Skip to main content Skip to main navigation

Brexit

Brexit

27 juni · 2016

På midsommaraftonens morgon blev det klart att lämna-sidan med liten majoritet tog hem segern i folkomröstningen om ett brittiskt utträde ur den Europeiska Unionen. Det tog inte lång tid innan David Cameron meddelade sin avgång som kommer att ske under hösten. David Cameron var den som i valrörelsen gav ett löfte om en folkomröstning.

Vad vet vi idag? Folkomröstningen har visat att det finns en vilja hos folket att lämna den Europeiska Unionen. Detta innebär dock inget direkt krav för regeringen att ansöka om utträde. David Cameron har tidigare lovat att detta skulle ske relativt omedelbart, nu lämnar han över detta till sin efterföljare. Det innebär att någon annan måste stå för beslutet och redan nu efter omröstningen har en av de största Brexit-anhängarna och även kandidat till premiärministerposten, Boris Johnson, indikerat att det inte är bråttom att lämna den Europeiska Unionen. Men även om detta sker kan det dröja lång tid innan ett utträde är ett faktum. En tidsgräns om 2 år finns angiven, men när den lilla ekonomin Grönland lämnade den Europeiska Unionen tog det längre tid.

Hur ser närmaste framtid ut? Storbritannien är kvar inom den Europeiska Unionen och alla tidigare avtal gäller tillsvidare. Inte förrän senare under hösten vet vi om ansökan de facto lämnas in. Därefter lär ett stort antal möten hållas för att komma fram till nya samarbetsavtal. Ett avtal motsvarande Norges kan bli aktuellt, men eftersom kostnaderna då skulle vara närmast 90 procent av dagens samtidigt som fri rörlighet av personer skulle gälla så är det nog inte detta som lämna-sidan skulle uppskatta. Ett avtal liknande Kanada eller Sydkorea är eventuellt mer troligt. Men det uppstår dessutom en rad frågetecken. Redan finns exempelvis indikationer på en ny skotsk folkomröstning och även London stad vill ha egna förhandlingar. Detta efter att omröstningen i Skottland och London visade på en majoritet för att stanna kvar. Från den Europeiska Unionens sida så har som väntat signalerna varit tydliga att processen för att lämna ska ske snabbt.

Finns det en risk för att fler länder vill lämna den Europeiska Unionen? Ja, i grunden anses det brittiska missnöjet handla om den europeiska flyktingpolitiken. Missnöjet finns i flera länder och det finns undersökningar som pekar på att närmare hälften av invånarna i den Europeiska Unionen är negativt inställda till samarbetet. Dessutom kan ett eventuellt självständigt framtida Skottland med medlemskap i den Europeiska Unionen leda till att även exempelvis Katalonien vill bli en egen medlemssstat.

Hur har marknaden reagerat och vad kan vi vänta oss framöver? De senaste veckornas osäkerhet har övergått till stor turbulens. Detta främst på grund av att resultatet till slut var mycket oväntat. Inte minst under valnatten var svängningar på värdepappersmarknader stora då utfallet var jämnt. I samband med större geopolitiska händelser är det inte ovanligt med stor initial volatilitet. Denna brukar dock lägga sig framöver. Samtidigt ska påpekas att just denna händelse inte har ägt rum tidigare. Marknadsreaktionen har varit som befarad, aktörer söker sig bort från riskfyllda placeringar såsom aktier och istället handlas obligationsräntor ned. Dollarn har stärkts och pundet har fallit kraftigt. Det är dock värt att notera att aktiemarknader steg kraftigt veckan innan folkomröstningen.

Vilka blir de ekonomiska konsekvenserna? Det är viktigt att komma ihåg att en Brexit främst är en politisk risk. I grunden handlar EU om fredspolitik och stabilitet och de geopolitiska riskerna är som tidigare på allt mer ansträngd nivå. Vad gäller de ekonomiska konsekvenserna är det dock alldeles för tidigt att spekulera i dessa. Inför folkomröstningen har prognoser gjorts som visat både kraftig upp- respektive nedrevidering av den väntade brittiska tillväxten. Den brittiska ekonomin har dessutom naturligtvis ett stort genomslag på den europeiska ekonomin. Makrostatistik de närmaste månaderna lär visa hur stor påverkan Brexitomröstningen har fått den faktiska efterfrågan. Tidiga analyser räknar med en negativ tillväxtpåverkan på cirka 0,2-0,3 procent för den europeiska tillväxten under året, vilket skulle innebära en fortsatt expansion. Men det är många faktorer att beakta, inte minst kan det försvagade pundet ge ökad konkurrenskraft och därmed stöd för den brittiska ekonomin. Det är dock rimligt att räkna med ett avbrott i den ekonomiska aktiviteten och tidiga nedrevideringar av de brittiska tillväxtprognoserna för året har varit relativt kraftiga. För den globala konjunkturen ser vi dock mindre risker, den brittiska ekonomin står för cirka 2,5 procent av global BNP.

Hur påverkas Sverige? Strax över sex procent av den svenska exporten går till Storbritannien, vilket innebär den sjätte största handelspartnern i dagsläget. Trots detta lär den direkta påverkan på Sverige bli ytterst begränsad. I förhållande till svensk BNP uppgår exporten av varor och tjänster till Storbritannien endast till cirka tre procent. Förenklat kan man därför säga att även i ett fall där Storbritanniens BNP faller med hela fem procent så skulle effekten för svensk BNP bli blygsamma 0,2 procent, allt annat lika. Riktigt så enkelt är det såklart inte, då det skulle kunna innebära följdeffekter även för den ekonomiska utvecklingen i den europeiska unionen som helhet, som står för mer än hälften av svensk export. Tidiga tillväxtprognosrevideringar pekar på cirka 0,2 procentenheters lägre tillväxt. Även den svenska kronan kan komma att påverkas, även om de initiala effekterna har varit små relativt främst euron. Historiskt sett har kronan försvagats i samband med svagare globala tillväxtutsikter, och den senaste tiden har vi fått se just sådana valutakursrörelser. Skulle en Brexit å andra sidan innebära en ökad risk för att en medlemsstat lämnar eurosamarbetet (inte bara den Europeiska Unionen) skulle effekten bli att kronan stärks, något vi såg så sent som under eurokrisen 2012. Skulle så bli fallet sätter det givetvis käppar i hjulet för Riksbanken, som gör sitt bästa för att hålla kronan svag.

Hur ska man agera som investerare? Osäkerheten lär kvarstå under en tid, vilket även kommer innebära stora marknadsrörelser. Initialt har framförallt bankaktier rasat efter omröstningen, men nedgången är bred. Det är dock värt att återigen påminna om den senaste veckans utveckling. Flera stora index står på en liknande nivå som för bara någon vecka sedan. Vår bedömning är inte att vinstprognoser för börsbolagen kommer att justeras ned i någon större omfattning. Det innebär att fallet leder till lägre värderingar på världens börser.
Vi ser ingen anledning idag att paniksälja värdepappersinnehav om det inte är så att man inte kan stå ut med de stora svängningarna. Den tidigare trenden med att långa obligationsräntor faller kan dock fortsätta och det finns anledning att tro att investerare söker sig till marknader som tidigare har inneburit ”säkra hamnar”, såsom den amerikanska dollarn. Direkta exponeringar mot Storbritannien innebär naturligtvis kortsiktigt den största risken, därför lär exempelvis brittiska mindre bolag med stor inhemsk exponering kunna ha större nedsida än stora bolag. Men den brittiska marknaden som helhet kan klara sig något bättre till följd av det försvagade pundet. Sämre förutsättningar har tidigare krisländer i främst södra Europa, men även den cykliskt tunga tyska börsen pressas. Sektorer som kan vara förlorare förutom banksektorn är fastighetsbolag, detaljhandelsbolag och andra som framförallt har en stor inhemsk exponering. Bolag med oförändrade tillväxtutsikter och stabila utdelningsnivåer lär istället klara sig några bättre. På kreditmarknaden bör samma tendens gälla, där bolag med högre kreditrating bör premieras.

Kontakta oss