Makrokommentar: Ytterligare en sänkning från Riksbanken

11 feb. 2016
Riksbanken presenterade under torsdagsmorgonen sitt beslut att sänka reporäntan med ytterligare 15 punkter, till -0,50 procent. Man gör också korrigeringar i räntebanan, där man nu prognostiserar att reporäntan bottnar ur på -0,53 procent under slutet av detta år, för att ligga kvar där till och med andra kvartalet 2017, vilket alltså är tidpunkten man väntar sig att första räntehöjningen ska ske. Men även på andra sidan drar man ner banan något, där man väntar sig att räntan kommer ligga på 0,54 procent under Q1 2019. Samtidigt lämnar man tillgångsköpsprogrammet oförändrat. Det ska tilläggas att direktionen i detta fall inte var enhälliga i sitt beslut, något man har varit vid tidigare tillfällen.

Precis som man har gjort tidigare nämner man också att man är beredda att tillföra ytterligare åtgärder om man bedömer att sådana behövs, vilket man som bekant kan göra även mellan ordinarie penningpolitiska möten. Trots denna sänkning håller man också dörren öppen för ytterligare sänkningar, och adderar att man analyserar andra åtgärder för att understödja räntesänkningarna. Detta kan handla om valutainterventioner, som vi har diskuterat tidigare, i det fall att kronan stärks till den grad att inflationsmålet hotas. Detta har diskuterats flitigt de senaste månaderna, även från direktionen själva. Tydligt är att riskerna för tillfället lutar mer åt ytterligare stimulanser snarare än något annat

När det kommer till Riksbankens egna inflationsprognoser får vi också se något av en nedjustering, där KPIF för 2016 sänks från 1,8 procent till 1,6 procent från decembermötet, medan motsvarande sänkning för 2017 är från 2,1 procent till 1,9 procent. Detta är förmodligen den största anledningen till dagens beslut, där man vill undvika att förtroendet för inflationsmålet undermineras. Även tillväxtprognoserna sänks, men mer marginellt. Som bekant är den ekonomiska utvecklingen i Sverige mycket god, men risker kvarstår i och med utvecklingen i den globala ekonomin, vilket skulle kunna påverka även den svenska penningpolitiken framöver.