Skip to main content Skip to main navigation

Marknadskommentar: Dödläge i de grekiska förhandlingarna skapar marknadsoro

Marknadskommentar: Dödläge i de grekiska förhandlingarna skapar marknadsoro

18 juni · 2015

Nära en återvändsgränd

Under lång tid har den finansiella situationen för Grekland varit ohållbar. Trenden i skuldsättningen i förhållande till tillväxten är närmast omöjlig att vända och missnöjet med de befintliga åtstramningarna i landet är stort. Men det krävs mycket mer och i förhandlingarna med långivarna verkar man nu ha nått en återvändsgränd. Den grekiska regeringen har under de senaste veckorna gjort ett antal försök att minska risken för en betalningsinställelse, bland annat genom att klumpa ihop betalningar till IMF för att istället betala vid nästa månadsskifte. Men åtgärdsförslag lyser med sin frånvaro och det blir allt tydligare att tålamodet hos trojkan börjar tryta och att tonläget skärps. Att Grekland hamnar i en betalningsinställelse har hänt tidigare men en tvingad sådan denna gång kan även leda till en ”Grexit” där landet lämnar valutaunionen. Detta är något som den grekiska regeringen vill undvika i allra högsta grad. För Greklands del skulle detta innebära en kraftig devalvering, hög inflation och ytterligare försämrad ekonomi, men samtidigt kanske en nödvändig del i en långsiktig rebalanseringsprocess. Ser man på utvecklingen i bland annat Argentina och Ryssland  efter betalningsinställningar så är det tydligt att tillväxten initialt blir svag men att en försvagad valuta på sikt hjälper att återupprätta konkurrenskraften. Vår bedömning är att sannolikheten är störst för att man ändå når en överenskommelse i sista stund och att man tvingar den grekiska regeringen att gå med på nya åtstramningar trots att man har gått till val på att minska dessa. Det skulle leda till att missnöjet i landet växer än mer och kan i så fall i ett senare skede leda till nyval. Samtidigt kan det gå så långt som en betalningsinställelse för att förhandlingarna ska kunna påskyndas.

Spridningseffekter och marknadspåverkan

I takt med att nästa månadsskifte närmar sig och förhandlingarna blir allt hårdare blir också värdepappersmarknaderna alltmer oroade för ett eventuellt utträde. En tvungen betalningsinställelse skulle direkt påverka de grekiska bankernas likviditet och statens möjlighet att betala för löner och sjukvård. Spridningseffekter har under senare år försökt minskas, men en del i den grekiska strategin är att peka på att dessa fortsatt finns vilket är också något som IMF varnar för. Vår bedömning är att dessa är mycket svårbedömda och att det finns en stor gråzon beroende på hur processen med ett eventuellt utträde går till. En övergång mot eventuell ny valuta skulle innebära en lång period av osäkerhet och det finns viss risk för att även den europeiska konjunkturåterhämtningen drabbas. Men den grekiska ekonomin är liten och den stora risken är framförallt politisk. Populistiska partier som motsätter sig fortsatta åtstramningar finns även i andra europeiska ekonomier och skulle exempelvis Podemos i Spanien skörda stora framgångar i valet i slutet på detta år kan oro för det europeiska valutasamarbetets framtid tillta. Värdepappersmarknader kan självklart bli fortsatt stökiga under de närmaste veckorna, men vi har svårt att se att en potentiell Grexit ska förändra förutsättningarna för börscykeln.

Inga tecken på makroekonomisk påverkan

Vi har under året pekat på tydliga återhämtningstendenser i den europeiska ekonomin. För första gången på länge ser vi nu positiv kredittillväxt och prognoserna för tillväxten i regionen justeras upp. Sentimentsindikatorer pekar på fortsatt återhämtning och det finns ljuspunkter hos både företag och hushåll. I detta läge är det normalt att räntekurvans lutning ökar och förutom bättre efterfrågan prisar också räntemarknaden in vissa inflationstendenser – oljepriset har stabiliserats, löneutvecklingen stärks i flertal sektorer och penningmängdstillväxten har ökat kraftigt. När långa räntor tar fart från en låg nivå blir också svängningarna långt större än vid tidigare tillfällen. Det gör också att vår rekommendation att ligga med en låg ränterisk har visat sig vara rätt. Vår grundsyn ligger fast och vi bedömer att det tar längre tid för obligationsräntor att nå historiska nivåer även om räntedifferensen mellan korta och långa räntor snabbt har återgått till mer normala nivåer. Den ekonomiska tillväxten kommer att vara svag men stärkas från denna nivå och vi ser inte att den grekiska oron bör sätta alltför stora käppar i hjulen för detta. 

Nödvändig rekyl, men börscykeln har mer att ge

Vi har i inledningen på året sett tydligt ökade svängningar på främst valuta- och räntemarknaden och det är inte förvånansvärt att även den högt värderade aktiemarknaden drabbas. Nedgången sammanfaller dessutom med säsongsmönstret där sommarmånaderna normalt är svagare. Den utlösande faktorn för nedgången är olika och i detta fall är det en kombination av Greklandsoro och stigande långräntor. Vår bedömning är dock det är för tidigt att varna för en större börsnedgång. En rekyl är normalt mellan 5 och 10 procent, medan nedsidesrisken i större nedgångsfaser ofta är mer än 30 procent. Den europeiska ekonomin är inne i en återhämtningsfas och inte heller stigande räntor brukar initialt leda till sämre börshumör. Normalt brukar centralbanker hinna strama åt en del innan börsen vänder. Detta är normalt tidigare än konjunkturvändningen som vi anser ligger minst 1-2 år fram i tiden. Det gör att vi ser detta främst som en rekyl och att aktiemarknaden senare under året har goda förutsättningar att stärkas igen. Man ska dock vara medveten om att det finns indikationer om att vi befinner oss i ett sent läge i cykeln, där aktiemarknaden är känslig för störningar.

Analys

Bolagen som klarar sig bäst på börsen över sommaren

24 juni · 2019

Det är inte bara vi människor som tar semester under sommaren. Även kapitalet på börsen brukar historiskt sett slå av på tempot under sommarmånaderna och bjuda på en något mer blygsam avkastning under denna period jämfört med resten av året. Men, det finns sektorer och bolag som tenderar att prestera betydligt bättre än marknaden i stort under sommaren. 

Den gamla börsdevisen ”Sell in May and go away” påstås vara ett flera hundra år gammalt uttryck som härstammar från slutet av 1600-talets England. Det sägs att förmögna investerare i London sålde sina aktier över sommarmånaderna eftersom de inte kunde övervaka sina positioner under semestern. Säljtrycket på aktier resulterade ofta en i svag börsutveckling under denna period och konsekvensen var att man råddes att hålla sig borta.

Även om finansmarknaderna ser fundamentalt annorlunda ut idag lyckas det klassiska uttrycket alltjämt hålla sig relevant. Historiskt har Stockholmsbörsen genererat en genomsnittlig negativ avkastning under sommarmånaderna och avkastningen tenderar, generellt sett, vara svagare då i förhållande till resterande delen av året. Trots det förekommer det historiskt sett fler sommarperioder med positiv avkastning än negativa.

En förklaring till de historiskt svaga sommarperioderna är att handelsvolymerna på börsen minskar under denna period. Den tunna handeln gör dessutom marknaden något mer överkänslig för politiska och ekonomiska nyheter. Det är också vid denna tidpunkt som många investerare börjar ifrågasätta bolagens helårsprognoser. En avslutad utdelningssäsong kan också bidra till ett allmänt svalt intresse för aktier under sommarmånaderna.

Stark start på året – stark sommar

En positiv börsutveckling i inledningen på året har historiskt ofta följts av en positiv börsutveckling även under sommarmånaderna. Historiken talar således för att vi mycket väl kan få se en positiv börsutveckling även under sommaren 2019.

Defensiva sektorer och storbolag har utvecklats bättre

Historiskt sett kan vi konstatera att sektorer av mer defensiv karaktär överlag haft en något bättre utveckling över fler sommarperioder än sektorer av mer cyklisk karaktär. Samtidigt har genomsnitt- och medianavkastningen i många fall också varit bättre bland defensiva sektorer. Bland annat kan vi se att den mer offensiva teknologisektorn i genomsnitt genererat en negativ avkastning över sommaren medan hälsovårdssektorn, som kan anses vara av mer defensiv karaktär, i genomsnitt utvecklats positivt.

Vid jämförelse av stora respektive små bolag kan vi se att de större bolagen oftare utvecklas positivt under sommarmånaderna. Men när börsen väl går upp, är det småbolagen som tagit täten och genererat en högre genomsnittlig avkastning under sommarmånaderna. Säsongsmönstret speglar alltså till viss del börsen generellt, där storbolagen ofta utgör en tryggare investering men där den som söker mer risk med fördel kan investera i de mindre bolagen och över tid erhålla en högre avkastning.

Bolag som historiskt presterat bra över sommarmånaderna

Av bolagen som vi bevakar inom OMXS30 har vi tagit fram de bolag som historiskt har utvecklats bäst, både i förhållande till resten av året men också i förhållande till index. Filtrerat på andelen av somrar med positiv utveckling relativt index, framgår det att defensiva bolag, över tid, har presterat bättre under sommarmånaderna än mer cykliska aktier. I tabellen nedan finns en sammanställning över de parametrar vi tittat på och de bolag som vi analyserat under sommarmånaderna.

Perioden som ligger till grund för analysen är baserad på tillgänglig index- och kursdata som sträcker sig från 1996 (indexnivå) och 2001 (sektornivå).

Om du vill veta mer om analysen och hur börsen brukar bete sig under sommaren kan du lyssna på en längre intervju med vår investeringsstrateg Dick Ingvarsson i Ekonomiekot här.

Analys

Indikatorerna som visar när risken ökar

18 januari · 2018

Söderberg & Partners Marknadsriskindikator hjälper till att identifiera långsiktiga risker på aktiemarknaden

En stor utmaning som många analytiker tampas med är att försöka identifiera indikatorer som kan ge vägledning kring den förväntade makroekonomiska utvecklingen eller förutsättningarna på värdepappersmarknaderna.

-          Vi har därför skapat en indikator som sammanväger flertalet indikatorer från historiska cykelanalyser och kombinerat dessa med ytterligare parametrar som kan fånga upp en långsiktig trend över marknadsrisken och därmed varna för de större risker på aktiemarknaden som uppstår mer sällan, säger Matthias Gietzelt, chef för marknads- och aktieanalys på Söderberg & Partners.  

Den grundläggande tanken har varit att skapa en relativt enkel modell som vi har valt att kalla för ”Söderberg & Partners Marknadsriskindikator” (MRI).

Avsikten har varit att testa ett stort antal indikatorer som vi tidigare noterat har ett bra samband med avkastningen på aktiemarknaden. Vi koncentrerat oss på fyra delkomponenter, nedan följer en övergripande beskrivning:

-          Tekniska indikatorer: I akademiska studier har bland annat momentumeffekten påvisat en tydlig överavkastning jämfört med många andra investeringsstrategier. Kort förklarat innebär det att aktiers positiva och negativa avkastningstrend ofta fortsätter längre än vad det fundamentala värdet motsvarar både i uppgångs- och nedgångsfaser. Ofta förklaras detta genom investerares flockbeteende. Tekniska indikatorer kan naturligtvis även innebära olika former av trendstrategier och andra beteendevetenskapliga aspekter.

 

-          Sentiment: Inom detta segment hamnar bland annat ett antal förtroendeindikatorer, som kan vara både mätningar hos företag, hushåll och investerare. Oftast har dessa starka makroekonomiska samband, men de har samtidigt visat sig ge en viss vägledning för aktiemarknadsrisken. En stor optimism hos investerare har exempelvis ofta inneburit att risken för en rekyl på aktiemarknaden ökar.

 

-          Räntemarknaden: Historiskt har räntemarknaden gett goda signaler för den makroekonomiska utvecklingen. Det är naturligt då låga räntor är stimulerande för ekonomin och höga räntor är åtstramande. Men för aktiemarknaden kan även nivån vara av vikt, då relativavkastningen i form av obligationsränta jämfört med direktavkastningen i form av utdelningar på aktiemarknaden kan bli hög eller låg. Även signaler från kreditmarknaden kan vara av värde för aktiemarknaden, både vad gäller kreditspreadars utveckling men även exempelvis skillnader i korrelation mot aktiemarknaden för olika segment på kreditmarknaden.

 

-          Makro: Den makroekonomiska utvecklingen spelar en stor roll för börsbolagen och så länge den ekonomiska aktiviteten tilltar brukar förutsättningarna för aktiemarknaden vara goda. Indikatorerna inom kategorin är många där vi bland annat tidigare har satt stort värde vid arbetsmarknadsdata, men även statistik som mer direkt visar hushållskonsumtion samt företagens investeringsplaner.

 

Marknadsriskindikatorn i praktiken – amerikanska aktiemarknaden

För att illustrera indikatorns utfall har vi utgått ifrån statistik på den amerikanska marknaden där vi finner tillräckligt lång statistik för att täcka in både större upp- och nedgångsfaser på aktiemarknaden. I studien och beskrivningen framöver ser vi till statistiken under de senaste 25 åren. 


Vi kan notera att den sammanviktade indikatorn övergripande ger en mycket god signal för att begränsa nedsidesrisken. Över en längre tidsperiod blir både avkastningen högre, risken lägre och förlustrisken lägre om modellen följs än om investeraren under hela perioden äger ett brett aktiemarknadsindex. Indikatorn ger en trögrörlighet, vilket innebär att en marknadstopp inte prickas in, men att man hinner begränsa nedsidan kraftigt om man följer indikatorn samtidigt som man hinner gå in för att ta del av den efterföljande expansionen. I den likaviktade indikatorn hamnar signalen att sälja aktier i slutet på november år 2000 och i slutet på januari 2008 (långt innan finanskrisen). Vidare så skulle man ha ökat risken igen i juli år 2003 och februari år 2010.

Du kan läsa mer om Söderberg & Partners Marknadsriskindex i vår senaste strategirapport

Marknadsbrev

Söderberg & Partners Strategirapport

18 januari · 2018

Sedan vår senaste betygsförändring i november har läget förblivit relativt oförändrat. Makroekonomiskt pekar statistiken fortsatt på expansion och sentimentet är mycket optimistiskt. 

Vårt huvudscenario är en fortsatt god, men utplanande makroekonomisk utveckling, en inflation som förblir måttlig och centralbanker som minskar de penningpolitiska stimulanserna genom att agera med syfte att bibehålla ekonomisk stabilitet. De större riskerna vi ser är framförallt en inflation som stiger snabbare än väntat, geopolitisk chock av något slag, såsom ökade spänningar relaterade till Nordkorea eller tilltagande oro i Mellanöstern alternativt att skuldsituationen i Kina blir mer akut.

Läs mer här
Kontakta oss