Makrokommentar: FED inte längre tålmodiga?

19 mars 2015
Om man inte kunde få nog av centralbankspolitik efter Riksbankens räntesänkning igår så fanns Janet Yellen där som en räddare i nöden senare på kvällen. Precis som väntat valde man att ta bort sin försäkran om att vara tålmodiga innan man börjar höja räntan. I och med det öppnar man för en initial räntehöjning redan i juni. Det betyder dock inte att detta behöver ske då, utan man vill först se ytterligare förbättringar på arbetsmarknaden och agerar när man är ”hyfsat övertygade” om att inflationen kommer att närma sig målnivån kring 2 procent. Tidpunkten för en höjning kommer alltså till en ännu större utsträckning vara sammankopplat till arbetsmarknads- och inflationsdata

Trots att man i och med detta kommer allt närmare en räntehöjning förväntar man sig att räntan kommer att höjas långsammare än man tidigare förutspått, mycket på grund av lägre inflationsförväntningar bland kommitténs medlemmar. Vad gäller arbetsmarknaden anser Fed att det är en bit kvar till full sysselsättning. Februari månads arbetslöshetssiffra på 5,5 procent var den tidigare övre gränsen för vad som ansågs vara full sysselsättning, men man ändrar nu detta spann till 5,0 till 5,2 procent. Mycket av detta beror säkerligen på att löneinflationen inte levt upp till förväntningarna, trots den successivt förbättrade arbetsmarknadsmiljön.

Vår bedömning är att gårdagens nyhet mest var en retorisk justering, där man istället för att kommunicera tålmodighet drar ned sina egna prognoser för att skjuta på förväntningarna. På så sätt var det en motsägelsefull Yellen som sa det som förväntades, men i samma veva antydde att hon inte riktigt menade det. Man är i allra högsta grad fortfarande tålmodiga, utan att använda sig av just det ordet. Detta är inte på något sätt ovanligt i sådana sammanhang, där man ofta finjusterar retoriken utan att egentligen ändra innebörden. Likväl finns det fortfarande en möjlighet att man höjer redan i juni, även om vi för stunden anser att en septemberhöjning är troligare.

Självklart skapar också den starka dollarn huvudbry. En allt starkare dollar sätter käppar i hjulet för amerikansk export, vilket även har visat sig i statistiken. Å andra sidan är ju en stark dollar till viss del en indikation på en starkare ekonomi. Men även vad gäller inflationen är dollarn problematisk, då importpriserna pressas nedåt. Käppar i hjulet kan även beskriva effekten på valutaparet USD/SEK, efter att Riksbanken tidigare under dagen gjort sitt för att försvaga kronan. Det orsakade minst sagt anmärkningsvärda kursrörelser under dagen, och hela händelseförloppet understryker det vi skrev i gårdagens makrokommentar där vi förutspår att Riksbanken med största sannolikhet kommer att vidtaga ytterligare åtgärder för att hålla kronan svag. Verktygen i valutakriget skiljer sig något. För Federal Reserve är det främst kommunikationen kring räntan medan Riksbanken har valt överraskningsmetoden. Att sänka räntan två gånger inom kort tid när begränsad ny statistik har presenterats däremellan kan inte bero på något annat än en vilja att visa på beslutsamhet, överraska marknaden och en tydlig ambition att påverka valutan.