Vad ska jag göra med mina pengar egentligen?

24 mars 2015

En fråga vi ofta får (och även ska ha) som rådgivare. Från tid till annan är det dock mer eller mindre lätt att komma med bra svar och förslag. Med snart 15 års erfarenhet skulle jag säga att det här läget är åt det mindre lätta hållet. Anledningen till det är enkel – ingen vill ha våra pengar och är inte heller beredd att betala för att få dem, det vill säga räntan är negativ. Så vad kan egentligen göras och vad är viktigt att se upp med? Nedan kommer jag att kort delge er mina tankar kring ämnet, men det kommer att bli kort eftersom marknadschefen säger att det är hyperviktigt för den så kallade ”trafiken”.

Något som uppenbart bör undvikas är ränteplaceringar i exempelvis fonder med högt förvaltningsarvode och/eller hög omsättning av papper som ger stora transaktionskostnader. När korta räntebärande papper i princip avkastar noll så ger ett förvaltningsarvode på exempelvis 0,50% en negativ förväntad avkastning då arvodet överstiger räntan. Av knappt 40 fonder inom kategorin korträntefonder på Morningstar har 19 stycken ett arvode på 0,30% eller högre där den dyraste fonden kostar 0,80%. Samtidigt ligger tre månaders statsskuldväxlar på -0,08%, tre månaders Stibor på -0,09% och reporäntan är på -0,20%. Transaktionskostnaderna är också viktiga och det går inte att enbart titta på förvaltningsarvodet utan fokus bör, som alltid, ligga på TKA (totalkostnadsandel) eller TER (total expense ratio). Tyvärr, för spararen, är varken arvoden i räntefonder eller transaktionskostnader på räntepapper något som proportionerligt justeras ned i takt med att räntorna faller. Det gör att kostnaderna som andel av förväntad avkastning nu är väldigt hög jämfört med när räntan var tre procent.

Min tro är att bankerna på sikt kommer att få problem med att hålla inlåningsräntan på noll om deras ”egen” ränta (Stibor) är negativ under längre perioder. Varför? Jo, det slår hårt på bankernas marginaler och det så kallade räntenettot som utgör den största delen av deras resultat. Om jag ska vara lite konspiratorisk, vilket jag så klart ska vara, så skulle det kunna leda till att bankerna framåt försöker flytta kunders medel från inlåningskonton (vilket kan vara en förlustaffär) till diverse räntefonder med en väl tilltagen avgift.

Så vad kan då göras? Tyvärr finns inga gratisluncher och för att förbättra chanserna till högre avkastning så måste helt enkelt mer risk tas. Även andra typer av risktagande kan vara en väg såsom att använda nya tillgångsslag i portföljen eller byta marknadsrisk mot exempelvis likviditetsrisk. Ett ytterligare alternativ är att bära risk på ett annat sätt, exempelvis med hjälp av riskkontrollerande strategier vilket många av våra större kunder gör.

Ovanstående är precis det vi som rådgivare kan och ska bistå med, det vill säga sortera bland riskerna samt bidra till att kartlägga vilken risknivå som faktiskt kan bäras.

Anders Magnusson
Anders Magnusson 
Söderberg & Partners Wassum Institutionella rådgivare