta, är typisk mjuk information. En fondförvaltare som istället gör beräkningar i sin excelmodell, och kommer fram till samma slutsats baserat på ett antal nyckeltal, är hård information.
Magkänsla vs nyckeltal
För att en stor hierarkisk organisation ska fungera som bäst behöver informationen vara hård för att på så sätt kunna förmedlas och godkännas uppåt i organisationen. Har man flertalet analytiker behöver de ha siffror för att argumentera för sina analyser till beslutsfattaren. Här räcker det inte med magkänsla. I små decentraliserade organisationer kan informationen däremot vara mjuk. En erfaren fondförvaltare som själv tar investeringsbesluten kan ha stor fog för sin känsla av att detta är ett bolag som kommer att lyckas. Mjuk information, så som att tro på bolagets strategi eller ledningen, funkar utmärkt som beslutsunderlag i en liten decentraliserad organisation. Här kan man istället ifrågasätta om det skulle vara en korrekt prioritering att omvandla denna mjuka information till hård information, bara för sakens skull.
Vad innebär det för mig som sparare?
I fonder där fondförvaltaren väljer ut aktier som hen tror på, så kallat stock-picking, kan det vara en fördel med ett litet fondbolag ur ett organisatoriskt perspektiv eftersom det kan ge den enskilda förvaltaren ett större mandat att välja aktier utifrån mjuk information. Kvantitativa, systematiska och passiva fonder å andra sidan använder typisk hård information med få subjektiva inslag. Då kan det vara en fördel med en stor organisation, eftersom de objektiva analyserna kan bli mer omfattande. Det ska dock tilläggas att storleken på fondbolaget är långt ifrån det enda som spelar roll ifall fonden kommer att lyckas eller inte. Även storleken på fonden, hur många innehav den har, om förutsättningar för den aktiva/passiva strategin finns och många andra faktorer kan ha betydelse.
Läs även artikel: "Expertens råd: så skulle jag investera 1 miljon"
Dass, Nishant, Vikram Nanda, and Qinghai Wang. "Allocation of decision rights and the investment strategy of mutual funds." Journal of Financial Economics 110.1 (2013): 254-277
Stein, Jeremy C. "Information production and capital allocation: Decentralized versus hierarchical firms." The journal of finance 57.5 (2002): 1891-1921
