Skip to main content Skip to main navigation

Ju mindre fond, desto bättre? – Om fondförmögenhetens påverkan på småbolagsfonder

Ju mindre fond, desto bättre?

Om fondförmögenhetens påverkan på småbolagsfonder

23 mars · 2018

På den svenska marknaden finns cirka 30 Sverigefonder som investerar i små och medelstora bolag. Den största småbolagsfonden är nästan 1000 gånger större än den minsta fonden, vilket i sig är anmärkningsvärt.

Forskning visar att det finns ett negativt samband mellan storleken på fonden (det vill säga storleken på fondförmögenheten, hur mycket kapital fonden har under förvaltning) och dess avkastning, särskilt för fonder som investerar små och illikvida aktier.* Men denna forskning är även enkel att förstå genom ett logiskt resonemang. Du ska få ett exempel:

Exempel: Småbolagsfonden A

Småbolagsfonden A är en populär fond, mycket tack vare sin goda historik. Fonden har investerat i små intressanta bolag som förvaltaren tror på. Av alla små och medelstora bolag som finns i Sverige har förvaltaren gjort två listor, A-listan med de bolag som hen allra helst investerar i och B-listan med de bolag som förvaltaren anser är de näst bästa alternativen.

Eftersom fonden har varit populär har den vuxit och snart har Småbolagsfonden A investerat så mycket den enligt rådande regleringar får lov att investera, i de aktier som fanns på A-listan. Förvaltaren står då inför ett angenämt problem – vad ska man göra av resten av pengarna? Alternativen är att till exempel behålla pengarna som likvida medel på ett konto utan avkastning eller investera resterande pengar i aktier som fanns på B-listan. För avkastningens skull får vi hoppas att förvaltaren väljer B-listan framför konto. (Eller i god tid stänger fonden, mer om det i detta inlägg.)

 

Problemet med stora småbolagsfonder

Detta belyser dock ett problem som har diskuterats tidigare; kan riktigt stora fonder verkligen vara aktivt förvaltade? Ur ett likviditetsperspektiv beror svaret på hur stor fonden är i förhållande till de bolag som den ämnar investera i. Eftersom lagen om värdepappersfonder reglerar att ett fondbolag inte får köpa så många aktier i samma företag att de får ett väsentligt inflytande över ledningen är detta ett större problem för de fonder som investerar i små och medelstora bolag, än de fonder som investerar i stora bolag.

Storlek som begränsande faktor är inte bara ett problem för aktivt förvaltade fonder, utan även indexfonder. En indexfond som har för mycket kapital under förvaltning kan inte längre följa sitt index och måste då avvika från det index den följer, genom att exempelvis investera en större andel av fondens kapital i bolag med större börsvärde.

 

Därför är fondens storlek viktig

Små fonder kan alltså vara ett bättre val än stora fonder i termer av flexibilitet. Det kan därför vara en klok idé att inkludera fondstorlek som en parameter att titta på vid valet av småbolagsfond. Data vi tagit fram över fonderna på den svenska marknaden visar att de största småbolagsfonderna inte sticker ut som super-fonder i termer av avkastning, men inte heller är i botten, samt att det finns en tydlig korrelation mellan hög fondförmögenhet och många innehav.

Åter till Småbolagsfonden A så vill vi inte bara att fonden ska ha flexibilitet att kunna välja aktier fritt, utan även att dessa aktier ska kunna utgöra en stor del av portföljen, så att de får en inverkan på avkastningen. För även om den stora Småbolagsfonden A får lov att investera i ett litet bolag, så ju större fonden blir desto mindre procentuell andel av fonden kommer detta bolag utgöra och därmed ha mindre effekt på avkastningen.

 

* Se exempelvis:

Chen, Joseph, Harrison Hong, Ming Huang & Jeffrey D. Kubik. (2004) Does Fund Size Erode Mutual Fund Performance? The Role of Liquidity and Organization. American Economic Review, 94(5), 1276-1302

Yan, X. (2008) Liquidity, Investment Style, and the Relation between Fund Size and Fund Performance. Journal of Financial and Quantitative Analysis, 43(3), 741-767

 

 

Blogg

Börsåret 2018 – Tilltagande handelskonflikt fick marknaderna på fall

14 december · 2018

Återigen går ett år med politiskt fokus till historieböckerna. Inledningsvis gav den amerikanska skattereformen stöd till börserna men osäkerheten kring det brittiska utträdet ur den Europeiska unionen kvarstår, lappkasten i den globala handelskonflikten överraskar marknadsaktörer dagligen och för svenskt vidkommande ser en regeringslösning inte ut att vara i sikte.

Handelskonflikten leder till större divergens mellan marknader

Under de senaste åren har politiska händelser fått stort mediafokus, men värdepappersmarknader har endast agerat kortsiktigt kring dessa och den positiva trenden från stigande bolagsvinster har tagit överhanden. Den uppskruvade tonen kring handelskonflikten har dock börjat leta sig in i statistiken. Mer exportberoende ekonomier, såsom den europeiska, har noterat en avmattning i efterfrågan och tillsammans med stärkta inflationstrender fick tillväxtprognoser skruvas ned under andra halvåret trots att penningpolitiska stimulanser kvarstod. Den amerikanska ekonomin har länge framstått som vinnaren samtidigt som den stora andelen teknologibolag har lockat investerare. Amerikanska aktiers frammarsch har genom sin stora andel i världsindex fått de mogna marknaderna att utvecklas tydligt bättre än tillväxtmarknaderna.

 

Spridningseffekter

Det var också på tillväxtmarknaderna som trendvändningen på aktiemarknaderna noterades först. Svängningarna i ländernas valutor tilltog efter att dollarn hade stärkts under våren och tillsammans med en allt högre amerikansk ränta blev avmattningstendenserna tydligare. Oron spred sig under andra halvåret och den högre räntan bidrog bland annat till en finansieringsoro bland högt belånade småbolag. Slutligen föll närmast alla börser.

 

Oljepriset – en joker i leken?

Vi har under året haft en försiktig marknadssyn och inget av ovan kom som en större överraskning, men det kraftiga fallet i oljepriset mot slutet av året var oväntat. Även om utbudet av olja stiger och en oro för efterfrågan har uppstått finns nu en bättre balans jämfört med i början av år 2016. Men trots att Opec nu begränsar produktionen kommer dagens oljepris naturligtvis få stor påverkan. Historiskt har ett kraftigt fallande oljepris bidragit till en stor lättnad för många ekonomier, undantaget de stora oljeproducenterna. Det leder även till att inflationsförväntningarna faller och det ser nu dessutom ut som att den amerikanska centralbanken kan bli mer försiktig i räntehöjningscykeln. En mindre åtstramande penningpolitik är i sig positivt för den ekonomiska utvecklingen på längre sikt, men kombinationen av fallande inflations- och tillväxttakt har historiskt sällan varit bra för aktiemarknaden. 

 

Ska man ändå ”sitta still i båten”?

Börsåret avslutas i moll och när klassiska recessionsindikatorer börjar signalera sämre tider är det svårt att fokusera på ljuspunkterna. För en global investerare har det varit ett extremt år där avkastningen har varit svag för de flesta tillgångsklasserna och för en investerare på den svenska börsen har de senaste årens utveckling inte lett till någon större avkastning utöver utdelningarna. Men utmaningarna blir inte mindre framöver. Även om vi lyckas undvika en recession under det närmaste året bör avkastningsförväntningarna på lång sikt sänkas till följd av en rad strukturella faktorer, vilket inte enbart gäller aktiemarknaden. Med detta sagt så vill vi också lyfta fram att vi idag inte ser den stora nedgången framför oss, utan hittills får utvecklingen främst ses som en rekyl. Avmattningstendenserna är tydliga men ännu ser börsbolag ut att kunna öka sina vinster under nästa år samtidigt som värderingen nu pekar på mer attraktiva nivåer. Den kraftiga överoptimism vi länge sett har börjat mattas av och tidiga signaler finns om nya stimulanser från Kina, vilket skulle ge stöd för riskfyllda tillgångar.

 

Sammantaget ser vi att marknaderna under inledningen av år 2019 kan vara fortsatt känsliga för negativa nyheter. När svängningarna är höga minskar också transparensen i prognoserna och vi ser att den negativa trenden och osäkerheten alltjämt är intakt. Men bara för att det brukar ske en större nedgång ungefär vart tionde år behöver det inte bli fallet denna gång. Vi rekommenderar fortsatt en något lägre andel risktillgångar än i ett normalläge, men att inte stå utanför marknaden helt. För att vägleda våra kunder ytterligare inför det nya året kommer vi under de närmaste veckorna fokusera på arbetet kring vår nya strategirapport som släpps den 24:e januari.

Blogg

Firar de jul hos Skatteverket?

12 december · 2018

När julen närmar sig funderar många över årets julklappar – vad man önskar sig och vad man själv ska ge. Men att i slutet av året visa lite extra generositet är inte alltid så enkelt, inte minst för arbetsgivare som ordnar julfest och julklapp åt de anställda.

Kan man beskattas för julklappen?

När det kommer till julklapp till anställda anser Skatteverket att den inte får kosta mer än 450 kr inklusive moms. Är julklappen dyrare än så beskattas hela gåvan. I vissa fall beskattas julklappen även om värdet understiger 450 kr, till exempel om det är fråga om presentkort som kan bytas in mot pengar.

Julfesten kan bli stökig – även i redovisningen

Så vad gäller för julfesten då? Jo, där kan den anställde delta utan risk för att bli beskattad då det ses som personalvård. Detta förutsatt att personalfestandet inte sker vid fler än 2 tillfällen per år och att det inte är fråga om arrangemang som överskrider vad som kan anses rymmas inom begreppet personalvård.

Julfesten är däremot en stökigare tillställning för den som sköter arbetsgivarens redovisning om de ska få till det som Skatteverket vill. Enklare förtäring och förfriskning som inte överstiger 60 kr är avdragsgillt, men om beloppet överstiger 60 kr medges inte avdrag vid inkomstbeskattningen med något belopp. Starköl, vin och sprit kan däremot aldrig anses vara avdragsgill förfriskning enligt Skatteverket. När det kommer till kringkostnader som lokal, musik etc. så medges avdrag med upp till 180 kr per person.

Vad kan vi önska oss av Skatteverket?

Men om nu Skatteverket har fått sitt i form av julklappar, julbord och avdragsbegränsningar, vad kan vi då önska oss av Skatteverket till jul? Svårt att säga. Alla har nog sin egen idé om vilken skatt som ska betalas så det är ingen idé att önska sig något där. Däremot kanske det är mer rimligt att önska tillgängligare information om vad jag får för skatten jag betalar?

Hur mycket jag betalar i skatt vet jag på kronan. Däremot är det inte helt enkelt att få ihop en samlad bild över hur skatten används, även om jag under hela mitt yrkessamma liv arbetat med skatt. Det krävdes en hel del letande innan jag fick fram att ca 1,7% av min skatt har använts till aktivitets- och sjukersättning. Vad resterande 98,3% använts till får jag nog återkomma till efter nyår som tidigast.

Varför då önska sig tillgängligare information om vad skatten går till? Jo, för att helt enkelt veta till vad och i vilken omfattning skatten används. Många skattebetalare ser nog inte ens på skatten som egna pengar som – om nödvändigt med tvångsmedel – samlas in för finansieringen av det allmännas utgifter. Mer tillgänglig information om vad skatten går till skulle kunna påverka skattemoralen i positiv riktning. Dessutom skulle debatten om skatten kunna bli mer fokuserad på prioriteringar, snarare än några procent hit eller dit. En önskan vore kanske att Skatteverket hade specificerat vad skatten gått till direkt på skattsedeln.

Avslutningsvis, firar de jul hos Skatteverket? Ja, det tror jag nog, i vart fall på den tiden jag arbetade där. Då var det både julklapp, julfest och julgransplundring.

 

God Jul nu och gott slut också!

Blogg

Att investera på magkänsla eller nyckeltal

20 november · 2018

När man träffar fondförvaltare, som jag gör så gott som varje vecka, kan man inte låta bli att fascineras av hur två förvaltare som har helt olika strategier för att förvalta sina fonder, ändå kan lyckas bra båda två. Ta exempelvis T Rowe Prices europeiska småbolagsfond; en förvaltare, tre extra personer i förvaltarteamet, 15 analytiker enbart på den europeiska marknaden och 162 interna globala analytiker. Kontrasten mot Didner & Gerges europeiska småbolagsfond är stor; två personer i förvaltarteamet.

Funkar båda?

Den praktiska frågan från en sparares perspektiv givet ovan är om en fond som har 162 analytiker och en fond som inte har några analytiker alls kan göra ett lika bra jobb med att förvalta dina pengar? Ja, det verkar finnas både mer eller mindre positiva delar med båda. Först och främst kan storleken ha både fördelar och nackdelar. Till exempel visar Dass et al. (2013) att det finns en trade-off mellan möjligheten att specialisera sig (en analytiker för varje sektor/bolag) och kostnaden för att koordinera alla dessa analytiker och analyser. Dass et al. (2013) visar även att team är bättre på att välja aktier, medan enskilda förvaltare är bättre på att tajma marknaden.

 

Mjuk och hård investeringsinformation

Många artiklar gällande ämnet tar utgångspunkt i en modell utvecklad av Stein (2002). Översatt till fondvärlden behöver en fond ha en strategi som passar storleken och organisationsstrukturen för dess fondbolag. Det är här mjuk och hård information kommer in. En fondförvaltare som träffar bolagsledningar och får en känsla av att denna aktie kommer att lyfta, är typisk mjuk information. En fondförvaltare som istället gör beräkningar i sin excelmodell, och kommer fram till samma slutsats baserat på ett antal nyckeltal, är hård information.

 

Magkänsla vs nyckeltal

För att en stor hierarkisk organisation ska fungera som bäst behöver informationen vara hård för att på så sätt kunna förmedlas och godkännas uppåt i organisationen. Har man flertalet analytiker behöver de ha siffror för att argumentera för sina analyser till beslutsfattaren. Här räcker det inte med magkänsla. I små decentraliserade organisationer kan informationen däremot vara mjuk. En erfaren fondförvaltare som själv tar investeringsbesluten kan ha stor fog för sin känsla av att detta är ett bolag som kommer att lyckas. Mjuk information, så som att tro på bolagets strategi eller ledningen, funkar utmärkt som beslutsunderlag i en liten decentraliserad organisation. Här kan man istället ifrågasätta om det skulle vara en korrekt prioritering att omvandla denna mjuka information till hård information, bara för sakens skull.

 

Vad innebär det för mig som sparare?

I fonder där fondförvaltaren väljer ut aktier som hen tror på, så kallat stock-picking, kan det vara en fördel med ett litet fondbolag ur ett organisatoriskt perspektiv eftersom det kan ge den enskilda förvaltaren ett större mandat att välja aktier utifrån mjuk information. Kvantitativa, systematiska och passiva fonder å andra sidan använder typisk hård information med få subjektiva inslag. Då kan det vara en fördel med en stor organisation, eftersom de objektiva analyserna kan bli mer omfattande. Det ska dock tilläggas att storleken på fondbolaget är långt ifrån det enda som spelar roll ifall fonden kommer att lyckas eller inte. Även storleken på fonden, hur många innehav den har, om förutsättningar för den aktiva/passiva strategin finns och många andra faktorer kan ha betydelse.

 

Dass, Nishant, Vikram Nanda, and Qinghai Wang. "Allocation of decision rights and the investment strategy of mutual funds." Journal of Financial Economics 110.1 (2013): 254-277

Stein, Jeremy C. "Information production and capital allocation: Decentralized versus hierarchical firms." The journal of finance 57.5 (2002): 1891-1921

 

 

 

 

Kontakta oss