Ingen vill höja räntan

1 dec. 2016
Anders Magnusson
Anders Magnusson 
Söderberg & Partners Wassum Institutionella rådgivare

ECB:s president Mario Draghi utfärdade i ett tal inför Europaparlamentet en varning till ett antal stater avseende systemrisker kopplade till framför allt för hög belåning på bostadsmarknaden. Jag har ärligt talat inte orkat plöja mig igenom hela den underliggande rapporten, men om ”Super-Mario” säger att det börjar se läskigt och allmänt svajigt ut så antar jag att han har kött på benen.

Det enklaste sättet att bromsa prisutvecklingen på bostäder och en allmänt ökad skuldbörda är troligtvis genom att höja räntorna. Men ingen vill höja räntorna. Varför?

För att få vara med och leka i EMU måste varje stat uppfylla ett antal villkor (konvergenskriterier), både initialt och löpande. Ett av dessa villkor innebär att medlemsstaterna behöver ha ”sunda statsfinanser” vilket definieras som:

  • Statsskulden får inte vara mer än 60% av BNP
  • Budgetunderskottet får inte vara mer än 3 procent av BNP

Applicerat på ett vanligt hushåll innebär detta ungefär att skulderna max får uppgå till 60% av tillgångarna samtidigt som du måste ha en hyfsad balans mellan intäkter och kostnader (du får ”bara” gå back motsvarande 3 procent av dina tillgångar eller ditt egna kapital). Känns som rimliga krav. Hur lyckas då medlemsstaterna med dessa kriterier? Någonstans mellan dåligt till uselt är det korta svaret.

Som kan konstateras i stapeldiagrammet ligger merparten av staterna i Europa – alla staplar till höger om blå Sverige –  över gränsen på 60% och ett stort antal ligger också över 100% (!). Skuldsättningen är således alldeles för hög. Vidare har enbart fyra stater i EU per 2015 ett budgetöverskott medan resten ligger på minus och där hela fem stater har ett större budgetunderskott än 3 procent varav Grekland är värst på -7,5 procent. Vad händer med dessa stater om räntorna på deras redan väldigt stora skulder stiger samtidigt som de redan idag går back i den löpande driften?

Det behövs ingen raketforskare för att räkna ut vad som händer om, de av ECB artificiellt nedtryckta, räntorna skulle höjas. I exempelvis Portugal har de 10-åriga statsräntorna tryckts ned av ECB:s åtgärder från nästan 14% i januari 2012 till idag ca 3,3%. Detta trots att Portugals statsskuld per 2015 ligger på ca 150% mot 137% 2012. Portugal lånar alltså över 10 procent billigare trots att de på pappret är mindre kreditvärdiga. Förutom att det är fullständigt ologiskt så kan ni säkert föreställa er vad en återgång till räntor på 14% skulle göra för Portugals ekonomi.

Budgetunderskotten skulle öka än mer, en redan knackig tillväxt skulle troligtvis skjutas i sank, arbetslösheten skulle säkerligen öka ytterligare samtidigt som grogrunden för ännu mer populistiska politiska strömningar skulle stärkas. Ingen skrattfest med andra ord.

Oaktat om det behövs eller inte, vem skulle vilja höja räntan i ett läge som detta? Jag skulle inte vilja ha det på mitt samvete och som politiker eller centralbank vore det ett direkt självmord.

 

Källor:

www.esrb.europa.eu/home

www.eu-upplysningen.se/

www.oecd.org