Inför den stundande Brexit-omröstningen

Inte helt oväntat har stort fokus de senaste veckorna legat på folkomröstningen gällande ett brittiskt utträde ur EU-samarbetet, en Brexit. Ju närmre vi kommer 23 juni, desto högre trissas också oron och osäkerheten kring vad ett sådant utträde skulle innebära upp. Själva folkomröstningen är ett resultat av ett löfte från David Cameron i valrörelsen. Något som i det skedet ansågs som en ganska given seger för remain-sidan har komplicerats av att EU-skeptiska rörelser i kölvattnet av en flyktingkris har fått mer luft under vingarna, och i dagsläget pekar opinionsundersökningarna om ett ytterst jämt utfall. Men vad skulle hända rent praktiskt vid ett eventuellt utträde, om en Brexit förverkligas? Här är det viktigt att komma ihåg att ingenting sker över en natt, och en långvarig förhandlingsprocess kommer att följa. Under denna period kommer Storbritanniens nuvarande avtal att fortsätta gälla, men man förlorar dock sin plats i EU-rådet. Syftet med förhandlingarna är att klargöra grunderna för ett utträde, och den väg man väljer att gå i detta skede kommer bli helt avgörande för eventuella ekonomiska konsekvenser. I bästa fall förhåller man sig till EU på samma sätt som exempelvis Norge gör i dagsläget, och då blir effekterna relativt begränsade på lång sikt. Detta skulle dock innebära fortsatt höga kostnader samtidigt som inflytandet begränsas kraftigt, något som möjligen talar emot denna lösning. Hur en eventuell förhandling av detta slag skulle spela ut går dock i dagsläget inte att spekulera i, men förmodligen kommer man från EU:s sida gå in med viss bestämdhet för att inte skapa ett prejudikat för andra länder att följa.

Det är dock viktigt att poängtera att ett utträde inte innebär att all handel med Storbritannien upphör. När det kommer till de ekonomiska kostnaderna för ett utträde bör man vara ödmjuk och konstatera att det är ytterst svårt att svara på. Från remain-sidan pekar man bland annat på att tre miljoner jobb är kopplade till EU-handel, att EU-investeringar inom Storbritannien uppgår till 24 miljarder pund per år, och att över 60 procent av de brittiska småbolagens export går till andra EU-länder. Samtidigt menar man från motsatt håll att inga jobb riskerar att förloras, och man höjer upp de kostnader som ett medlemskap faktiskt innebär. Sanningen är att dessa argument i dagsläget är ganska meningslösa, då allt hänger på de efterföljande utträdesförhandlingarna. Det kan med andra ord ta flera år innan vi får svaret på eventuella kostnader. Även mer indirekta faktorer komplicerar frågan. I Skottland vill exempelvis majoriteten stanna i EU. Vid ett utträde skulle säkerligen självständighetsfrågan återigen komma upp och skapa ett splittrat Storbritannien.

HUR SKULLE MARKNADSREAKTIONERNA SE UT VID EN BREXIT?

Om en Brexit i det långa loppet är positivt eller negativt, framförallt för Storbritannien, kan bara framtiden utvisa. Men det som framförallt har varit påtagligt inför omröstningen är osäkerheten för investerare. Det är just denna osäkerhet som har har resulterat i de svängningar vi har sett på marknaderna, något som har ökat ju närmre vi rör oss valdagen. Dessa har skiftat i riktning allteftersom opinionsundersökningarna har vänt, och exempelvis pundet har både stärkts och försvagats i takt med att marknaden försöker diskontera utfallet. Samtidigt har även brittiska bolag med stor inhemsk exponering missgynnats. För dessa är naturligtvis den direkta effekten av en eventuell Brexit större där osäkerheten lär leda till att man skjuter investeringar på framtiden. Dessa har också majoriteten av sin försäljning inom Storbritannien, och skulle påverkas av en eventuell inbromsning av ekonomin. Samtidigt bör de brittiska storbolagen gynnas av det potentiellt svagare pundet, då cirka 75 procent av deras försäljning kan härledas till utlandet. På grund av valutaeffekten är detta dock ingenting som vi som svenska investerare gynnas av, men likväl är det ett skydd på nedsidan. Värt att notera är även att europeiska bolag med stor exponering mot Storbritannien hittills har utvecklats ungefär som den breda aktiemarknaden, en signal om att marknadsaktörer inte räknar med att denna försäljning kommer att påverkas kraftigt. Sektorer som förväntas vara förlorare initialt är de som har direkt exponering mot tillväxt och konsumentförtroende, exempelvis banker, brittiska fastighetsbolag, detaljhandelsbolag och andra sektorer som har en stor inhemsk exponering medan det svaga pundet främst bör gynna verkstads- och teknologisektorn relativt övriga marknaden. Globalt sett bör dock inga tydliga sektorskillnader uppstå, då exponeringarna mot Storbritannien ändå är relativt begränsade.

Även om effekten på värdepappersmarknaderna är svårbedömd lär ett eventuellt utträde framförallt innebära att pundet faller kraftigt. Även obligationsräntor lär pressas ytterligare och aktiemarknader falla, trots att vinstprognoser nödvändigtvis inte kommer att justeras kraftigt. Ofta brukar dock dessa nedgångar i samband med geopolitiska händelser återhämtas och i detta fall beror det framförallt på hur makrostatistik på europeisk nivå har påverkats månaderna efter folkomröstningen.
Till skillnad från tidigare eurokriser så har den europeiska aktiemarknaden också redan gått svagt inför folkomröstningen och vid en röst för att stanna kvar i den Europeiska Unionen är det inte orimligt att anta att uppgången kan bli lika stor som den väntade nedgången vid en Brexit.

HUR PÅVERKAS VI I SVERIGE?

Strax över sex procent av den svenska exporten går till Storbritannien, vilket innebär den sjätte största handelspartnern i dagsläget. Trots detta lär den direkta påverkan på Sverige bli ytterst begränsad av en Brexit. I förhållande till svensk BNP uppgår exporten av varor och tjänster till Storbritannien endast till cirka tre procent. Förenklat kan man därför säga att även i ett fall där Storbritanniens BNP faller med hela fem procent så skulle effekten för svensk BNP bli blygsamma 0,2 procent, allt annat lika. Riktigt så enkelt är det såklart inte, då det skulle kunna innebära följdeffekter även för den ekonomiska utvecklingen i den europeiska unionen som helhet, som står för mer än hälften av svensk export.

Även den svenska kronan kan komma att påverkas. Historiskt sett har kronan försvagats i samband med svagare globala tillväxtutsikter, och den senaste tiden har vi fått se just sådana valutakursrörelser. Skulle en Brexit å andra sidan innebära en ökad risk för att en medlemsstat lämnar eurosamarbetet (inte bara den Europeiska Unionen) skulle effekten bli att kronan stärks, något vi såg så sent som under eurokrisen 2012. Skulle så bli fallet sätter det givetvis käppar i hjulet för Riksbanken, som gör sitt bästa för att hålla kronan svag.