Skip to main content Skip to main navigation

Makrokommentar: Riksbanken utökar tillgångsköpsprogrammet

Makrokommentar: Riksbanken utökar tillgångsköpsprogrammet

21 april · 2016

Inför dagens Riksbanksmöte väntade vi oss en oförändrad reporänta på -0,50 procent, vilket också visade sig bli fallet. Man gör inte heller några förändringar i räntebanan, och man förväntar sig med andra ord att den första räntehöjningen ska komma under andra kvartalet 2017. Trots detta var det inte ett helt nyhetsfattigt möte, då tillgångsköpsprogrammet utökas till och med andra halvåret 2016 med 45 miljarder kronor. Vad gäller de ekonomiska utsikterna gör man inga större förändringar. Man räknar med att KPIF (KPI med fast ränta) kommer att ligga kring 1,4 procent under 2016 och 2,0 procent under 2017, och samtidigt prognostiserar man en BNP-tillväxt på 3,7 procent för 2016 och 2,7 procent 2017.

Precis som vid föregående beslutsfattande räntemöte var Riksbanksdirektionen oeniga i beslutet, något som möjligen talar för att ytterligare räntesänkningar inte är aktuella i första hand. Med det sagt lämnar man fortfarande dörren öppen för ytterligare sänkningar och ytterligare utökning av tillgångsköpsprogrammet. Faktum kvarstår dock att inflationen ännu inte har börjat närma sig målnivån på 2 procent, samtidigt som den senaste tidens kronförstärkning kan hota effektiviteten av Riksbankens åtgärder ytterligare. Detta var säkerligen någonting man ville motverka med dagens beslut, men uppenbarligen var det inte tillräckligt för marknadens aktörer.

Beskedet sätter ytterligare press på direktionen, då marknadens initiala reaktion var en förstärkning av kronan. Dessutom ska även ECB (Europeiska centralbanken) lämna ett räntebesked idag, vilket också kan skapa valutasvängningar. Inflationen i sig har dock överraskat positivt den senaste tiden, och även om inflationstakten på 0,8 procent är långt från målet så kan man göra vissa justeringar för att bättre bedöma det underliggande pristrycket. KPIF ligger idag på 1,5 procent, och rensar man dessutom för energipriser är prisökningstakten hela 1,9 procent, bara marginellt lägre än målnivån. Fokus lär dock fortsatt ligga på kronan, och där jobbar man i viss mån i motvind. ECB har samma målsättning att försvaga euron som Riksbanken har för kronan, medan Federal Reserve i USA har guidat för en långsammare räntehöjningstakt. Vi får dock känslan av att toleransen för kronstyrka har ökat något, men skulle den stärkas till den grad att inflationsmålet hotas kan säkerligen frågan om valutainterventioner tas upp igen.

Kontakta oss