Indikatorerna som visar när risken ökar
En stor utmaning som många analytiker tampas med är att försöka identifiera indikatorer som kan ge vägledning kring den förväntade makroekonomiska utvecklingen eller förutsättningarna på värdepappersmarknaderna.
- Vi har därför skapat en indikator som sammanväger flertalet indikatorer från historiska cykelanalyser och kombinerat dessa med ytterligare parametrar som kan fånga upp en långsiktig trend över marknadsrisken och därmed varna för de större risker på aktiemarknaden som uppstår mer sällan, säger Matthias Gietzelt, chef för marknads- och aktieanalys på Söderberg & Partners.
Den grundläggande tanken har varit att skapa en relativt enkel modell som vi har valt att kalla för ”Söderberg & Partners Marknadsriskindikator” (MRI).
Avsikten har varit att testa ett stort antal indikatorer som vi tidigare noterat har ett bra samband med avkastningen på aktiemarknaden. Vi koncentrerat oss på fyra delkomponenter, nedan följer en övergripande beskrivning:
Tekniska indikatorer: I akademiska studier har bland annat momentumeffekten påvisat en tydlig överavkastning jämfört med många andra investeringsstrategier. Kort förklarat innebär det att aktiers positiva och negativa avkastningstrend ofta fortsätter längre än vad det fundamentala värdet motsvarar både i uppgångs- och nedgångsfaser. Ofta förklaras detta genom investerares flockbeteende. Tekniska indikatorer kan naturligtvis även innebära olika former av trendstrategier och andra beteendevetenskapliga aspekter.
Sentiment: Inom detta segment hamnar bland annat ett antal förtroendeindikatorer, som kan vara både mätningar hos företag, hushåll och investerare. Oftast har dessa starka makroekonomiska samband, men de har samtidigt visat sig ge en viss vägledning för aktiemarknadsrisken. En stor optimism hos investerare har exempelvis ofta inneburit att risken för en rekyl på aktiemarknaden ökar.
Räntemarknaden: Historiskt har räntemarknaden gett goda signaler för den makroekonomiska utvecklingen. Det är naturligt då låga räntor är stimulerande för ekonomin och höga räntor är åtstramande. Men för aktiemarknaden kan även nivån vara av vikt, då relativavkastningen i form av obligationsränta jämfört med direktavkastningen i form av utdelningar på aktiemarknaden kan bli hög eller låg. Även signaler från kreditmarknaden kan vara av värde för aktiemarknaden, både vad gäller kreditspreadars utveckling men även exempelvis skillnader i korrelation mot aktiemarknaden för olika segment på kreditmarknaden.
Makro: Den makroekonomiska utvecklingen spelar en stor roll för börsbolagen och så länge den ekonomiska aktiviteten tilltar brukar förutsättningarna för aktiemarknaden vara goda. Indikatorerna inom kategorin är många där vi bland annat tidigare har satt stort värde vid arbetsmarknadsdata, men även statistik som mer direkt visar hushållskonsumtion samt företagens investeringsplaner.
Marknadsriskindikatorn i praktiken – amerikanska aktiemarknaden
För att illustrera indikatorns utfall har vi utgått ifrån statistik på den amerikanska marknaden där vi finner tillräckligt lång statistik för att täcka in både större upp- och nedgångsfaser på aktiemarknaden. I studien och beskrivningen framöver ser vi till statistiken under de senaste 25 åren.
Vi kan notera att den sammanviktade indikatorn övergripande ger en mycket god signal för att begränsa nedsidesrisken. Över en längre tidsperiod blir både avkastningen högre, risken lägre och förlustrisken lägre om modellen följs än om investeraren under hela perioden äger ett brett aktiemarknadsindex. Indikatorn ger en trögrörlighet, vilket innebär att en marknadstopp inte prickas in, men att man hinner begränsa nedsidan kraftigt om man följer indikatorn samtidigt som man hinner gå in för att ta del av den efterföljande expansionen. I den likaviktade indikatorn hamnar signalen att sälja aktier i slutet på november år 2000 och i slutet på januari 2008 (långt innan finanskrisen). Vidare så skulle man ha ökat risken igen i juli år 2003 och februari år 2010.