Skip to main content Skip to main navigation

Brexit

Brexit

27 juni · 2016

På midsommaraftonens morgon blev det klart att lämna-sidan med liten majoritet tog hem segern i folkomröstningen om ett brittiskt utträde ur den Europeiska Unionen. Det tog inte lång tid innan David Cameron meddelade sin avgång som kommer att ske under hösten. David Cameron var den som i valrörelsen gav ett löfte om en folkomröstning.

Vad vet vi idag? Folkomröstningen har visat att det finns en vilja hos folket att lämna den Europeiska Unionen. Detta innebär dock inget direkt krav för regeringen att ansöka om utträde. David Cameron har tidigare lovat att detta skulle ske relativt omedelbart, nu lämnar han över detta till sin efterföljare. Det innebär att någon annan måste stå för beslutet och redan nu efter omröstningen har en av de största Brexit-anhängarna och även kandidat till premiärministerposten, Boris Johnson, indikerat att det inte är bråttom att lämna den Europeiska Unionen. Men även om detta sker kan det dröja lång tid innan ett utträde är ett faktum. En tidsgräns om 2 år finns angiven, men när den lilla ekonomin Grönland lämnade den Europeiska Unionen tog det längre tid.

Hur ser närmaste framtid ut? Storbritannien är kvar inom den Europeiska Unionen och alla tidigare avtal gäller tillsvidare. Inte förrän senare under hösten vet vi om ansökan de facto lämnas in. Därefter lär ett stort antal möten hållas för att komma fram till nya samarbetsavtal. Ett avtal motsvarande Norges kan bli aktuellt, men eftersom kostnaderna då skulle vara närmast 90 procent av dagens samtidigt som fri rörlighet av personer skulle gälla så är det nog inte detta som lämna-sidan skulle uppskatta. Ett avtal liknande Kanada eller Sydkorea är eventuellt mer troligt. Men det uppstår dessutom en rad frågetecken. Redan finns exempelvis indikationer på en ny skotsk folkomröstning och även London stad vill ha egna förhandlingar. Detta efter att omröstningen i Skottland och London visade på en majoritet för att stanna kvar. Från den Europeiska Unionens sida så har som väntat signalerna varit tydliga att processen för att lämna ska ske snabbt.

Finns det en risk för att fler länder vill lämna den Europeiska Unionen? Ja, i grunden anses det brittiska missnöjet handla om den europeiska flyktingpolitiken. Missnöjet finns i flera länder och det finns undersökningar som pekar på att närmare hälften av invånarna i den Europeiska Unionen är negativt inställda till samarbetet. Dessutom kan ett eventuellt självständigt framtida Skottland med medlemskap i den Europeiska Unionen leda till att även exempelvis Katalonien vill bli en egen medlemssstat.

Hur har marknaden reagerat och vad kan vi vänta oss framöver? De senaste veckornas osäkerhet har övergått till stor turbulens. Detta främst på grund av att resultatet till slut var mycket oväntat. Inte minst under valnatten var svängningar på värdepappersmarknader stora då utfallet var jämnt. I samband med större geopolitiska händelser är det inte ovanligt med stor initial volatilitet. Denna brukar dock lägga sig framöver. Samtidigt ska påpekas att just denna händelse inte har ägt rum tidigare. Marknadsreaktionen har varit som befarad, aktörer söker sig bort från riskfyllda placeringar såsom aktier och istället handlas obligationsräntor ned. Dollarn har stärkts och pundet har fallit kraftigt. Det är dock värt att notera att aktiemarknader steg kraftigt veckan innan folkomröstningen.

Vilka blir de ekonomiska konsekvenserna? Det är viktigt att komma ihåg att en Brexit främst är en politisk risk. I grunden handlar EU om fredspolitik och stabilitet och de geopolitiska riskerna är som tidigare på allt mer ansträngd nivå. Vad gäller de ekonomiska konsekvenserna är det dock alldeles för tidigt att spekulera i dessa. Inför folkomröstningen har prognoser gjorts som visat både kraftig upp- respektive nedrevidering av den väntade brittiska tillväxten. Den brittiska ekonomin har dessutom naturligtvis ett stort genomslag på den europeiska ekonomin. Makrostatistik de närmaste månaderna lär visa hur stor påverkan Brexitomröstningen har fått den faktiska efterfrågan. Tidiga analyser räknar med en negativ tillväxtpåverkan på cirka 0,2-0,3 procent för den europeiska tillväxten under året, vilket skulle innebära en fortsatt expansion. Men det är många faktorer att beakta, inte minst kan det försvagade pundet ge ökad konkurrenskraft och därmed stöd för den brittiska ekonomin. Det är dock rimligt att räkna med ett avbrott i den ekonomiska aktiviteten och tidiga nedrevideringar av de brittiska tillväxtprognoserna för året har varit relativt kraftiga. För den globala konjunkturen ser vi dock mindre risker, den brittiska ekonomin står för cirka 2,5 procent av global BNP.

Hur påverkas Sverige? Strax över sex procent av den svenska exporten går till Storbritannien, vilket innebär den sjätte största handelspartnern i dagsläget. Trots detta lär den direkta påverkan på Sverige bli ytterst begränsad. I förhållande till svensk BNP uppgår exporten av varor och tjänster till Storbritannien endast till cirka tre procent. Förenklat kan man därför säga att även i ett fall där Storbritanniens BNP faller med hela fem procent så skulle effekten för svensk BNP bli blygsamma 0,2 procent, allt annat lika. Riktigt så enkelt är det såklart inte, då det skulle kunna innebära följdeffekter även för den ekonomiska utvecklingen i den europeiska unionen som helhet, som står för mer än hälften av svensk export. Tidiga tillväxtprognosrevideringar pekar på cirka 0,2 procentenheters lägre tillväxt. Även den svenska kronan kan komma att påverkas, även om de initiala effekterna har varit små relativt främst euron. Historiskt sett har kronan försvagats i samband med svagare globala tillväxtutsikter, och den senaste tiden har vi fått se just sådana valutakursrörelser. Skulle en Brexit å andra sidan innebära en ökad risk för att en medlemsstat lämnar eurosamarbetet (inte bara den Europeiska Unionen) skulle effekten bli att kronan stärks, något vi såg så sent som under eurokrisen 2012. Skulle så bli fallet sätter det givetvis käppar i hjulet för Riksbanken, som gör sitt bästa för att hålla kronan svag.

Hur ska man agera som investerare? Osäkerheten lär kvarstå under en tid, vilket även kommer innebära stora marknadsrörelser. Initialt har framförallt bankaktier rasat efter omröstningen, men nedgången är bred. Det är dock värt att återigen påminna om den senaste veckans utveckling. Flera stora index står på en liknande nivå som för bara någon vecka sedan. Vår bedömning är inte att vinstprognoser för börsbolagen kommer att justeras ned i någon större omfattning. Det innebär att fallet leder till lägre värderingar på världens börser.
Vi ser ingen anledning idag att paniksälja värdepappersinnehav om det inte är så att man inte kan stå ut med de stora svängningarna. Den tidigare trenden med att långa obligationsräntor faller kan dock fortsätta och det finns anledning att tro att investerare söker sig till marknader som tidigare har inneburit ”säkra hamnar”, såsom den amerikanska dollarn. Direkta exponeringar mot Storbritannien innebär naturligtvis kortsiktigt den största risken, därför lär exempelvis brittiska mindre bolag med stor inhemsk exponering kunna ha större nedsida än stora bolag. Men den brittiska marknaden som helhet kan klara sig något bättre till följd av det försvagade pundet. Sämre förutsättningar har tidigare krisländer i främst södra Europa, men även den cykliskt tunga tyska börsen pressas. Sektorer som kan vara förlorare förutom banksektorn är fastighetsbolag, detaljhandelsbolag och andra som framförallt har en stor inhemsk exponering. Bolag med oförändrade tillväxtutsikter och stabila utdelningsnivåer lär istället klara sig några bättre. På kreditmarknaden bör samma tendens gälla, där bolag med högre kreditrating bör premieras.

Analys

Bolagen som klarar sig bäst på börsen över sommaren

24 juni · 2019

Det är inte bara vi människor som tar semester under sommaren. Även kapitalet på börsen brukar historiskt sett slå av på tempot under sommarmånaderna och bjuda på en något mer blygsam avkastning under denna period jämfört med resten av året. Men, det finns sektorer och bolag som tenderar att prestera betydligt bättre än marknaden i stort under sommaren. 

Den gamla börsdevisen ”Sell in May and go away” påstås vara ett flera hundra år gammalt uttryck som härstammar från slutet av 1600-talets England. Det sägs att förmögna investerare i London sålde sina aktier över sommarmånaderna eftersom de inte kunde övervaka sina positioner under semestern. Säljtrycket på aktier resulterade ofta en i svag börsutveckling under denna period och konsekvensen var att man råddes att hålla sig borta.

Även om finansmarknaderna ser fundamentalt annorlunda ut idag lyckas det klassiska uttrycket alltjämt hålla sig relevant. Historiskt har Stockholmsbörsen genererat en genomsnittlig negativ avkastning under sommarmånaderna och avkastningen tenderar, generellt sett, vara svagare då i förhållande till resterande delen av året. Trots det förekommer det historiskt sett fler sommarperioder med positiv avkastning än negativa.

En förklaring till de historiskt svaga sommarperioderna är att handelsvolymerna på börsen minskar under denna period. Den tunna handeln gör dessutom marknaden något mer överkänslig för politiska och ekonomiska nyheter. Det är också vid denna tidpunkt som många investerare börjar ifrågasätta bolagens helårsprognoser. En avslutad utdelningssäsong kan också bidra till ett allmänt svalt intresse för aktier under sommarmånaderna.

Stark start på året – stark sommar

En positiv börsutveckling i inledningen på året har historiskt ofta följts av en positiv börsutveckling även under sommarmånaderna. Historiken talar således för att vi mycket väl kan få se en positiv börsutveckling även under sommaren 2019.

Defensiva sektorer och storbolag har utvecklats bättre

Historiskt sett kan vi konstatera att sektorer av mer defensiv karaktär överlag haft en något bättre utveckling över fler sommarperioder än sektorer av mer cyklisk karaktär. Samtidigt har genomsnitt- och medianavkastningen i många fall också varit bättre bland defensiva sektorer. Bland annat kan vi se att den mer offensiva teknologisektorn i genomsnitt genererat en negativ avkastning över sommaren medan hälsovårdssektorn, som kan anses vara av mer defensiv karaktär, i genomsnitt utvecklats positivt.

Vid jämförelse av stora respektive små bolag kan vi se att de större bolagen oftare utvecklas positivt under sommarmånaderna. Men när börsen väl går upp, är det småbolagen som tagit täten och genererat en högre genomsnittlig avkastning under sommarmånaderna. Säsongsmönstret speglar alltså till viss del börsen generellt, där storbolagen ofta utgör en tryggare investering men där den som söker mer risk med fördel kan investera i de mindre bolagen och över tid erhålla en högre avkastning.

Bolag som historiskt presterat bra över sommarmånaderna

Av bolagen som vi bevakar inom OMXS30 har vi tagit fram de bolag som historiskt har utvecklats bäst, både i förhållande till resten av året men också i förhållande till index. Filtrerat på andelen av somrar med positiv utveckling relativt index, framgår det att defensiva bolag, över tid, har presterat bättre under sommarmånaderna än mer cykliska aktier. I tabellen nedan finns en sammanställning över de parametrar vi tittat på och de bolag som vi analyserat under sommarmånaderna.

Perioden som ligger till grund för analysen är baserad på tillgänglig index- och kursdata som sträcker sig från 1996 (indexnivå) och 2001 (sektornivå).

Om du vill veta mer om analysen och hur börsen brukar bete sig under sommaren kan du lyssna på en längre intervju med vår investeringsstrateg Dick Ingvarsson i Ekonomiekot här.

Analys

Indikatorerna som visar när risken ökar

18 januari · 2018

Söderberg & Partners Marknadsriskindikator hjälper till att identifiera långsiktiga risker på aktiemarknaden

En stor utmaning som många analytiker tampas med är att försöka identifiera indikatorer som kan ge vägledning kring den förväntade makroekonomiska utvecklingen eller förutsättningarna på värdepappersmarknaderna.

-          Vi har därför skapat en indikator som sammanväger flertalet indikatorer från historiska cykelanalyser och kombinerat dessa med ytterligare parametrar som kan fånga upp en långsiktig trend över marknadsrisken och därmed varna för de större risker på aktiemarknaden som uppstår mer sällan, säger Matthias Gietzelt, chef för marknads- och aktieanalys på Söderberg & Partners.  

Den grundläggande tanken har varit att skapa en relativt enkel modell som vi har valt att kalla för ”Söderberg & Partners Marknadsriskindikator” (MRI).

Avsikten har varit att testa ett stort antal indikatorer som vi tidigare noterat har ett bra samband med avkastningen på aktiemarknaden. Vi koncentrerat oss på fyra delkomponenter, nedan följer en övergripande beskrivning:

-          Tekniska indikatorer: I akademiska studier har bland annat momentumeffekten påvisat en tydlig överavkastning jämfört med många andra investeringsstrategier. Kort förklarat innebär det att aktiers positiva och negativa avkastningstrend ofta fortsätter längre än vad det fundamentala värdet motsvarar både i uppgångs- och nedgångsfaser. Ofta förklaras detta genom investerares flockbeteende. Tekniska indikatorer kan naturligtvis även innebära olika former av trendstrategier och andra beteendevetenskapliga aspekter.

 

-          Sentiment: Inom detta segment hamnar bland annat ett antal förtroendeindikatorer, som kan vara både mätningar hos företag, hushåll och investerare. Oftast har dessa starka makroekonomiska samband, men de har samtidigt visat sig ge en viss vägledning för aktiemarknadsrisken. En stor optimism hos investerare har exempelvis ofta inneburit att risken för en rekyl på aktiemarknaden ökar.

 

-          Räntemarknaden: Historiskt har räntemarknaden gett goda signaler för den makroekonomiska utvecklingen. Det är naturligt då låga räntor är stimulerande för ekonomin och höga räntor är åtstramande. Men för aktiemarknaden kan även nivån vara av vikt, då relativavkastningen i form av obligationsränta jämfört med direktavkastningen i form av utdelningar på aktiemarknaden kan bli hög eller låg. Även signaler från kreditmarknaden kan vara av värde för aktiemarknaden, både vad gäller kreditspreadars utveckling men även exempelvis skillnader i korrelation mot aktiemarknaden för olika segment på kreditmarknaden.

 

-          Makro: Den makroekonomiska utvecklingen spelar en stor roll för börsbolagen och så länge den ekonomiska aktiviteten tilltar brukar förutsättningarna för aktiemarknaden vara goda. Indikatorerna inom kategorin är många där vi bland annat tidigare har satt stort värde vid arbetsmarknadsdata, men även statistik som mer direkt visar hushållskonsumtion samt företagens investeringsplaner.

 

Marknadsriskindikatorn i praktiken – amerikanska aktiemarknaden

För att illustrera indikatorns utfall har vi utgått ifrån statistik på den amerikanska marknaden där vi finner tillräckligt lång statistik för att täcka in både större upp- och nedgångsfaser på aktiemarknaden. I studien och beskrivningen framöver ser vi till statistiken under de senaste 25 åren. 


Vi kan notera att den sammanviktade indikatorn övergripande ger en mycket god signal för att begränsa nedsidesrisken. Över en längre tidsperiod blir både avkastningen högre, risken lägre och förlustrisken lägre om modellen följs än om investeraren under hela perioden äger ett brett aktiemarknadsindex. Indikatorn ger en trögrörlighet, vilket innebär att en marknadstopp inte prickas in, men att man hinner begränsa nedsidan kraftigt om man följer indikatorn samtidigt som man hinner gå in för att ta del av den efterföljande expansionen. I den likaviktade indikatorn hamnar signalen att sälja aktier i slutet på november år 2000 och i slutet på januari 2008 (långt innan finanskrisen). Vidare så skulle man ha ökat risken igen i juli år 2003 och februari år 2010.

Du kan läsa mer om Söderberg & Partners Marknadsriskindex i vår senaste strategirapport

Marknadsbrev

Söderberg & Partners Strategirapport

18 januari · 2018

Sedan vår senaste betygsförändring i november har läget förblivit relativt oförändrat. Makroekonomiskt pekar statistiken fortsatt på expansion och sentimentet är mycket optimistiskt. 

Vårt huvudscenario är en fortsatt god, men utplanande makroekonomisk utveckling, en inflation som förblir måttlig och centralbanker som minskar de penningpolitiska stimulanserna genom att agera med syfte att bibehålla ekonomisk stabilitet. De större riskerna vi ser är framförallt en inflation som stiger snabbare än väntat, geopolitisk chock av något slag, såsom ökade spänningar relaterade till Nordkorea eller tilltagande oro i Mellanöstern alternativt att skuldsituationen i Kina blir mer akut.

Läs mer här
Kontakta oss