Skip to main content Skip to main navigation

INFÖR DEN STUNDANDE BREXIT-OMRÖSTNINGEN

INFÖR DEN STUNDANDE BREXIT-OMRÖSTNINGEN

22 juni · 2016

Inte helt oväntat har stort fokus de senaste veckorna legat på folkomröstningen gällande ett brittiskt utträde ur EU-samarbetet, en Brexit. Ju närmre vi kommer 23 juni, desto högre trissas också oron och osäkerheten kring vad ett sådant utträde skulle innebära upp. Själva folkomröstningen är ett resultat av ett löfte från David Cameron i valrörelsen. Något som i det skedet ansågs som en ganska given seger för remain-sidan har komplicerats av att EU-skeptiska rörelser i kölvattnet av en flyktingkris har fått mer luft under vingarna, och i dagsläget pekar opinionsundersökningarna om ett ytterst jämt utfall. Men vad skulle hända rent praktiskt vid ett eventuellt utträde, om en Brexit förverkligas? Här är det viktigt att komma ihåg att ingenting sker över en natt, och en långvarig förhandlingsprocess kommer att följa. Under denna period kommer Storbritanniens nuvarande avtal att fortsätta gälla, men man förlorar dock sin plats i EU-rådet. Syftet med förhandlingarna är att klargöra grunderna för ett utträde, och den väg man väljer att gå i detta skede kommer bli helt avgörande för eventuella ekonomiska konsekvenser. I bästa fall förhåller man sig till EU på samma sätt som exempelvis Norge gör i dagsläget, och då blir effekterna relativt begränsade på lång sikt. Detta skulle dock innebära fortsatt höga kostnader samtidigt som inflytandet begränsas kraftigt, något som möjligen talar emot denna lösning. Hur en eventuell förhandling av detta slag skulle spela ut går dock i dagsläget inte att spekulera i, men förmodligen kommer man från EU:s sida gå in med viss bestämdhet för att inte skapa ett prejudikat för andra länder att följa.

Det är dock viktigt att poängtera att ett utträde inte innebär att all handel med Storbritannien upphör. När det kommer till de ekonomiska kostnaderna för ett utträde bör man vara ödmjuk och konstatera att det är ytterst svårt att svara på. Från remain-sidan pekar man bland annat på att tre miljoner jobb är kopplade till EU-handel, att EU-investeringar inom Storbritannien uppgår till 24 miljarder pund per år, och att över 60 procent av de brittiska småbolagens export går till andra EU-länder. Samtidigt menar man från motsatt håll att inga jobb riskerar att förloras, och man höjer upp de kostnader som ett medlemskap faktiskt innebär. Sanningen är att dessa argument i dagsläget är ganska meningslösa, då allt hänger på de efterföljande utträdesförhandlingarna. Det kan med andra ord ta flera år innan vi får svaret på eventuella kostnader. Även mer indirekta faktorer komplicerar frågan. I Skottland vill exempelvis majoriteten stanna i EU. Vid ett utträde skulle säkerligen självständighetsfrågan återigen komma upp och skapa ett splittrat Storbritannien.

 

HUR SKULLE MARKNADSREAKTIONERNA SE UT VID EN BREXIT?

Om en Brexit i det långa loppet är positivt eller negativt, framförallt för Storbritannien, kan bara framtiden utvisa. Men det som framförallt har varit påtagligt inför omröstningen är osäkerheten för investerare. Det är just denna osäkerhet som har har resulterat i de svängningar vi har sett på marknaderna, något som har ökat ju närmre vi rör oss valdagen. Dessa har skiftat i riktning allteftersom opinionsundersökningarna har vänt, och exempelvis pundet har både stärkts och försvagats i takt med att marknaden försöker diskontera utfallet. Samtidigt har även brittiska bolag med stor inhemsk exponering missgynnats. För dessa är naturligtvis den direkta effekten av en eventuell Brexit större där osäkerheten lär leda till att man skjuter investeringar på framtiden. Dessa har också majoriteten av sin försäljning inom Storbritannien, och skulle påverkas av en eventuell inbromsning av ekonomin. Samtidigt bör de brittiska storbolagen gynnas av det potentiellt svagare pundet, då cirka 75 procent av deras försäljning kan härledas till utlandet. På grund av valutaeffekten är detta dock ingenting som vi som svenska investerare gynnas av, men likväl är det ett skydd på nedsidan. Värt att notera är även att europeiska bolag med stor exponering mot Storbritannien hittills har utvecklats ungefär som den breda aktiemarknaden, en signal om att marknadsaktörer inte räknar med att denna försäljning kommer att påverkas kraftigt. Sektorer som förväntas vara förlorare initialt är de som har direkt exponering mot tillväxt och konsumentförtroende, exempelvis banker, brittiska fastighetsbolag, detaljhandelsbolag och andra sektorer som har en stor inhemsk exponering medan det svaga pundet främst bör gynna verkstads- och teknologisektorn relativt övriga marknaden. Globalt sett bör dock inga tydliga sektorskillnader uppstå, då exponeringarna mot Storbritannien ändå är relativt begränsade.

Även om effekten på värdepappersmarknaderna är svårbedömd lär ett eventuellt utträde framförallt innebära att pundet faller kraftigt. Även obligationsräntor lär pressas ytterligare och aktiemarknader falla, trots att vinstprognoser nödvändigtvis inte kommer att justeras kraftigt. Ofta brukar dock dessa nedgångar i samband med geopolitiska händelser återhämtas och i detta fall beror det framförallt på hur makrostatistik på europeisk nivå har påverkats månaderna efter folkomröstningen.
Till skillnad från tidigare eurokriser så har den europeiska aktiemarknaden också redan gått svagt inför folkomröstningen och vid en röst för att stanna kvar i den Europeiska Unionen är det inte orimligt att anta att uppgången kan bli lika stor som den väntade nedgången vid en Brexit.

 

HUR PÅVERKAS VI I SVERIGE?

Strax över sex procent av den svenska exporten går till Storbritannien, vilket innebär den sjätte största handelspartnern i dagsläget. Trots detta lär den direkta påverkan på Sverige bli ytterst begränsad av en Brexit. I förhållande till svensk BNP uppgår exporten av varor och tjänster till Storbritannien endast till cirka tre procent. Förenklat kan man därför säga att även i ett fall där Storbritanniens BNP faller med hela fem procent så skulle effekten för svensk BNP bli blygsamma 0,2 procent, allt annat lika. Riktigt så enkelt är det såklart inte, då det skulle kunna innebära följdeffekter även för den ekonomiska utvecklingen i den europeiska unionen som helhet, som står för mer än hälften av svensk export.

Även den svenska kronan kan komma att påverkas. Historiskt sett har kronan försvagats i samband med svagare globala tillväxtutsikter, och den senaste tiden har vi fått se just sådana valutakursrörelser. Skulle en Brexit å andra sidan innebära en ökad risk för att en medlemsstat lämnar eurosamarbetet (inte bara den Europeiska Unionen) skulle effekten bli att kronan stärks, något vi såg så sent som under eurokrisen 2012. Skulle så bli fallet sätter det givetvis käppar i hjulet för Riksbanken, som gör sitt bästa för att hålla kronan svag.

Investeringstalesätt slår snett?

21 november · 2019

Börsuttryck finns det många, men ett känt svenskt sådant är ”Köp till sillen, sälj till kräftorna”, vilket betyder att aktiemarknaden förväntas utvecklas bra under sommarmånaderna. Det finns dock vissa som tror mer på det motsatta anglosaxiska uttrycket; ”Sell in May and go away; don’t come back until St. Leger’s Day”[1], vilket baseras på tron att sommarmånaderna är mindre lönsamma än resterande. Så frågan är, vilket investeringstalesätt slår oftast snett och vilket har för det mesta rätt?

Vad har funkat bäst?

Tittar man på de senaste 25 åren ser vi en tydlig vinnare på Stockholmsbörsen[2]: ”Sell in May”-strategin.[3] För investerare som har köpt i september och sålt i maj har avkastningen varit i genomsnitt 12,8 %, jämfört med en genomsnittlig avkastning på 1,4 % för de som har ”Köpt till sillen”.[4] Därtill är det tydligt att strategin ”Sell in May” oftare har gett en positiv avkastning än ”Köp till sillen”.

 


Köp till sillen vs. sell in may

graf-frida.png

 

2018 må ha varit ett år då det var rätt att köpa till sillen (Stockholmsbörsen avkastade 4,9 % mellan 22 juni 2018 och 7 augusti 2018), men 2019 var det inte lönsamt sett till Stockholmsbörsen över lag (mellan 21 juni 2019 och 7 augusti 2019 var avkastningen -4,3 %). Med det sagt är det sällan svart eller vitt, utan lönsamma bolag går att finna även på sommaren.

Säsongsmönstret på Stockholmsbörsen

I början av sommaren i år tog vi fram en en analys om säsongsmönstret på Stockholmsbörsen[5] med avsikt att ge en mer nyanserad bild. Huvudpunkterna från genomgången kan sammanfattas som:

  • Genomsnittsavkastningen har varit lägre under sommaren, definierad som perioden 30/4 – 30/9, men historiskt sett förekommer det fler sommarperioder med positiv värdeutveckling än negativ. Några rimliga förklaringar till de svaga sommarperioderna är att handelsvolymerna minskar, insikt om bolagsprognoser erhålls och att utdelningssäsongen når sitt slut under sommaren.
  • Har året börjat bra, följs ofta våren av en positiv utveckling på börsen under sommarperioden. Faktum är att av de år med positiv börsutveckling under sommaren är det endast en sommarperiod som kommer efter att ha inlett året negativt.
  • Defensiva sektorer och kvalitetsbolag har utvecklats bättre under sommaren än cykliska sektorer och aktier. Därtill har småbolag genererat en högre genomsnittlig avkastning, men svenska storbolag har utvecklats positivt fler sommarperioder än småbolag.

Mycket av ovanstående resonemang är applicerbart på de två strategiernas utveckling. Historiskt sett förekommer fler år på Stockholmsbörsen då ”Köp till sillen” har gett en positiv avkastning än negativ. Och av dessa somrar kommer alla förutom en efter en ”Sell in May”-period med positiv börsutveckling. Därtill är det tydligt att vissa sektorer och bolagstyper, t.ex. kvalitets- och småbolag, fortsätter vara lönsamma under sommarperioden.

Vilken strategi ska man ha?

Sammantaget verkar det inte som att investeringstalesättet ”Köp till sillen, sälj till kräftorna” är särskilt framgångsrikt. Historiken indikerar dock inte heller att man ska anamma ”Sell in May and go away; don’t come back until St. Leger’s Day”-strategin och lämna Stockholmsbörsen helt under sommaren. Den genomsnittliga avkastningen för ”Köp till sillen” är ändå positiv (om än mer modest än för ”Sell in May”) och strategin har historiskt gett en positiv avkastning vid fler tillfällen än den gett en negativ.

Det finns skäl att överväga en sektorrotationsstrategi där man placerar om till mer defensiva sektorer under sommaren. Dock måste det poängteras att det är svårt att tajma marknaden över tid, så därför passar denna bättre för investerare med kortare investeringshorisont. En långsiktig investerare bör alltså inte stirra sig blind på Stockholmsbörsens säsongsmönster utan även ta hänsyn till andra faktorer, så som riskspridning och sparfrekvens (t.ex. månadssparande), vid val av investeringsstrategi.

 

 

[1] St Leger Day är en dag i mitten av september när den klassiska hästkapplöpningen med samma namn går av stapeln.

[2] Indexet som ligger till grund för beräkningarna i detta inlägg är SIXRX, vilket visar den genomsnittliga utvecklingen på Stockholmsbörsen inklusive utdelningar.

[3] Notera att tidsperioden för ”Köp till sillen” alltid är midsommar respektive år till 7/8, samt att det med ”Sell in May” menas perioden 15/9 ett år till 1/5 efterföljande år.

[4] Se fotnot 3.

[5] Indexet som ligger till grund för beräkningarna i analysen är OMXSPI inklusive utdelningar från 1996-01-31 till 2018-05-31. 



 

Analys

Bolagen som klarar sig bäst på börsen över sommaren

24 juni · 2019

Det är inte bara vi människor som tar semester under sommaren. Även kapitalet på börsen brukar historiskt sett slå av på tempot under sommarmånaderna och bjuda på en något mer blygsam avkastning under denna period jämfört med resten av året. Men, det finns sektorer och bolag som tenderar att prestera betydligt bättre än marknaden i stort under sommaren. 

Den gamla börsdevisen ”Sell in May and go away” påstås vara ett flera hundra år gammalt uttryck som härstammar från slutet av 1600-talets England. Det sägs att förmögna investerare i London sålde sina aktier över sommarmånaderna eftersom de inte kunde övervaka sina positioner under semestern. Säljtrycket på aktier resulterade ofta en i svag börsutveckling under denna period och konsekvensen var att man råddes att hålla sig borta.

Även om finansmarknaderna ser fundamentalt annorlunda ut idag lyckas det klassiska uttrycket alltjämt hålla sig relevant. Historiskt har Stockholmsbörsen genererat en genomsnittlig negativ avkastning under sommarmånaderna och avkastningen tenderar, generellt sett, vara svagare då i förhållande till resterande delen av året. Trots det förekommer det historiskt sett fler sommarperioder med positiv avkastning än negativa.

En förklaring till de historiskt svaga sommarperioderna är att handelsvolymerna på börsen minskar under denna period. Den tunna handeln gör dessutom marknaden något mer överkänslig för politiska och ekonomiska nyheter. Det är också vid denna tidpunkt som många investerare börjar ifrågasätta bolagens helårsprognoser. En avslutad utdelningssäsong kan också bidra till ett allmänt svalt intresse för aktier under sommarmånaderna.

Stark start på året – stark sommar

En positiv börsutveckling i inledningen på året har historiskt ofta följts av en positiv börsutveckling även under sommarmånaderna. Historiken talar således för att vi mycket väl kan få se en positiv börsutveckling även under sommaren 2019.

Defensiva sektorer och storbolag har utvecklats bättre

Historiskt sett kan vi konstatera att sektorer av mer defensiv karaktär överlag haft en något bättre utveckling över fler sommarperioder än sektorer av mer cyklisk karaktär. Samtidigt har genomsnitt- och medianavkastningen i många fall också varit bättre bland defensiva sektorer. Bland annat kan vi se att den mer offensiva teknologisektorn i genomsnitt genererat en negativ avkastning över sommaren medan hälsovårdssektorn, som kan anses vara av mer defensiv karaktär, i genomsnitt utvecklats positivt.

Vid jämförelse av stora respektive små bolag kan vi se att de större bolagen oftare utvecklas positivt under sommarmånaderna. Men när börsen väl går upp, är det småbolagen som tagit täten och genererat en högre genomsnittlig avkastning under sommarmånaderna. Säsongsmönstret speglar alltså till viss del börsen generellt, där storbolagen ofta utgör en tryggare investering men där den som söker mer risk med fördel kan investera i de mindre bolagen och över tid erhålla en högre avkastning.

Bolag som historiskt presterat bra över sommarmånaderna

Av bolagen som vi bevakar inom OMXS30 har vi tagit fram de bolag som historiskt har utvecklats bäst, både i förhållande till resten av året men också i förhållande till index. Filtrerat på andelen av somrar med positiv utveckling relativt index, framgår det att defensiva bolag, över tid, har presterat bättre under sommarmånaderna än mer cykliska aktier. I tabellen nedan finns en sammanställning över de parametrar vi tittat på och de bolag som vi analyserat under sommarmånaderna.

Perioden som ligger till grund för analysen är baserad på tillgänglig index- och kursdata som sträcker sig från 1996 (indexnivå) och 2001 (sektornivå).

Om du vill veta mer om analysen och hur börsen brukar bete sig under sommaren kan du lyssna på en längre intervju med vår investeringsstrateg Dick Ingvarsson i Ekonomiekot här.

Analys

Indikatorerna som visar när risken ökar

18 januari · 2018

Söderberg & Partners Marknadsriskindikator hjälper till att identifiera långsiktiga risker på aktiemarknaden

En stor utmaning som många analytiker tampas med är att försöka identifiera indikatorer som kan ge vägledning kring den förväntade makroekonomiska utvecklingen eller förutsättningarna på värdepappersmarknaderna.

-          Vi har därför skapat en indikator som sammanväger flertalet indikatorer från historiska cykelanalyser och kombinerat dessa med ytterligare parametrar som kan fånga upp en långsiktig trend över marknadsrisken och därmed varna för de större risker på aktiemarknaden som uppstår mer sällan, säger Matthias Gietzelt, chef för marknads- och aktieanalys på Söderberg & Partners.  

Den grundläggande tanken har varit att skapa en relativt enkel modell som vi har valt att kalla för ”Söderberg & Partners Marknadsriskindikator” (MRI).

Avsikten har varit att testa ett stort antal indikatorer som vi tidigare noterat har ett bra samband med avkastningen på aktiemarknaden. Vi koncentrerat oss på fyra delkomponenter, nedan följer en övergripande beskrivning:

-          Tekniska indikatorer: I akademiska studier har bland annat momentumeffekten påvisat en tydlig överavkastning jämfört med många andra investeringsstrategier. Kort förklarat innebär det att aktiers positiva och negativa avkastningstrend ofta fortsätter längre än vad det fundamentala värdet motsvarar både i uppgångs- och nedgångsfaser. Ofta förklaras detta genom investerares flockbeteende. Tekniska indikatorer kan naturligtvis även innebära olika former av trendstrategier och andra beteendevetenskapliga aspekter.

 

-          Sentiment: Inom detta segment hamnar bland annat ett antal förtroendeindikatorer, som kan vara både mätningar hos företag, hushåll och investerare. Oftast har dessa starka makroekonomiska samband, men de har samtidigt visat sig ge en viss vägledning för aktiemarknadsrisken. En stor optimism hos investerare har exempelvis ofta inneburit att risken för en rekyl på aktiemarknaden ökar.

 

-          Räntemarknaden: Historiskt har räntemarknaden gett goda signaler för den makroekonomiska utvecklingen. Det är naturligt då låga räntor är stimulerande för ekonomin och höga räntor är åtstramande. Men för aktiemarknaden kan även nivån vara av vikt, då relativavkastningen i form av obligationsränta jämfört med direktavkastningen i form av utdelningar på aktiemarknaden kan bli hög eller låg. Även signaler från kreditmarknaden kan vara av värde för aktiemarknaden, både vad gäller kreditspreadars utveckling men även exempelvis skillnader i korrelation mot aktiemarknaden för olika segment på kreditmarknaden.

 

-          Makro: Den makroekonomiska utvecklingen spelar en stor roll för börsbolagen och så länge den ekonomiska aktiviteten tilltar brukar förutsättningarna för aktiemarknaden vara goda. Indikatorerna inom kategorin är många där vi bland annat tidigare har satt stort värde vid arbetsmarknadsdata, men även statistik som mer direkt visar hushållskonsumtion samt företagens investeringsplaner.

 

Marknadsriskindikatorn i praktiken – amerikanska aktiemarknaden

För att illustrera indikatorns utfall har vi utgått ifrån statistik på den amerikanska marknaden där vi finner tillräckligt lång statistik för att täcka in både större upp- och nedgångsfaser på aktiemarknaden. I studien och beskrivningen framöver ser vi till statistiken under de senaste 25 åren. 


Vi kan notera att den sammanviktade indikatorn övergripande ger en mycket god signal för att begränsa nedsidesrisken. Över en längre tidsperiod blir både avkastningen högre, risken lägre och förlustrisken lägre om modellen följs än om investeraren under hela perioden äger ett brett aktiemarknadsindex. Indikatorn ger en trögrörlighet, vilket innebär att en marknadstopp inte prickas in, men att man hinner begränsa nedsidan kraftigt om man följer indikatorn samtidigt som man hinner gå in för att ta del av den efterföljande expansionen. I den likaviktade indikatorn hamnar signalen att sälja aktier i slutet på november år 2000 och i slutet på januari 2008 (långt innan finanskrisen). Vidare så skulle man ha ökat risken igen i juli år 2003 och februari år 2010.

Du kan läsa mer om Söderberg & Partners Marknadsriskindex i vår senaste strategirapport

Kontakta oss