Skip to main content Skip to main navigation

INFÖR DEN STUNDANDE BREXIT-OMRÖSTNINGEN

INFÖR DEN STUNDANDE BREXIT-OMRÖSTNINGEN

22 juni · 2016

Inte helt oväntat har stort fokus de senaste veckorna legat på folkomröstningen gällande ett brittiskt utträde ur EU-samarbetet, en Brexit. Ju närmre vi kommer 23 juni, desto högre trissas också oron och osäkerheten kring vad ett sådant utträde skulle innebära upp. Själva folkomröstningen är ett resultat av ett löfte från David Cameron i valrörelsen. Något som i det skedet ansågs som en ganska given seger för remain-sidan har komplicerats av att EU-skeptiska rörelser i kölvattnet av en flyktingkris har fått mer luft under vingarna, och i dagsläget pekar opinionsundersökningarna om ett ytterst jämt utfall. Men vad skulle hända rent praktiskt vid ett eventuellt utträde, om en Brexit förverkligas? Här är det viktigt att komma ihåg att ingenting sker över en natt, och en långvarig förhandlingsprocess kommer att följa. Under denna period kommer Storbritanniens nuvarande avtal att fortsätta gälla, men man förlorar dock sin plats i EU-rådet. Syftet med förhandlingarna är att klargöra grunderna för ett utträde, och den väg man väljer att gå i detta skede kommer bli helt avgörande för eventuella ekonomiska konsekvenser. I bästa fall förhåller man sig till EU på samma sätt som exempelvis Norge gör i dagsläget, och då blir effekterna relativt begränsade på lång sikt. Detta skulle dock innebära fortsatt höga kostnader samtidigt som inflytandet begränsas kraftigt, något som möjligen talar emot denna lösning. Hur en eventuell förhandling av detta slag skulle spela ut går dock i dagsläget inte att spekulera i, men förmodligen kommer man från EU:s sida gå in med viss bestämdhet för att inte skapa ett prejudikat för andra länder att följa.

Det är dock viktigt att poängtera att ett utträde inte innebär att all handel med Storbritannien upphör. När det kommer till de ekonomiska kostnaderna för ett utträde bör man vara ödmjuk och konstatera att det är ytterst svårt att svara på. Från remain-sidan pekar man bland annat på att tre miljoner jobb är kopplade till EU-handel, att EU-investeringar inom Storbritannien uppgår till 24 miljarder pund per år, och att över 60 procent av de brittiska småbolagens export går till andra EU-länder. Samtidigt menar man från motsatt håll att inga jobb riskerar att förloras, och man höjer upp de kostnader som ett medlemskap faktiskt innebär. Sanningen är att dessa argument i dagsläget är ganska meningslösa, då allt hänger på de efterföljande utträdesförhandlingarna. Det kan med andra ord ta flera år innan vi får svaret på eventuella kostnader. Även mer indirekta faktorer komplicerar frågan. I Skottland vill exempelvis majoriteten stanna i EU. Vid ett utträde skulle säkerligen självständighetsfrågan återigen komma upp och skapa ett splittrat Storbritannien.

 

HUR SKULLE MARKNADSREAKTIONERNA SE UT VID EN BREXIT?

Om en Brexit i det långa loppet är positivt eller negativt, framförallt för Storbritannien, kan bara framtiden utvisa. Men det som framförallt har varit påtagligt inför omröstningen är osäkerheten för investerare. Det är just denna osäkerhet som har har resulterat i de svängningar vi har sett på marknaderna, något som har ökat ju närmre vi rör oss valdagen. Dessa har skiftat i riktning allteftersom opinionsundersökningarna har vänt, och exempelvis pundet har både stärkts och försvagats i takt med att marknaden försöker diskontera utfallet. Samtidigt har även brittiska bolag med stor inhemsk exponering missgynnats. För dessa är naturligtvis den direkta effekten av en eventuell Brexit större där osäkerheten lär leda till att man skjuter investeringar på framtiden. Dessa har också majoriteten av sin försäljning inom Storbritannien, och skulle påverkas av en eventuell inbromsning av ekonomin. Samtidigt bör de brittiska storbolagen gynnas av det potentiellt svagare pundet, då cirka 75 procent av deras försäljning kan härledas till utlandet. På grund av valutaeffekten är detta dock ingenting som vi som svenska investerare gynnas av, men likväl är det ett skydd på nedsidan. Värt att notera är även att europeiska bolag med stor exponering mot Storbritannien hittills har utvecklats ungefär som den breda aktiemarknaden, en signal om att marknadsaktörer inte räknar med att denna försäljning kommer att påverkas kraftigt. Sektorer som förväntas vara förlorare initialt är de som har direkt exponering mot tillväxt och konsumentförtroende, exempelvis banker, brittiska fastighetsbolag, detaljhandelsbolag och andra sektorer som har en stor inhemsk exponering medan det svaga pundet främst bör gynna verkstads- och teknologisektorn relativt övriga marknaden. Globalt sett bör dock inga tydliga sektorskillnader uppstå, då exponeringarna mot Storbritannien ändå är relativt begränsade.

Även om effekten på värdepappersmarknaderna är svårbedömd lär ett eventuellt utträde framförallt innebära att pundet faller kraftigt. Även obligationsräntor lär pressas ytterligare och aktiemarknader falla, trots att vinstprognoser nödvändigtvis inte kommer att justeras kraftigt. Ofta brukar dock dessa nedgångar i samband med geopolitiska händelser återhämtas och i detta fall beror det framförallt på hur makrostatistik på europeisk nivå har påverkats månaderna efter folkomröstningen.
Till skillnad från tidigare eurokriser så har den europeiska aktiemarknaden också redan gått svagt inför folkomröstningen och vid en röst för att stanna kvar i den Europeiska Unionen är det inte orimligt att anta att uppgången kan bli lika stor som den väntade nedgången vid en Brexit.

 

HUR PÅVERKAS VI I SVERIGE?

Strax över sex procent av den svenska exporten går till Storbritannien, vilket innebär den sjätte största handelspartnern i dagsläget. Trots detta lär den direkta påverkan på Sverige bli ytterst begränsad av en Brexit. I förhållande till svensk BNP uppgår exporten av varor och tjänster till Storbritannien endast till cirka tre procent. Förenklat kan man därför säga att även i ett fall där Storbritanniens BNP faller med hela fem procent så skulle effekten för svensk BNP bli blygsamma 0,2 procent, allt annat lika. Riktigt så enkelt är det såklart inte, då det skulle kunna innebära följdeffekter även för den ekonomiska utvecklingen i den europeiska unionen som helhet, som står för mer än hälften av svensk export.

Även den svenska kronan kan komma att påverkas. Historiskt sett har kronan försvagats i samband med svagare globala tillväxtutsikter, och den senaste tiden har vi fått se just sådana valutakursrörelser. Skulle en Brexit å andra sidan innebära en ökad risk för att en medlemsstat lämnar eurosamarbetet (inte bara den Europeiska Unionen) skulle effekten bli att kronan stärks, något vi såg så sent som under eurokrisen 2012. Skulle så bli fallet sätter det givetvis käppar i hjulet för Riksbanken, som gör sitt bästa för att hålla kronan svag.

Analys

Indikatorerna som visar när risken ökar

18 januari · 2018

Söderberg & Partners Marknadsriskindikator hjälper till att identifiera långsiktiga risker på aktiemarknaden

En stor utmaning som många analytiker tampas med är att försöka identifiera indikatorer som kan ge vägledning kring den förväntade makroekonomiska utvecklingen eller förutsättningarna på värdepappersmarknaderna.

-          Vi har därför skapat en indikator som sammanväger flertalet indikatorer från historiska cykelanalyser och kombinerat dessa med ytterligare parametrar som kan fånga upp en långsiktig trend över marknadsrisken och därmed varna för de större risker på aktiemarknaden som uppstår mer sällan, säger Matthias Gietzelt, chef för marknads- och aktieanalys på Söderberg & Partners.  

Den grundläggande tanken har varit att skapa en relativt enkel modell som vi har valt att kalla för ”Söderberg & Partners Marknadsriskindikator” (MRI).

Avsikten har varit att testa ett stort antal indikatorer som vi tidigare noterat har ett bra samband med avkastningen på aktiemarknaden. Vi koncentrerat oss på fyra delkomponenter, nedan följer en övergripande beskrivning:

-          Tekniska indikatorer: I akademiska studier har bland annat momentumeffekten påvisat en tydlig överavkastning jämfört med många andra investeringsstrategier. Kort förklarat innebär det att aktiers positiva och negativa avkastningstrend ofta fortsätter längre än vad det fundamentala värdet motsvarar både i uppgångs- och nedgångsfaser. Ofta förklaras detta genom investerares flockbeteende. Tekniska indikatorer kan naturligtvis även innebära olika former av trendstrategier och andra beteendevetenskapliga aspekter.

 

-          Sentiment: Inom detta segment hamnar bland annat ett antal förtroendeindikatorer, som kan vara både mätningar hos företag, hushåll och investerare. Oftast har dessa starka makroekonomiska samband, men de har samtidigt visat sig ge en viss vägledning för aktiemarknadsrisken. En stor optimism hos investerare har exempelvis ofta inneburit att risken för en rekyl på aktiemarknaden ökar.

 

-          Räntemarknaden: Historiskt har räntemarknaden gett goda signaler för den makroekonomiska utvecklingen. Det är naturligt då låga räntor är stimulerande för ekonomin och höga räntor är åtstramande. Men för aktiemarknaden kan även nivån vara av vikt, då relativavkastningen i form av obligationsränta jämfört med direktavkastningen i form av utdelningar på aktiemarknaden kan bli hög eller låg. Även signaler från kreditmarknaden kan vara av värde för aktiemarknaden, både vad gäller kreditspreadars utveckling men även exempelvis skillnader i korrelation mot aktiemarknaden för olika segment på kreditmarknaden.

 

-          Makro: Den makroekonomiska utvecklingen spelar en stor roll för börsbolagen och så länge den ekonomiska aktiviteten tilltar brukar förutsättningarna för aktiemarknaden vara goda. Indikatorerna inom kategorin är många där vi bland annat tidigare har satt stort värde vid arbetsmarknadsdata, men även statistik som mer direkt visar hushållskonsumtion samt företagens investeringsplaner.

 

Marknadsriskindikatorn i praktiken – amerikanska aktiemarknaden

För att illustrera indikatorns utfall har vi utgått ifrån statistik på den amerikanska marknaden där vi finner tillräckligt lång statistik för att täcka in både större upp- och nedgångsfaser på aktiemarknaden. I studien och beskrivningen framöver ser vi till statistiken under de senaste 25 åren. 


Vi kan notera att den sammanviktade indikatorn övergripande ger en mycket god signal för att begränsa nedsidesrisken. Över en längre tidsperiod blir både avkastningen högre, risken lägre och förlustrisken lägre om modellen följs än om investeraren under hela perioden äger ett brett aktiemarknadsindex. Indikatorn ger en trögrörlighet, vilket innebär att en marknadstopp inte prickas in, men att man hinner begränsa nedsidan kraftigt om man följer indikatorn samtidigt som man hinner gå in för att ta del av den efterföljande expansionen. I den likaviktade indikatorn hamnar signalen att sälja aktier i slutet på november år 2000 och i slutet på januari 2008 (långt innan finanskrisen). Vidare så skulle man ha ökat risken igen i juli år 2003 och februari år 2010.

Du kan läsa mer om Söderberg & Partners Marknadsriskindex i vår senaste strategirapport

Analys

Förändrat betyg på tillgångsklasserna

20 oktober · 2017
  • Aktiemarknaden sänks till oranget betyg
  • Räntemarknaden höjs till ljusgrönt betyg
  • High Yield sänks till oranget betyg
  • Korta räntor höjs till gult betyg

Bakgrund betygsättning tillgångsklasser

I mitten på mars detta år valde vi att sänka vår rekommendation för aktier som tillgångsklass från ett grönt till ett gult betyg. Det vi såg efter en stark inledning på året var bland annat signaler om överoptimism, en tro om att vi är relativt sent i konjunkturcykeln och att vi såg en ökad risk för en rekyl på aktiemarknaden. Det visade sig att sänkningen var något tidig och börsen, mätt som världsindex i svenska kronor, fortsatte den goda utvecklingen ytterligare några månader. Under sommaren noterades dock en mindre rekyl drivet av bland annat något svaga bolagssiffror och en ökad geopolitisk oro. När vi nu summerar utvecklingen från det att vi drog ned vårt betyg har världsindex ökat med 0,8 procent mätt i svenska kronor.

 

Aktuella förutsättningar

Börstrenden och den makroekonomiska statistiken har alltjämt pekat på ytterligare expansion, där framförallt industriproduktionen nu visar positiva tillväxttal efter en lång svacka. Vår bedömning är att rapportsäsongen som precis har inletts bör visa på en ordentlig förbättring för många börsbolag. Däremot kvarstår premievärderingen relativt de historiska snitten på de flesta aktiemarknaderna och ser vi till vinstprognoser är vår bedömning att potentialen till upprevideringar är liten. I kombination med att sentimentsindikatorer har fortsatt noteras på allt högre nivåer ser vi en något begränsad uppsida och potentialen till alltför stora överraskningar som liten. Dessa indikatorer har ett starkt samband med den ekonomiska tillväxten, men om vi ser tillbaka så har tidigare toppar i dessa snarare varit en varningssignal sett till börsutvecklingen.

 

Vi sänker aktier ytterligare ett steg till oranget betyg

Vi väljer att sänka vår rekommendation för aktier som tillgångsklass ytterligare ett steg i vår investeringsindikator, vilket är den näst lägsta nivån och innebär att vi förväntar oss en sämre utveckling än på räntemarknaden. Anledningen till detta är flerfaldig, men framförallt ser vi en ökad risk för en rekyl. Ser vi till årets utveckling på exempelvis den amerikanska börsen har det största fallet från en topp endast varit kring 3 procent att jämföra med ett normalår då en rekyl på cirka 10-12 procent inträffar. I kombination med att svängningarna på aktiemarknaden är ytterst små så ser vi en stor risk för att en potentiell nedgång kan ske snabbt. Vi vill poängtera att vi idag inte ser någon större fara för en större ekonomisk nedgång, men samtidigt att det historiska sambandet mellan makroekonomi och börsutveckling inte är alltför starkt. Tidigare börsnedgångar har inte sällan skett då optimismen varit som högst och vi ser idag många indikatorer som pekar på just överoptimism, både från företags-, hushålls- och investerarperspektiv.


Innebär detta att vi förväntar oss ett stort börsfall?

Nej, med ovan sagt så är det främst en rekyl vi är oroliga för. Även om vi ser ett antal indikatorer som befinner sig på nivåer som tidigare har inneburit att det inte är avlägset med en recession så finner vi också skäl att lyfta fram de skillnader som vi ser idag. Bland annat noterar vi att räntekurvans lutning ännu inte pekar på nivåer där det tidigare har uppstått en recession och med hänsyn taget till dagens låga räntor finns fortsatt goda skäl för en attraktiv relativvärdering på aktier samt en inte särskilt åtstramande miljö för hushåll och företag. Men det är samtidigt värt att notera att skuldsättningen i många segment är på alarmerande nivåer och inte sällan är det just en ohållbar kredittillväxt som är inledningen till större kriser. Vi väntar oss inte heller samma stöd från återköp och företagstransaktioner framgent.

 

Påverkas vår regionbedömning?

Nej. I samband med vår strategirapport för en månad sedan valde vi att vikta ned tillväxtmarknader något samtidigt som vi kvarstod med ett grönt betyg för Europa och Sverige samt ett oranget betyg för Nordamerika. Vi ser idag ingen anledning att ändra denna betygsättning då vi alltjämt ser att uppsvinget i den globala handeln gynnar Europa mer samtidigt som värderingen är mer attraktiv än på den amerikanska börsen.

 

Påverkas den rekommenderade ränteallokeringen?

Ja, vi lyfter vårt betyg för räntemarknaden till ett ljusgrönt betyg i vår investeringsindikator, vilket innebär att vi rekommenderar investerare att placera den vinsthemtagning som sker på aktiemarknaden i räntor. Vi gör även en förändring inom vår rekommenderade ränteallokering. Eftersom vår bedömning är att det finns en ökad risk för rekyl på aktiemarknaden ser vi också att High Yield-marknaden med nedtryckta kreditspreadar och en hög korrelation med aktiemarknaden kan stå inför en sämre utveckling. Vi sänker därför detta segment av kreditmarknaden till ett oranget betyg, medan vi kvarstår med ett ljusgrönt betyg på segmentet Investment Grade. Då vi alltjämt ser en risk för ett något förhöjt ränteläge ser vi ingen anledning att placera mer än strategiskt uppsatt allokeringsnivå i statsobligationer utan rekommenderar istället att placera likviden från försäljningar på aktie- och high-yield-marknaden i korta räntor. Dessa höjs från oranget till gult betyg. 


Analys

Förändrat betyg på tillgångsklasserna

20 oktober · 2017
  • Aktiemarknaden sänks till oranget betyg
  • Räntemarknaden höjs till ljusgrönt betyg
  • High Yield sänks till oranget betyg
  • Korta räntor höjs till gult betyg

Bakgrund betygsättning tillgångsklasser

I mitten på mars detta år valde vi att sänka vår rekommendation för aktier som tillgångsklass från ett grönt till ett gult betyg. Det vi såg efter en stark inledning på året var bland annat signaler om överoptimism, en tro om att vi är relativt sent i konjunkturcykeln och att vi såg en ökad risk för en rekyl på aktiemarknaden. Det visade sig att sänkningen var något tidig och börsen, mätt som världsindex i svenska kronor, fortsatte den goda utvecklingen ytterligare några månader. Under sommaren noterades dock en mindre rekyl drivet av bland annat något svaga bolagssiffror och en ökad geopolitisk oro. När vi nu summerar utvecklingen från det att vi drog ned vårt betyg har världsindex ökat med 0,8 procent mätt i svenska kronor.

 

Aktuella förutsättningar

Börstrenden och den makroekonomiska statistiken har alltjämt pekat på ytterligare expansion, där framförallt industriproduktionen nu visar positiva tillväxttal efter en lång svacka. Vår bedömning är att rapportsäsongen som precis har inletts bör visa på en ordentlig förbättring för många börsbolag. Däremot kvarstår premievärderingen relativt de historiska snitten på de flesta aktiemarknaderna och ser vi till vinstprognoser är vår bedömning att potentialen till upprevideringar är liten. I kombination med att sentimentsindikatorer har fortsatt noteras på allt högre nivåer ser vi en något begränsad uppsida och potentialen till alltför stora överraskningar som liten. Dessa indikatorer har ett starkt samband med den ekonomiska tillväxten, men om vi ser tillbaka så har tidigare toppar i dessa snarare varit en varningssignal sett till börsutvecklingen.

 

Vi sänker aktier ytterligare ett steg till oranget betyg

Vi väljer att sänka vår rekommendation för aktier som tillgångsklass ytterligare ett steg i vår investeringsindikator, vilket är den näst lägsta nivån och innebär att vi förväntar oss en sämre utveckling än på räntemarknaden. Anledningen till detta är flerfaldig, men framförallt ser vi en ökad risk för en rekyl. Ser vi till årets utveckling på exempelvis den amerikanska börsen har det största fallet från en topp endast varit kring 3 procent att jämföra med ett normalår då en rekyl på cirka 10-12 procent inträffar. I kombination med att svängningarna på aktiemarknaden är ytterst små så ser vi en stor risk för att en potentiell nedgång kan ske snabbt. Vi vill poängtera att vi idag inte ser någon större fara för en större ekonomisk nedgång, men samtidigt att det historiska sambandet mellan makroekonomi och börsutveckling inte är alltför starkt. Tidigare börsnedgångar har inte sällan skett då optimismen varit som högst och vi ser idag många indikatorer som pekar på just överoptimism, både från företags-, hushålls- och investerarperspektiv.


Innebär detta att vi förväntar oss ett stort börsfall?

Nej, med ovan sagt så är det främst en rekyl vi är oroliga för. Även om vi ser ett antal indikatorer som befinner sig på nivåer som tidigare har inneburit att det inte är avlägset med en recession så finner vi också skäl att lyfta fram de skillnader som vi ser idag. Bland annat noterar vi att räntekurvans lutning ännu inte pekar på nivåer där det tidigare har uppstått en recession och med hänsyn taget till dagens låga räntor finns fortsatt goda skäl för en attraktiv relativvärdering på aktier samt en inte särskilt åtstramande miljö för hushåll och företag. Men det är samtidigt värt att notera att skuldsättningen i många segment är på alarmerande nivåer och inte sällan är det just en ohållbar kredittillväxt som är inledningen till större kriser. Vi väntar oss inte heller samma stöd från återköp och företagstransaktioner framgent.

 

Påverkas vår regionbedömning?

Nej. I samband med vår strategirapport för en månad sedan valde vi att vikta ned tillväxtmarknader något samtidigt som vi kvarstod med ett grönt betyg för Europa och Sverige samt ett oranget betyg för Nordamerika. Vi ser idag ingen anledning att ändra denna betygsättning då vi alltjämt ser att uppsvinget i den globala handeln gynnar Europa mer samtidigt som värderingen är mer attraktiv än på den amerikanska börsen.

 

Påverkas den rekommenderade ränteallokeringen?

Ja, vi lyfter vårt betyg för räntemarknaden till ett ljusgrönt betyg i vår investeringsindikator, vilket innebär att vi rekommenderar investerare att placera den vinsthemtagning som sker på aktiemarknaden i räntor. Vi gör även en förändring inom vår rekommenderade ränteallokering. Eftersom vår bedömning är att det finns en ökad risk för rekyl på aktiemarknaden ser vi också att High Yield-marknaden med nedtryckta kreditspreadar och en hög korrelation med aktiemarknaden kan stå inför en sämre utveckling. Vi sänker därför detta segment av kreditmarknaden till ett oranget betyg, medan vi kvarstår med ett ljusgrönt betyg på segmentet Investment Grade. Då vi alltjämt ser en risk för ett något förhöjt ränteläge ser vi ingen anledning att placera mer än strategiskt uppsatt allokeringsnivå i statsobligationer utan rekommenderar istället att placera likviden från försäljningar på aktie- och high-yield-marknaden i korta räntor. Dessa höjs från oranget till gult betyg. 


Kontakta oss