Skip to main content Skip to main navigation

Sociala obligationer – vad är det?

Sociala obligationer – vad är det?

12 september · 2016

Har du också tröttnat på trista statsobligationer? Då kanske det vore trevligare att investera i en social obligation? Skämt åsido, sociala obligationer borde kanske ha översatts till samhällsobligationer för att undvika missförstånd, men nu blev det inte så.

För att göra det hela lite extra klurigt är sociala obligationer, även kända under den engelska beteckningen Social Impact Bonds (SIB:ar), inga riktiga obligationer. Sociala obligationer är snarare ett slags kontrakt mellan två eller flera intressenter, oftast mellan en kommun, en ideell förening/välgörenhetsorganisation samt en privat investerare. Kontrakten har en bestämd löptid men erbjuder ingen fast avkastning, utan garanterar endast återbetalning givet att ett visst socialt resultat uppfyllts.

Krångligt? Jag tänkte i det här inlägget försöka reda ut begreppet sociala obligationer; vad det är och hur denna form av investering kan komma att användas.

Grunden är avkastning och mätbara finansiella resultat
Sociala obligationer är en form av påverkansinvestering, som är en av de sju hållbara investeringsstrategierna. Påverkansinvesteringar är en hållbar förvaltningsstrategi som definieras av två delar. Dels ska investeringen skapa en mätbar positiv påverkan på samhället eller miljön, dels ska investeringen finansiellt minst bevara kapitalet. Långt ifrån alla påverkansinvesteringar har alltså ett uttalat mål att ge marknadsmässig avkastning, även om det också förekommer.

Sociala obligationer har alltså syftet att nå specifika och mätbara resultat för samhället, samtidigt som avkastningen förväntas vara positiv eller noll. Avkastningen i SIB:en beror på i hur stor utsträckning det satta målet har uppfyllts. Exempel på mål som en social obligation kan ha är att minska psykisk ohälsa bland unga, förhindra utanförskap och kriminalitet, eller implementera åtgärder emot hemlöshet eller arbetslöshet. De överenskomna mätetalen följs upp och investeraren får avkastning utifrån hur väl de på förhand uppsatta målen har uppfyllts.

De tre parterna bakom en social obligation
Det finns vanligtvis tre parter bakom en social obligation; en ideell förening, en investerare och en stat eller kommun. Den ideella förening har en idé och metod för hur de kan lösa ett socialt problem, men har inte kapitalet eller verktygen för att nå dessa behövande grupper i den skala som skulle behövas för att uppnå förändring. Samtidigt utgör samhällsproblemet en stor kostnad för den offentliga sektorn, som är villig att betala för att minska denna kostnad. Då kan en privat investerare som är villig att bära risken för projektet, gå in och investera i åtgärdsprogrammet. Investeraren riskerar att förlora sitt kapital om projektet inte är framgångsrikt. Om projektet däremot faller väl ut och problemet minskar, betalar kommunen för projektet och en dessutom viss avkastning, eftersom lösningen i sådana fall har inneburit en besparing av skattebetalares pengar. En win-win-win situation som uppstår genom att investeraren är villig att ta risk för att få avkastning.

Investeraren kan minska sin risk genom att utveckla färdigheter i att bedöma projekts sannolikhet att lyckas och sprida risken mellan olika projekt. Sociala obligationer är alltså både ett nytt tillgångsslag för investerare och ett nytt sätt att utnyttja marknadskrafter för att effektivisera samhällsarbete.

Marknaden för sociala obligationer
Sociala obligationer har haft ett stort genomslag i Storbritannien, där den första SIB:en gavs ut 2010. Detta är det första och vanligaste förekommande exemplet på en social obligation, där syftet var att minska antalet återfallsförbrytelser på Peterborough-fängelset. Ett antal projekt genomfördes i preventivt syfte för att säkerställa att internerna inte skulle falla tillbaka i samma mönster när de frisläpptes och insatserna innebar att antalen återfall minskade. Sedan dess har ett flertal liknande projekt initierats i framförallt Storbritannien, USA, Australien och Europa. Sveriges första sociala obligation lanserades i maj tidigare i år i Norrköpings kommun och syftar till att minska risken för återplacering och förbättra skolprestationen för barn och unga som placerats i behandlingshem.

Än så länge har marknaden för sociala obligationer inte haft samma tillväxt som dess gröna motsvarighet, vilket kan bero på begränsad historik på tillgångsslaget. Eftersom marknaden fortfarande är ung och projekten ofta bedrivs under en lång tid är det fortfarande svårt att dra generella slutsatser om utfallet.

Social obligation-fond
Generellt har påverkansinvesteringar som tillgångsslag förknippats med illikviditet och hög risk. Utmaningen har varit att skapa investeringsprodukter som sprider risken och tillgängliggör den för en bredare grupp av investerare. Fondbolaget Columbia Threadneedle lanserade tillsammans med Big Issue Invest den första sociala obligationsfonden 2013, men tyvärr finns fonden inte tillgänglig för svenska sparare ännu.

Framtidsutsikter
Med tanke på det ökande intresset för hållbara sparprodukter är det mycket möjligt att vi kommer att se en tillväxt i sociala obligationer framöver. Eftersom social impact bonds är ett nytt instrument, råder det fortfarande stor osäkerhet kring mätmetoder och resultat, vilka är förutsättningar för att skapa en social obligation. Det har även funnits en viss tveksamhet mot SIB som finansieringslösning, framförallt i Europa där sociala tjänster förväntas tillhandahållas av den offentliga sektorn.

Personligen uppskattar jag påverkansinvesteringar eftersom de sätter ett sådant starkt fokus på just påverkansdelen. Genom att hitta metoder för att mäta konkreta resultat, kanske vi kan ta ett första steg från exkluderingshysterin som pågår, och börja fokusera på det som faktiskt gör skillnad. Det vore väl drömmen?

Blogg

Riksdagsvalet, regeringen och skatterna

8 november · 2018

Vad har hänt sedan valet 2014?

Årets riksdagsval blev i sitt resultat inte så väldigt annorlunda än 2014 års val. Vid en titt i backspegeln av vad som skattemässigt ändrats under de senaste fyra åren så har den rödgröna regeringen hunnit med en del. De har bland annat dragit ner på ROT och RUT, minskning av jobbskatteavdraget, infört förmånsbeskattning av sjukvårdsförsäkring och flygskatt samt beslutat om sänkning av bolagsskatten i ett första steg med 0,6%. Större förändringar har dragits tillbaka innan de lagts fram i riksdagen, som ändring av 3:12-beskattningen, bankskatten, exitskatten och vinster i välfärden som röstades ner utan att någon blev överraskad av det.

Sammanfattningsvis har en del ändringar gjorts men inga mer genomgripande förändringar för de allra flesta. När man blickar framåt så framstår det inte som en osannolik prognos för den kommande mandatperioden med tanke på hur mandaten fördelat sig i riksdagen. Om det nu inte blir nyval, det vill säga. För den som är hågad att slå vad om nyval eller inte, är oddsen nu ca 3–4 gånger pengarna på att det inte blir nyval och endast insatsen och lite till på att det blir nyval.

Vad händer framåt?

Det är ju inte så att vi saknar regering, då vi har en övergångsregering fram till dess att ny regering utses. Rekordet för en övergångsregering innehas för stunden av Belgien där en övergångsregering blev sittande i mer än 500 dagar efter deras val 2010. Något nyval i Sverige kan det inte heller bli i en handvändning eftersom övergångsregeringen inte kan besluta om det. Det som ligger närmast till hands för att det ska bli nyval är att talmannens förslag till statsminister röstas ned av riksdagen fyra gånger på raken, och i skrivande stund har talmannen enbart presenterat ett förslag som kammaren ännu inte röstat om.

Nästa datum att hålla reda på är den 15 november då riksdagen senast ska rösta om budgeten. Övergångsregeringen kommer lämna sitt förslag till riksdagen, men även moderaterna har meddelat att det tänker lämna ett förslag. Vi får helt enkelt avvakta för att se hur det nu går med regeringsbildandet, budgeten och ett eventuellt nyval. Hur detta slutar visar sig så småningom – det vi kan vara säkra på är att vi kommer att betala skatt i morgon också.

Blogg

Innebär nedgången på världens börser slutet för denna investeringscykel?

25 oktober · 2018

Aktiemarknaderna verkar följa det sedvanliga säsongsmönstret med en nedgång under tidig höst. Men det har väl inte undgått någon att utvecklingen i denna nedgång är något snabbare än vad vi har sett de senaste åren samtidigt som den direkt utlösande faktorn är svår att peka på. 

Men jag blir ändå inte riktigt förvånad och magnituden är inte olik det vi har sett tidigare. Lågräntemiljön har bidragit till onormalt låga svängningar för de flesta tillgångsklasserna, men även för ekonomisk statistik överlag. Det bidrar till att obalanser byggs upp och att det blir trångt i dörren när fler aktörer samtidigt ska ta hem vinster. Det är heller inte ovanligt att börsen är mer känslig för en nedgång när värderingen är hög. Vill man ändå hitta faktorer som ligger bakom just denna nedgång så ser jag framförallt uppgången i den amerikanska 10-årsräntan som avgörande. Själva nivån, idag på cirka 3,1 procent, oroar jag mig mindre för då det historiskt inte går att hitta större samband med denna och den efterföljande avkastningen på aktiemarknaden. Men när uppgången sker snabbt brukar det vara en anledning att vara mer vaksam.

Tydliga avmattningstendenser ökar risken

Utöver detta finns naturligtvis en rad aktuella orosmoln i form av Saudiarabien, Italien, Brexit osv. Men det vi har fokuserat på i vår försiktiga marknadssyn under året är framförallt en global konjunkturell avmattning. Skattereformen i USA har överskuggat denna temporärt och konsumenterna är alltjämt mycket optimistiska där exempelvis konsumentförtroendet pekar på den högsta nivån på 18 år. Men förutom att denna typ av positiva sentimentsindikatorer historiskt sett är en varningssignal har avmattningstendenserna varit tydliga. Centralbanken har stramat åt till följd av en stärkt inflationstakt, husförsäljningen har börjat vika och handelskonflikten har redan drabbat den globala handeln. För mer exportberoende länder har detta fått tydlig påverkan och det bidrog bland annat till att den Internationella Valutafonden, IMF, reviderade ner sina globala tillväxtprognoser för någon vecka sedan.

Teknologisektorn i fokus

Värt att nämna är naturligtvis också teknologisektorns framfart. Sektorn har varit den lysande stjärnan på aktiemarknaden länge och förutom att teknologijättarnas återköp av aktier har gett stöd till börsen har analytikerkollektivet varit ytterst optimistiska. Även idag har mer än 95 procent av alla analytiker en positiv rekommendation på Amazon och skulle bolaget redovisa sämre siffror än väntat är naturligtvis fallhöjden i aktien stor. Jag säger inte att förutsättningarna för många av bolagen inte är goda och till skillnad från slutet av 1990-talet har många av dessa bolag en god vinstutveckling, men när sektorer växer sig allt större möter de normalt ett ökat hot från regleringar samtidigt som det i dessa bolags fall har varit så att regelverken inte har hunnit ikapp användandet. Det är också tydligt att många av dagens stora bolag dels mer eller mindre har ett monopol och dels visar att det finns en brist på personlig integritet. Med tanke på att det är den minst reglerade sektorn i USA är min bedömning att det finns en risk för att man likt andra sektorer som tidigare har stått för en stor del av det globala marknadsvärdet ser en ökad reglering och därmed en mer dämpad vinstutveckling.

Mer åtstramande miljö

Står vi då inför ett ännu större fall? Nedgången hittills får främst anses vara en rekyl, men det är värt att påminnas om att det inte är ovanligt med en större nedgång vart tionde år. Den huvudsakliga anledningen till de senaste årens expansionsfas, penningpolitiken, väntas bli alltmer åtstramande under nästa år. Det gör att vi räknar med ett högre ränteläge som normalt försämrar förutsättningarna för aktier. I kombination med att tillväxttakten i världen viker, vilket historiskt har varit en negativ signal för aktiemarknaden, ser vi all anledning att fortsatt vara något försiktiga. Men de indikatorer vi följer som signalerar att man bör lämna aktiemarknaden helt visar att vi inte riktigt är på denna nivå än. Därför är det viktigt att se hur en studs uppåt ser ut och om vi kan nå tillbaka till tidigare högstanivåer.

Blogg

Vi tar klimatförändringarna på allvar – följer de andra med?

12 oktober · 2018

Sällan har en fråga varit mer aktuell än vad klimatförändringarna är just nu.

I somras lärde vi oss ett nytt ord: klimatångest. Visst kunde vi njuta på badstranden mer än någonsin förr. Men många kan nog relatera till den där känslan, en knut i magen, när vi tänker på sommarens skogsbränder och torra åkrar. Där har vi klimatångesten.

IPCC* skriver i den senaste rapporten att vi sannolikt når en genomsnittlig global temperaturökning på 1,5°C mellan 2030 och 2053 om vi fortsätter i nuvarande takt. Att begränsa uppvärmningen till 1,5°C är möjligt inom fysikens lagar, men det skulle kräva förändringar i en takt och omfattning som vi aldrig tidigare skådat, enligt IPCC.

Samma dag som IPCC:s rapport publiceras delas Nobels Ekonomipris 2018 ut till två forskare för forskning om ”hur vi kan uppnå uthållig och hållbar ekonomisk tillväxt i världen”. Hur klimatförändringar påverkar ekonomiska modeller, och hur vi kan uppnå bästa klimatnytta genom investeringar är alltså så centrala frågor inom ekonomi idag att de tilldelas Riksbankens pris i Alfred Nobels minne.

Kanske känner du också igen dig i att klimatförändringar och miljö dyker upp allt oftare i samtal med vänner och bekanta? Det är tyvärr inte en slump att frågan kommer upp överallt.

Söderberg & Partners medarbetare först att bli klimatpositiva

Vi har sedan flera år tillbaka arbetat med hållbarhetsanalyser av olika slag, för att hjälpa sparare att hitta de sparprodukter som har bäst möjligheter att vara med och bidra inom miljö- och samhällsfrågor. Självklart ska vi också göra vår del i det praktiska arbetet, och vi är miljöcertifierade enligt ISO 14001 sedan 2016, men vi kände att vi vill göra mer. Våra medarbetare och kunder vill att vi ska vara i framkant inom klimatfrågan.

Därför har vi valt att gå ett steg längre än vad vi sett andra företag göra. Vi har valt att klimatkompensera för alla våra medarbetare, i alla länder och under alla olika varumärken under Söderberg & Partners-paraplyet. Det gäller dessutom på fritiden. Hur har vi räknat? Gå in på We Don’t Have Time Climate Positive Employees för detaljerna. Vi på Söderberg & Partners vill uppmana alla i finansbranschen att följa med. Detta är något vi kan göra tillsammans!


* IPCC, Intergovernmental Panel on Climate Change, är FN:s klimatpanel. Organisationen har bildats för att förse världen med ett vetenskapligt perspektiv över det rådande kunskapsläget om klimatförändring och dess miljömässiga och socioekonomiska påverkan.

 

Kontakta oss