Skip to main content Skip to main navigation

Sociala obligationer – vad är det?

Sociala obligationer – vad är det?

12 september · 2016

Har du också tröttnat på trista statsobligationer? Då kanske det vore trevligare att investera i en social obligation? Skämt åsido, sociala obligationer borde kanske ha översatts till samhällsobligationer för att undvika missförstånd, men nu blev det inte så.

För att göra det hela lite extra klurigt är sociala obligationer, även kända under den engelska beteckningen Social Impact Bonds (SIB:ar), inga riktiga obligationer. Sociala obligationer är snarare ett slags kontrakt mellan två eller flera intressenter, oftast mellan en kommun, en ideell förening/välgörenhetsorganisation samt en privat investerare. Kontrakten har en bestämd löptid men erbjuder ingen fast avkastning, utan garanterar endast återbetalning givet att ett visst socialt resultat uppfyllts.

Krångligt? Jag tänkte i det här inlägget försöka reda ut begreppet sociala obligationer; vad det är och hur denna form av investering kan komma att användas.

Grunden är avkastning och mätbara finansiella resultat
Sociala obligationer är en form av påverkansinvestering, som är en av de sju hållbara investeringsstrategierna. Påverkansinvesteringar är en hållbar förvaltningsstrategi som definieras av två delar. Dels ska investeringen skapa en mätbar positiv påverkan på samhället eller miljön, dels ska investeringen finansiellt minst bevara kapitalet. Långt ifrån alla påverkansinvesteringar har alltså ett uttalat mål att ge marknadsmässig avkastning, även om det också förekommer.

Sociala obligationer har alltså syftet att nå specifika och mätbara resultat för samhället, samtidigt som avkastningen förväntas vara positiv eller noll. Avkastningen i SIB:en beror på i hur stor utsträckning det satta målet har uppfyllts. Exempel på mål som en social obligation kan ha är att minska psykisk ohälsa bland unga, förhindra utanförskap och kriminalitet, eller implementera åtgärder emot hemlöshet eller arbetslöshet. De överenskomna mätetalen följs upp och investeraren får avkastning utifrån hur väl de på förhand uppsatta målen har uppfyllts.

De tre parterna bakom en social obligation
Det finns vanligtvis tre parter bakom en social obligation; en ideell förening, en investerare och en stat eller kommun. Den ideella förening har en idé och metod för hur de kan lösa ett socialt problem, men har inte kapitalet eller verktygen för att nå dessa behövande grupper i den skala som skulle behövas för att uppnå förändring. Samtidigt utgör samhällsproblemet en stor kostnad för den offentliga sektorn, som är villig att betala för att minska denna kostnad. Då kan en privat investerare som är villig att bära risken för projektet, gå in och investera i åtgärdsprogrammet. Investeraren riskerar att förlora sitt kapital om projektet inte är framgångsrikt. Om projektet däremot faller väl ut och problemet minskar, betalar kommunen för projektet och en dessutom viss avkastning, eftersom lösningen i sådana fall har inneburit en besparing av skattebetalares pengar. En win-win-win situation som uppstår genom att investeraren är villig att ta risk för att få avkastning.

Investeraren kan minska sin risk genom att utveckla färdigheter i att bedöma projekts sannolikhet att lyckas och sprida risken mellan olika projekt. Sociala obligationer är alltså både ett nytt tillgångsslag för investerare och ett nytt sätt att utnyttja marknadskrafter för att effektivisera samhällsarbete.

Marknaden för sociala obligationer
Sociala obligationer har haft ett stort genomslag i Storbritannien, där den första SIB:en gavs ut 2010. Detta är det första och vanligaste förekommande exemplet på en social obligation, där syftet var att minska antalet återfallsförbrytelser på Peterborough-fängelset. Ett antal projekt genomfördes i preventivt syfte för att säkerställa att internerna inte skulle falla tillbaka i samma mönster när de frisläpptes och insatserna innebar att antalen återfall minskade. Sedan dess har ett flertal liknande projekt initierats i framförallt Storbritannien, USA, Australien och Europa. Sveriges första sociala obligation lanserades i maj tidigare i år i Norrköpings kommun och syftar till att minska risken för återplacering och förbättra skolprestationen för barn och unga som placerats i behandlingshem.

Än så länge har marknaden för sociala obligationer inte haft samma tillväxt som dess gröna motsvarighet, vilket kan bero på begränsad historik på tillgångsslaget. Eftersom marknaden fortfarande är ung och projekten ofta bedrivs under en lång tid är det fortfarande svårt att dra generella slutsatser om utfallet.

Social obligation-fond
Generellt har påverkansinvesteringar som tillgångsslag förknippats med illikviditet och hög risk. Utmaningen har varit att skapa investeringsprodukter som sprider risken och tillgängliggör den för en bredare grupp av investerare. Fondbolaget Columbia Threadneedle lanserade tillsammans med Big Issue Invest den första sociala obligationsfonden 2013, men tyvärr finns fonden inte tillgänglig för svenska sparare ännu.

Framtidsutsikter
Med tanke på det ökande intresset för hållbara sparprodukter är det mycket möjligt att vi kommer att se en tillväxt i sociala obligationer framöver. Eftersom social impact bonds är ett nytt instrument, råder det fortfarande stor osäkerhet kring mätmetoder och resultat, vilka är förutsättningar för att skapa en social obligation. Det har även funnits en viss tveksamhet mot SIB som finansieringslösning, framförallt i Europa där sociala tjänster förväntas tillhandahållas av den offentliga sektorn.

Personligen uppskattar jag påverkansinvesteringar eftersom de sätter ett sådant starkt fokus på just påverkansdelen. Genom att hitta metoder för att mäta konkreta resultat, kanske vi kan ta ett första steg från exkluderingshysterin som pågår, och börja fokusera på det som faktiskt gör skillnad. Det vore väl drömmen?

Hur påverkas skattestödet vid hemarbete?

16 september · 2020

Coronavirusets framfart har påverkat alla arbetsplatser i en eller annan utsträckning och många medarbetare har blivit hänvisade till att arbeta hemifrån. Vad som är avdragsgillt och skattefritt när hemmakontoret blivit den nya arbetsplatsen har dock inte förändrats.

Skattestöd för hemarbete bör ses över

Regeringen har vidtagit ett flertal åtgärder för att stödja företag och anställda, men något de verkar förbisett är stöd för de anställda som sedan i mars arbetar hemifrån. Varför får inte Skatteverket i uppdrag att se över och lämna förslag på hur befintliga regler kring kostnadsavdrag för anställd vid arbete i hemmet kan mjukas upp? Framförallt med tanke på att Folkhälsomyndighetens rekommendation, att så många som möjligt ska arbeta hemifrån, kvarstår till och med 31 december 2020.

Som anställd är utrymmet för kostnadsavdrag vid arbete i hemmet mycket begränsat. Logiken bakom dessa regelverk är uppbyggda på ett moment 22-resonemang. Avdrag medges för kostnader som är nödvändiga för arbetets utförande och kostnader som är nödvändiga för arbetets utförande ska arbetsgivaren ansvara för. Om arbetsgivaren inte vill ta den kostnaden, ja då är den nog inte nödvändig.

Med andra ord är kostnaderna som den anställde har för att få ett fungerande hemmakontor, inklusive kaffe och frukt, inte något den anställde kan förvänta sig avdrag för vid deklarerandet då kostnaderna kommer att ses som privata levnadskostnader. Detta till skillnad för de som är enskilda näringsidkare då de har ett schablonavdrag som i vissa fall är på 4 000 kr (2 000 kr om t.ex. företagaren äger sin bostad) och avser att täcka alla diverse ökade omkostnader för att arbetet utförs i hemmet.

Skattekonsekvenser vid hemarbete

Om det är arbetsgivaren som bekostar iordningställandet av ett nödvändigt hemmakontor som t.ex. ett höj- och sänkbart arbetsbord och en ergonomiskt utformad arbetsstol, och inventarierna ägs av arbetsgivaren men ”tillfälligt” är uppställda i den anställdes hem, bör inte några skattekonsekvenser uppkomma för den anställde. Detsamma gäller för telefoni och internettjänster i hemmet, förutsatt att det är arbetsgivaren som står för abonnemanget.

Om arbetsgivaren betalar hyresersättning för arbetsrum i den anställdes bostad kan det beskattas som en del av lönen eller som kapitalbeskattad hyresinkomst. Det som är avgörande för att ersättningen ska beskattas som kapitalinkomst hos den anställde är att det finns ett hyresavtal mellan den anställde och arbetsgivaren, då arbetsgivaren har ett berättigat behov av ”arbetsrummet”, och att hyresersättningen är marknadsmässig.

Avdragsgillt eller skattefritt kaffe på hemmakontoret?

Det som synes vara mest oklart vad gäller om det kan vara avdragsgillt eller skattefritt för den anställde är kaffe och frukt. Arbetsgivare kan tillhandahålla de anställda kaffe och frukt skattefritt då det ses som en personalvårdsförmån, men detta förutsätter att kaffet eller dylikt tillhandahålls på arbetsplatsen. Kaffe eller annan enklare förfriskning på tjänsteresa ses av Skatteverket som en skattepliktig förmån då det inte tillhandahålls på arbetsplatsen. Så frågan blir då vad som är arbetsplatsen i dessa coronatider. Rimligen väljer Skatteverket att acceptera att arbete i hemmet, p.g.a. coronapandemin, är utfört på ”arbetsplatsen”, men det återstår som sagt att se.

Förhoppningsvis kommer det några klargörande ord från finansministern under hösten gällande frågorna ovan, och Skatteverket kommer sannolikt behöva sätta av lite extra resurser till frågeställningarna. För de frågor som inte besvaras nu kommer behövas hanteras vid deklarationsgranskningen 2021.

Har du några skattefrågor gällande hemarbete? Kontakta oss via formuläret nedan.

Kontakt

Så påverkas du som försäkringstagare av en åtstramad försäkringsmarknad

16 september · 2020

Den rådande coronapandemin har sedan en tid tillbaka börjat påverka försäkringsgivarnas riskaptit. Pandemins ekonomiska konsekvenser visar sig nu både på lokal och global försäkringsmarknad. Så påverkar det dig som försäkringstagare.

Coronavirusets påverkan på försäkringsgivarnas resultat liknas vid de som 11 september-attackerna och de stora orkanerna som till exempel Rita, Wilma och Gudrun haft. Redan innan årsskiftet 2019/20 kunde sakförsäkringsförmedlarna känna av att vissa försäkringsformer hårdnat. Nu är det dock ännu tydligare hur försäkringsbolagen tagit steg bort från marknaden, och för vissa kunder går det inte ens att teckna en försäkring.

Premiehöjningar och försämringar av villkor

Söderberg & Partners sakförsäkringsförmedlare ser markanta premiehöjningar och genomgripande försämring av villkoren för egendoms- och avbrottsförsäkring, ansvarsförsäkring, vd- och styrelseansvarsförsäkring, förmögenhetsbrottsförsäkring och konsultansvarsförsäkring.

Gemensamt för de olika försäkringsformerna är olika typer av epidemiundantag som gör att försäkringsgivarna inte ger skydd för skador som uppstått till följd av t.ex. ett virus. Här har försäkringsbolagen under våren redan haft många skador, främst när det kommer till oönskade stillestånd/avbrottsersättningar i vissa branscher.

Man kan även se en rädsla för kommande krav vad gäller s.k. finansiella försäkringar såsom vd-och styrelseansvar och förmögenhetsbrottsförsäkring. För vd- och styrelseansvarsförsäkringen fruktar man krav mot personer i företagsledningar, att de inte har vidtagit rätt åtgärder i verksamheten under pandemin. Det har redan initierats sådana processer i USA. Vad gäller förmögenhetsbrottsförsäkringen har den sedan länge varit skadedrabbad och här görs, förutom undantag för vissa typer av förmögenhetsbrott, konkursundantag och begränsningar i kapacitet för vissa risker.

Sammanfattningsvis måste du som försäkringstagare, inför kommande förnyelser och nyteckningar, förbereda dig på;

  • Längre förnyelseprocesser och upphandlingar
  • Större krav på information om risken som skall försäkras
  • Villkorsinskränkningar och att delar av verksamheten kanske inte går att försäkra
  • Betydande premiehöjningar/rate-höjningar
  • Svårigheter att köpa högre försäkringsbelopp för vissa risker

Vi förbereder och hjälper er i en åtstramad försäkringsmarknad

Som försäkringstagare kan man förbereda sig genom att ha kontroll på sina risker och förse marknaden med detaljerad information, såsom finansiella data, riskbesiktningar, företagsbeskrivningar och säkerhetsrutiner.

Söderberg & Partners industriförmedlare följer utvecklingen på försäkringsmarknaderna mycket noggrant och kan hjälpa er att navigera genom den hårda sakförsäkringsmarknaden och vara behjälpliga i att ta fram informationsunderlag som försäkringsbolagen accepterar.

Vill du veta mer om den åtstramade försäkringsmarknaden? Eller har du andra frågor om företagsförsäkringar? Fyll i formuläret nedan så hör vi av oss till dig.

Kontakt

”Hope for the best, prepare for the worst” – Har du rätt buffert?

16 september · 2020

Jag tror vi är många som har haft en klump i magen när vi läst om alla företag som fått stora problem den senaste tiden, hur arbetslösheten slog ner som en blixt från klar himmel. Plötsligt spelar det ingen roll om man är bra på sitt jobb eller om man har en bra affärsidé. Försvinner marknaden du arbetar inom försvinner ditt jobb – och då gäller det att vara förberedd. Har du en buffert eller ett försäkringsskydd som är rätt anpassat för dig?

Oförutsedda händelser är oförutsägbara

När man tidigare pratat om oförutsedda händelser så kanske man tänkt på att frysen gått sönder, att man fått en vattenskada i badrummet eller att man blivit tvungen att byta ut bilmotorn. Inte tänkte man på ordet pandemi. Och det är saken med oförutsedda händelser – de är oförutsägbara. Vi kommer att råka ut för en mängd oförutsedda händelser i framtiden. Även om vi inte vet vad, så kan vi skapa oss bättre förutsättningar för att hantera dem.

Alla behöver ställa sig frågan ”Vad är en tillräcklig buffert för mig?”. För vissa personer är det en årslön på banken som Anne Wibble rekommenderade efter krisen på 90-talet. För andra är det helt enkelt inte möjligt. Det viktiga är att ta sig en ordentlig funderare på hur man bäst rustar sig för svåra tider.

Sätt dig ned vid köksbordet och gå igenom hur din ekonomi skulle kunna förändras om det oförutsedda händer – till exempel om du blir arbetslös eller om någon i familjen blir sjuk eller går bort. Frågor att ställa sig och gå igenom:

Skydd vid arbetslöshet

  • Arbetar jag i en sårbar bransch?
  • Vilket humankapital har jag? Har jag lätt för att få ett nytt arbete?
  • Behöver jag vässa sågen, vidareutbilda mig?
  • Vilket försäkringsskydd har jag från fackliga försäkringar (A-kassa)?
  • Har jag någon kompletterande inkomstförstärkning som förlänger mitt skydd vid arbetslöshet?
  • Hur långt räcker min privata buffert?

Skydd vid sjukdom inom familjen

I många fall finns det skydd via arbetsgivarnas pensionsplaner eller via privata försäkringar. Men det finns fall då skyddet generellt är lågt, till exempel när du behöver vårda barn som är äldre än 16 år eller andra närstående. Gå igenom om du har rätt skydd genom att se över;

  • Sjukförsäkring
  • Sjukvårdsförsäkring, rehabiliteringsstöd och samtalsstöd
  • Sjuk - & olycksfallsskydd
  • Barnförsäkring

Skydd vid dödsfall

Om det värsta tänkbara händer, har du;

  • Koll på era livförsäkringar, familjepension och återbetalningsskydd?
  • Koll på vilka förmånstagare du har idag?
  • Skrivit testamente, framtidsfullmakt och övriga juridiska handlingar?

Köpa sig en trygghet

Ett bra alternativ, framförallt om man känner att ens buffert inte är tillräckligt stor, är att teckna en försäkring. För en mindre premie kan man då köpa sig en slags buffert och trygghet. Ett tips är dock att fortsätta bygga upp en buffert vid sidan av. Är du lyckosam blir din buffert oanvänd och du kan skörda den som en förstärkt pension istället.

Behöver du hjälp att se över ditt sparande och försäkringsskydd?

Du är alltid välkommen att kontakta oss på Söderberg & Partners för en diskussion och eventuella åtgärder. Ring din rådgivare eller fyll i formuläret nedan.

Kontakt

 

Kontakta oss