Skip to main content Skip to main navigation

Sociala obligationer – vad är det?

Sociala obligationer – vad är det?

12 september · 2016

Har du också tröttnat på trista statsobligationer? Då kanske det vore trevligare att investera i en social obligation? Skämt åsido, sociala obligationer borde kanske ha översatts till samhällsobligationer för att undvika missförstånd, men nu blev det inte så.

För att göra det hela lite extra klurigt är sociala obligationer, även kända under den engelska beteckningen Social Impact Bonds (SIB:ar), inga riktiga obligationer. Sociala obligationer är snarare ett slags kontrakt mellan två eller flera intressenter, oftast mellan en kommun, en ideell förening/välgörenhetsorganisation samt en privat investerare. Kontrakten har en bestämd löptid men erbjuder ingen fast avkastning, utan garanterar endast återbetalning givet att ett visst socialt resultat uppfyllts.

Krångligt? Jag tänkte i det här inlägget försöka reda ut begreppet sociala obligationer; vad det är och hur denna form av investering kan komma att användas.

Grunden är avkastning och mätbara finansiella resultat
Sociala obligationer är en form av påverkansinvestering, som är en av de sju hållbara investeringsstrategierna. Påverkansinvesteringar är en hållbar förvaltningsstrategi som definieras av två delar. Dels ska investeringen skapa en mätbar positiv påverkan på samhället eller miljön, dels ska investeringen finansiellt minst bevara kapitalet. Långt ifrån alla påverkansinvesteringar har alltså ett uttalat mål att ge marknadsmässig avkastning, även om det också förekommer.

Sociala obligationer har alltså syftet att nå specifika och mätbara resultat för samhället, samtidigt som avkastningen förväntas vara positiv eller noll. Avkastningen i SIB:en beror på i hur stor utsträckning det satta målet har uppfyllts. Exempel på mål som en social obligation kan ha är att minska psykisk ohälsa bland unga, förhindra utanförskap och kriminalitet, eller implementera åtgärder emot hemlöshet eller arbetslöshet. De överenskomna mätetalen följs upp och investeraren får avkastning utifrån hur väl de på förhand uppsatta målen har uppfyllts.

De tre parterna bakom en social obligation
Det finns vanligtvis tre parter bakom en social obligation; en ideell förening, en investerare och en stat eller kommun. Den ideella förening har en idé och metod för hur de kan lösa ett socialt problem, men har inte kapitalet eller verktygen för att nå dessa behövande grupper i den skala som skulle behövas för att uppnå förändring. Samtidigt utgör samhällsproblemet en stor kostnad för den offentliga sektorn, som är villig att betala för att minska denna kostnad. Då kan en privat investerare som är villig att bära risken för projektet, gå in och investera i åtgärdsprogrammet. Investeraren riskerar att förlora sitt kapital om projektet inte är framgångsrikt. Om projektet däremot faller väl ut och problemet minskar, betalar kommunen för projektet och en dessutom viss avkastning, eftersom lösningen i sådana fall har inneburit en besparing av skattebetalares pengar. En win-win-win situation som uppstår genom att investeraren är villig att ta risk för att få avkastning.

Investeraren kan minska sin risk genom att utveckla färdigheter i att bedöma projekts sannolikhet att lyckas och sprida risken mellan olika projekt. Sociala obligationer är alltså både ett nytt tillgångsslag för investerare och ett nytt sätt att utnyttja marknadskrafter för att effektivisera samhällsarbete.

Marknaden för sociala obligationer
Sociala obligationer har haft ett stort genomslag i Storbritannien, där den första SIB:en gavs ut 2010. Detta är det första och vanligaste förekommande exemplet på en social obligation, där syftet var att minska antalet återfallsförbrytelser på Peterborough-fängelset. Ett antal projekt genomfördes i preventivt syfte för att säkerställa att internerna inte skulle falla tillbaka i samma mönster när de frisläpptes och insatserna innebar att antalen återfall minskade. Sedan dess har ett flertal liknande projekt initierats i framförallt Storbritannien, USA, Australien och Europa. Sveriges första sociala obligation lanserades i maj tidigare i år i Norrköpings kommun och syftar till att minska risken för återplacering och förbättra skolprestationen för barn och unga som placerats i behandlingshem.

Än så länge har marknaden för sociala obligationer inte haft samma tillväxt som dess gröna motsvarighet, vilket kan bero på begränsad historik på tillgångsslaget. Eftersom marknaden fortfarande är ung och projekten ofta bedrivs under en lång tid är det fortfarande svårt att dra generella slutsatser om utfallet.

Social obligation-fond
Generellt har påverkansinvesteringar som tillgångsslag förknippats med illikviditet och hög risk. Utmaningen har varit att skapa investeringsprodukter som sprider risken och tillgängliggör den för en bredare grupp av investerare. Fondbolaget Columbia Threadneedle lanserade tillsammans med Big Issue Invest den första sociala obligationsfonden 2013, men tyvärr finns fonden inte tillgänglig för svenska sparare ännu.

Framtidsutsikter
Med tanke på det ökande intresset för hållbara sparprodukter är det mycket möjligt att vi kommer att se en tillväxt i sociala obligationer framöver. Eftersom social impact bonds är ett nytt instrument, råder det fortfarande stor osäkerhet kring mätmetoder och resultat, vilka är förutsättningar för att skapa en social obligation. Det har även funnits en viss tveksamhet mot SIB som finansieringslösning, framförallt i Europa där sociala tjänster förväntas tillhandahållas av den offentliga sektorn.

Personligen uppskattar jag påverkansinvesteringar eftersom de sätter ett sådant starkt fokus på just påverkansdelen. Genom att hitta metoder för att mäta konkreta resultat, kanske vi kan ta ett första steg från exkluderingshysterin som pågår, och börja fokusera på det som faktiskt gör skillnad. Det vore väl drömmen?

Investeringstalesätt slår snett?

21 november · 2019

Börsuttryck finns det många, men ett känt svenskt sådant är ”Köp till sillen, sälj till kräftorna”, vilket betyder att aktiemarknaden förväntas utvecklas bra under sommarmånaderna. Det finns dock vissa som tror mer på det motsatta anglosaxiska uttrycket; ”Sell in May and go away; don’t come back until St. Leger’s Day”[1], vilket baseras på tron att sommarmånaderna är mindre lönsamma än resterande. Så frågan är, vilket investeringstalesätt slår oftast snett och vilket har för det mesta rätt?

Vad har funkat bäst?

Tittar man på de senaste 25 åren ser vi en tydlig vinnare på Stockholmsbörsen[2]: ”Sell in May”-strategin.[3] För investerare som har köpt i september och sålt i maj har avkastningen varit i genomsnitt 12,8 %, jämfört med en genomsnittlig avkastning på 1,4 % för de som har ”Köpt till sillen”.[4] Därtill är det tydligt att strategin ”Sell in May” oftare har gett en positiv avkastning än ”Köp till sillen”.

 


Köp till sillen vs. sell in may

graf-frida.png

 

2018 må ha varit ett år då det var rätt att köpa till sillen (Stockholmsbörsen avkastade 4,9 % mellan 22 juni 2018 och 7 augusti 2018), men 2019 var det inte lönsamt sett till Stockholmsbörsen över lag (mellan 21 juni 2019 och 7 augusti 2019 var avkastningen -4,3 %). Med det sagt är det sällan svart eller vitt, utan lönsamma bolag går att finna även på sommaren.

Säsongsmönstret på Stockholmsbörsen

I början av sommaren i år tog vi fram en en analys om säsongsmönstret på Stockholmsbörsen[5] med avsikt att ge en mer nyanserad bild. Huvudpunkterna från genomgången kan sammanfattas som:

  • Genomsnittsavkastningen har varit lägre under sommaren, definierad som perioden 30/4 – 30/9, men historiskt sett förekommer det fler sommarperioder med positiv värdeutveckling än negativ. Några rimliga förklaringar till de svaga sommarperioderna är att handelsvolymerna minskar, insikt om bolagsprognoser erhålls och att utdelningssäsongen når sitt slut under sommaren.
  • Har året börjat bra, följs ofta våren av en positiv utveckling på börsen under sommarperioden. Faktum är att av de år med positiv börsutveckling under sommaren är det endast en sommarperiod som kommer efter att ha inlett året negativt.
  • Defensiva sektorer och kvalitetsbolag har utvecklats bättre under sommaren än cykliska sektorer och aktier. Därtill har småbolag genererat en högre genomsnittlig avkastning, men svenska storbolag har utvecklats positivt fler sommarperioder än småbolag.

Mycket av ovanstående resonemang är applicerbart på de två strategiernas utveckling. Historiskt sett förekommer fler år på Stockholmsbörsen då ”Köp till sillen” har gett en positiv avkastning än negativ. Och av dessa somrar kommer alla förutom en efter en ”Sell in May”-period med positiv börsutveckling. Därtill är det tydligt att vissa sektorer och bolagstyper, t.ex. kvalitets- och småbolag, fortsätter vara lönsamma under sommarperioden.

Vilken strategi ska man ha?

Sammantaget verkar det inte som att investeringstalesättet ”Köp till sillen, sälj till kräftorna” är särskilt framgångsrikt. Historiken indikerar dock inte heller att man ska anamma ”Sell in May and go away; don’t come back until St. Leger’s Day”-strategin och lämna Stockholmsbörsen helt under sommaren. Den genomsnittliga avkastningen för ”Köp till sillen” är ändå positiv (om än mer modest än för ”Sell in May”) och strategin har historiskt gett en positiv avkastning vid fler tillfällen än den gett en negativ.

Det finns skäl att överväga en sektorrotationsstrategi där man placerar om till mer defensiva sektorer under sommaren. Dock måste det poängteras att det är svårt att tajma marknaden över tid, så därför passar denna bättre för investerare med kortare investeringshorisont. En långsiktig investerare bör alltså inte stirra sig blind på Stockholmsbörsens säsongsmönster utan även ta hänsyn till andra faktorer, så som riskspridning och sparfrekvens (t.ex. månadssparande), vid val av investeringsstrategi.

 

 

[1] St Leger Day är en dag i mitten av september när den klassiska hästkapplöpningen med samma namn går av stapeln.

[2] Indexet som ligger till grund för beräkningarna i detta inlägg är SIXRX, vilket visar den genomsnittliga utvecklingen på Stockholmsbörsen inklusive utdelningar.

[3] Notera att tidsperioden för ”Köp till sillen” alltid är midsommar respektive år till 7/8, samt att det med ”Sell in May” menas perioden 15/9 ett år till 1/5 efterföljande år.

[4] Se fotnot 3.

[5] Indexet som ligger till grund för beräkningarna i analysen är OMXSPI inklusive utdelningar från 1996-01-31 till 2018-05-31. 



 

Utvärderar din försäkringsförmedlare rätt parametrar?

21 november · 2019

I offertjämförelsen är det är vanligt att man fokuserar på pris och kapacitet. Vi tycker det är viktigt att även väga in andra parametrar i utvärderingen av försäkringsgivarna, vilket jag berättar mer om nedan.

Med 20-års erfarenhet av försäkringsförmedling kan jag konstatera att de offertjämförelser som dagens industrikunder får efter avslutad upphandling är relativt standardiserade och onyanserade. De är också i huvudsak koncentrerade på pris och kapacitet, dvs premier och försäkringsbelopp. Så ser det ut hos majoriteten av våra konkurrenter. Givet komplexiteten i verksamheten hos många av industrikunderna är det förvånande att det skett så lite utveckling inom det här området. På Söderberg & Partners har man lagt ned ett stort arbete på att utveckla och skräddarsy offertjämförelsen utifrån kundens riskexponering där man också tittar på andra parametrar än kronor och mängd.

Kvalitetssäkrad analysmetod

Det jag också kan se är att villkorsanalyserna varierar stort i kvalité och utförande bland förmedlarna, även hos de lite större förmedlarna. Hos Söderberg & Partners är grunden för villkorsanalysen våra villkorsdatabaser, som innehåller i stort sett alla sakförsäkringsvillkor på den svenska marknaden. Villkorsanalysen görs av vårt analysteam som även tar hänsyn till vilken bransch kunden är verksam inom. Analysen görs utifrån kundens kompatibilitet med villkoren. Efter grundanalysen görs justeringar för den specifika kunden av en specialist i våra rådgivningsteam. Både villkorsdatabasen och analyserna uppdateras löpande av vårt analysteam för att vi alltid ska kunna ge kunden en relevant och aktuell villkorsanalys.

Ha med rätt parametrar i offertjämförelse

Utöver en kvalitetssäkrad arbetsmetod för att jämföra villkor har Söderberg & Partners dessutom lagt till två parametrar i offertjämförelsen som särskiljer oss från våra konkurrenter. Den första parametern är skaderegleringsrenommé, dvs. hur nöjd eller missnöjd våra kunder är med en viss försäkringsgivares skadereglering. Här har vi gjort en omfattande analys med hänsyn till ledtider, kvalité, professionalism, bransch och flexibilitet. Frågar ni mig så är detta oftast den absolut viktigaste parametern vid en offertjämförelse och något som enligt min mening borde vara en standard hos alla.

Den andra parametern är att vi betygsatt försäkringsgivarna efter deras hållbarhetsarbete och tittat på om deras skaderegleringsarbete är hållbart. Hur sker återställandet av en nedbrunnen byggnad? Är det med material som är mer miljövänliga och mer beständiga än tidigare använt material? Eller är det priset som får styra? En parameter som också den kan tyckas borde vara en självklarhet att ta med i en offertjämförelse idag.

Givet ovan vill jag sätta ljus på frågan om offertjämförelsens omfattning och parametrarnas relevans samt vikten av att vara medveten om att det finns skillnader i arbetsmetod hos de olika sakförsäkringsförmedlarna. Jag hoppas också att jag har väckt några tankar hos er försäkringsansvariga och att vi kan få utmana era nuvarande försäkringsförmedlare.  

Är ni intresserade eller har frågor kring detta? Hör av er till oss för en kostnadsfri utvärdering av era försäkringar.


Ta del av en kostnadsfri utvärdering av ditt företags försäkringar

Framtidsfullmakter – ett alternativ till god man

12 november · 2019

Vem tar hand om dina personliga och ekonomiska angelägenheter om du i framtiden förlorar din beslutsförmåga? Sedan den 1 juli 2017, då lagen om framtidsfullmakter trädde i kraft, kan du själv bestämma vem som ska hjälpa dig om du t.ex. blir dement eller av annan anledning inte längre kan tillvarata dina intressen.

Framtidsfullmakten är en fullmakt som blir giltig vid en framtida tidpunkt då du inte längre kan överblicka följderna av dina beslut. Det är en ny form av ställföreträdarskap för vuxna – ett alternativ till god man och förvaltare.

Innan lagen om Framtidsfullmakter trädde i kraft har det inte varit möjligt att själv bestämma vem som ska ha rätt att i framtiden sköta dina rättsliga, ekonomiska och personliga angelägenheter om du hamnar i ett läge då du förlorar din beslutsförmåga, t.ex. till följd av stroke, koma, demens eller nedsatt hälsotillstånd. Överförmyndaren har då haft ansvaret att utse en god man till dig.

Mot bakgrund av att vi har en demografisk utveckling där allt fler blir allt äldre i kombination med en brist på gode män antog Riksdagen därför lagen om framtidsfullmakter som ger dig möjlighet att själv utse någon som kan ha hand om dina personliga och ekonomiska angelägenheter om du senare i livet inte själv kan det.

Hur fungerar framtidsfullmakter?

Framtidsfullmakter utgör ett alternativ till god man och förvaltare och är giltig när en person på grund av psykisk störning, skada, sjukdom, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållanden är ur stånd att ta hand om de angelägenheter som fullmakten avser. Tidigare utfärdade fullmakter förlorar sin verkan vid den tidpunkt då huvudmannen varaktigt och i huvudsak har förlorat sin beslutsförmåga.

Hur är framtidsfullmakten till hjälp?

Framtidsfullmakter stärker enskildas självbestämmande. Detta genom att förbättra möjligheterna att planera framtiden samt behålla kontrollen över frågor som är av stor betydelse.

Vem kan jag utse till fullmaktshavare?

Fullmaktshavaren kan vara en familjemedlem lika väl som en förtrogen vän. Fullmaktsgivaren kan utse flera personer, till exempel en person som tar hand om de ekonomiska frågorna och en annan som tar hand om de personliga angelägenheterna.

Vilka är formkraven för upprättande av en framtidsfullmakt?

Den som har fyllt 18 år och har förmåga att ha hand om sina angelägenheter får upprätta en framtidsfullmakt. Fullmakten ska vara skriftlig och undertecknas av fullmaktsgivaren i två vittnens samtidiga närvaro.

När träder framtidsfullmakten i kraft?

Det är fullmaktshavaren som avgör när fullmaktsgivaren har förlorat sin beslutsförmåga. Fullmaktsgivaren kan även välja att en domstol ska pröva ikraftträdandet. Rätten ska då inhämta ett läkarintyg eller någon annan likvärdig utredning beträffande fullmaktsgivarens hälsotillstånd, om det inte är uppenbart obehövligt. Även fullmaktshavaren ska kunna få till stånd en sådan prövning när det behövs för att uppdraget ska kunna fullgöras på förutsatt sätt.

Hur kontrolleras att uppdraget utförs korrekt?

Fullmaktshavaren ska fullgöra uppdraget i enlighet med fullmaktsgivarens intressen och, om det är möjligt, samråda med honom eller henne i viktiga frågor. Fullmaktsgivaren kan i framtidsfullmakten utse någon som ska granska fullmaktshavarens verksamhet. Om granskaren eller överförmyndaren begär det, ska fullmaktshavaren lämna redovisning för sitt uppdrag.

När upphör en framtidsfullmakt att gälla?

En framtidsfullmakt saknar verkan i den utsträckning godmanskap eller förvaltarskap anordnas för fullmaktsgivaren. En framtidsfullmakt kan även återkallas av fullmaktsgivaren, förutsatt att denne är vid sina sinnes fulla bruk. Framtidsfullmakter gäller även efter fullmaktsgivarens död om det inte framgår av framtidsfullmakten att den ska upphöra att gälla vid dödsfall.

Finns framtidsfullmakter i andra länder?

De anglosaxiska länderna lagstiftade om framtidsfullmakter redan år 2007. The Mental Capacity Act är en lag som reglerar människors beslutsförmåga när de drabbats av sjukdomar och skador i hjärnan.

Norge och Finland har lagstiftat om framtidsfullmakter sedan några år tillbaka. Danmark godkänner framtidsfullmakter utan särskild lagstiftning.

Önskar du att få hjälp med att upprätta en framtidsfullmakt eller andra juridiska handlingar kan du kontakta våra jurister genom att fylla i formuläret nedan.

 

Kontakta oss

Kontakta oss