Skip to main content Skip to main navigation

Vanguard, världens största indexförvaltare – finansiell rådgivning är värd ca 3 % i årligt mervärde

Vanguard, världens största indexförvaltare – finansiell rådgivning är värd ca 3 % i årligt mervärde

22 augusti · 2016

Vanguard är världens största indexförvaltare. De har försökt att ge sig på den svåra uppgiften att analysera vad en finansiell rådgivning kan vara värd för en kund. Vanguard är i huvudsak en indexförvaltare och de har därför inte berört frågan huruvida det finns värde i aktiv förvaltning eller ej. Det är normalt den frågan som debatten i Sverige kretsar kring. Den gängse bilden är alltför ofta att en finansiell rådgivares enda uppgift är att ge fondråd baserat på om fonderna kan slå marknaden eller ej. I själva verket utgör det en mkt liten andel av det totala jobbet som en seriös finansiell rådgivare gör.

Följande delar fann Vanguard att de kunde kvantifiera som värden som en finansiell rådgivare kan skapa.

1.    Re-balansering – att inte enkom köpa och låta det bli vad det blir utan att justera portföljen löpande givet en strategi t.ex. för att bibehålla en värdeskapande strategi såsom t.ex. konstanta vikter.

  1. Värdet av det uppmättes till upp till 0,43 % per år

 

2.    Sänkta kostnader, t.ex. genom att upphandla och pressa priset på försäkrings- och fondprodukter

  1.  I jämförelse med vad en traditionell sparare kan göra på egen hand kan en rådgivare samla sina kunders kapital och upphandla och pressa priser. Värdet av detta bedömdes uppgå till mellan 0,66 – 0,92 % per år.

 

3.    Att hjälpa en kund att inte bete sig irrationellt. Beteendevetenskap har kommit fram till att många människor tenderar att köpa det som har gått bäst historiskt och sälja det som gått sämst. T.ex. var en av de mest köpta fonderna när PPM-valet sjösattes Robur Contura – IT fonden. Den hade haft fantastisk historisk avkastning men fick en riktigt usel avkastning därefter p.g.a. IT kraschen i början av 2000-talet.

  1.  Värdet av att rådgivaren hjälper kunden att vara kall när kunden skall vara det och agera när kunden bör agera fann Vanguard vara värt hela 1,50 % per år.

 

4.    Hjälp att skatteplanera.  Detta varierar naturligtvis per marknad och deras analys är inte gjord på den svenska marknaden. I Sverige kan sannolikt liknande värden nås genom att rådgivaren har många strukturer att jobba med som ger skilda skatteresultat – ISK, Pensionssparande, K-försäkring etc.

  1.  Bedömt värde i USA och UK upp emot 0,23 % per år.

 

5.    Uttagsplanering. Att hjälpa kunden välja vilka tillgångar som skall säljas av och i vilken ordning. T.ex. om en kund skall ta ut pensionspengar eller använda privata pengar för konsumtion m m.

  1.  Värdet av detta fann de vara upp till 0,48 %.

 

Vanguard fann att totalt värde för denna form av finansiella rådgivning  uppgår till ca 3 % per år.

 

Notera dock att i ovanstående analys ingår inte ett antal element som en rådgivare gör som är svåra att beräkna kvantitativt på grund av att de är individuella och unika för varje kund. Men många av de största värdena en rådgivare kan skapa återfinns just inom de områdena;

1.    Värdet att få hjälp att välja en väldiversifierad portfölj som är rätt i förhållande till den risk en kund bör ha. Att hjälpa kunden att investera i en portfölj som ger bra avkastning givet den risk kunden är beredd att ta är otvetydigt den viktigaste uppgiften en finansiell rådgivare har. Det råder dock inget tvivel om att detta är rådgivarens absolut viktigaste arbete eftersom den strategiska allokeringen står för 70 – 90% av det långsiktiga förvaltningsresultatet.

2.    Att teckna efterlevandeskydd, livförsäkringar etc. Värdet av att få hjälp att teckna det skydd en familj behöver kan vara enormt i händelse av att en olycka är framme. I synnerhet med tanke på att allt fler pensionsvalsystem kräver att denna form av aktiva val görs. Exempelvis blir det väldigt kostsamt för en kund som har ett pensionssparande med ett efterlevandeskydd när det inte finns ett sådant behov.

3.    Alla andra delvis mjuka värden. Vad är värdet att ha någon att ringa om frågor uppstår när det Orangea eller Röda kuvertet dimper ner? Vad är värdet av all den egna tid en kund kan spara på att slippa sätta sig in i alla detaljer avseende val, fonder och försäkringar?

 

För att summera: Att en finansiell rådgivning kan skapa stora värden råder det ingen tvivel om. Det är därför verkligen tragiskt att den offentliga debatten alltför ofta enkom handlar om att minimera kostnader och då blir mirakelreceptet att ta bort allt vad finansiell rådgivning heter eftersom den inte är gratis att producera. Självklart finns det individer som har stenkoll på alla ovanstående punkter och vill och skall göra allt på egen hand. Men sanningen är att de utgör en minoritet. De flesta gör ingenting eller gör fel val. Vi borde därför beakta det faktum att färre än 30% gör aktiva pensionsval som ett gigantiskt misslyckande. Debatten borde istället handla om hur vi kan skapa mer och bättre rådgivning. Hur kan vi underlätta för att se till att den når ut? Hur kan vi effektivisera den? Det är en kraftig förenkling av verkligheten att kostnadsminimering är det enda som är viktigt som tyvärr kommer att leda till att många systemarkitekter bakom pensionsval går fel väg, och fel slutsatser drabbar ytterst mängder av sparare i form av sämre pension.

Talar jag i egen sak? Ja självklart eftersom jag också är en av de största distributörerna av finansiell rådgivning i Sverige, men betyder det att jag har fel? Om du tycker det – beställ gärna Vanguards rapport från oss och fundera ett varv till.

Blogg

Kan sparpengar få färre barn att arbeta?

18 april · 2019

Barnarbete är den absolut viktigaste hållbarhetsfrågan. I alla fall enligt två opinionsundersökningar riktade mot svenska sparare som vi gjorde i samband med projektet Pensionsmakt. Det är få saker som berör svenska folket så mycket som barn som behöver arbeta, och som arbetar i farliga jobb.

Man kan lätt få intrycket att barnarbete är något ovanligt. Att det förekommer i några få oetiska bolag som har fattat ett medvetet beslut att bedriva affärer på bekostnad av barn. I verkligheten arbetar 10% av alla barn i åldrarna 5 – 17 år, eller över 150 miljoner av världens barn. Hälften av dessa, 73 miljoner barn, arbetar i vad som kallas farligt arbete[1]. Majoriteten av dessa barn bor i Afrika eller Asien, men det finns barnarbete överallt.

Hur påverkas barnen?

När barn arbetar vid en för tidig ålder är det skadligt för deras fysiska, sociala, mentala och psykologiska utveckling. Barnen fråntas dessutom möjligheten att få en utbildning. Sannolikheten är hög att de förblir analfabeter och saknar kompetens för att konkurrera om jobb i den moderna ekonomin[2]. Ur ett makroperspektiv utgör barnarbete en grogrund för kronisk fattigdom som sedan ”ärvs” i generationer inom familjer och länder. Detta påverkar även ett lands ekonomi och kan underminera dess möjligheter att uppnå en hållbar utveckling[3].

Vad kan finansmarknaden göra?

Att som förvaltare arbeta mot barnarbete handlar alltså inte om att hitta det bolag eller de enstaka barn som arbetar, och exkludera dessa bolag. Det handlar snarare om att se till sin totala exponering mot risken att barnarbete förekommer, och stärka upp kontroller för att minska förekomsten och förbättra livssituationen för de barn som tvingas arbeta. Som förvaltare handlar det framförallt om att vara aktiv som ägare. Läs mina tidigare bloggar om påverkansarbete. Jämfört med hur många barn som arbetar i världen, ser vi ytterst få fall där bolag uppmärksammats i exempelvis media eller av NGO:er för problem med barnarbete. Som förvaltare går det alltså inte att luta sig tillbaka och säga att man har sålt ut företagen som har rapporterats ha barnarbete för att komma åt detta världsproblem.

I och med att vi ser att barnarbete är den absolut viktigaste frågan inom hållbart sparande bland våra sparare har vi i analysteamet på Söderberg & Partners fördjupat oss i just denna fråga. Bland annat har vi analyserat hur pensionsbolagen använder tjänstepensionskapitalet för att motverka barnarbete, läs mer om det i vår rapport. Ett annat spännande projekt kopplat till barnarbete som vi precis har påbörjat sker inom vår nya förvaltningstjänst Aktiv Påverkan. Där har spararna möjlighet att välja vilka hållbarhetsfrågor som ska prioriteras inom olika påverkansprojekt, och temat för det första projektet är just barnarbete. Vi arbetar just nu för fullt med att analysera vilka bolag vi ska välja ut för att proaktivt börja jobba med i denna fråga. Mer om det inom kort!

[1] ILO (2017). Global estimates of child labour. Results and trends, 2012-2016

[2] Global Compact, https://www.unglobalcompact.org/what-is-gc/mission/principles/principle-5

[3] ILO (2017). Global estimates of child labour. Results and trends, 2012-2016

Blogg

Är utdelning lägre beskattad än lön och har pensionsavsättningen ett värde?

18 april · 2019

Beskattningen av arbetsinkomst omnämns vanemässigt som hög medan kapitalinkomst som t.ex. utdelning ofta anses vara lågt beskattad. Fåmansföretagare har dessutom en uppsättning särskilda skattebestämmelser att ta hänsyn till där viss del av utdelningsinkomst inte beskattas som kapital utan som lön. Ur denna snårskog av bestämmelser för fåmansföretagare har det vuxit fram ett antal tumregler som inte sällan hanteras som absoluta sanningar. Jag ska försöka bena ut dessa ”sanningar” då det börjar närma sig bolagsstämma och beslut om utdelning för många företagare.

En vanlig ”sanningen” är att ägaren istället för lön ska ta utdelning som ryms inom aktiens gränsbelopp* men inte mer. Ett sådant förfarande kan vara rationellt, men långt ifrån en absolut sanning. Om man tar sig tid och räkna på det kan resultatet bli en överraskning.

Innan jag ger mig in på siffrorna och procentsatsernas värld för en jämförelse mellan vad som blir kvar av bolagets resultat efter skatter och avgifter måste jag redogöra för utgångspunkterna i mitt resonemang. Mitt första antagande utgår från att det intressanta är att se är vad som återstår för ägaren att lägga i den privata plånboken för att kunna avgöra vilken typ av utbetalning som är mest lönsam. Min andra utgångspunkt och antagandet i resonemanget är att de arbetsgivaravgifter som betalats på lön har ett värde i form av framtida allmän pension.

*den effektiva skatten på utdelning för mottagaren som ryms inom gränsbeloppet är 20 procent

Hur mycket får man kvar?

Om vi börjar med alternativet att ta utdelning så lämnas utdelning av bolagets beskattade resultat. Bolagsskatten är i år 21,4 procent. Detta innebär att om bolaget har ett resultat på 1 000 kr innan skatt återstår 786 kr efter skatt. Om de 786 kr används till utdelning, och ägarens gränsbelopp (dvs. 20%) rymmer hela utdelningen, får hen kvar 629 kr vilket innebär 62,9 procent att stoppa i plånboken. Förhållandena är de samma oavsett utdelningens storlek, ägarens behållning blir alltså 62,9 procent av bolagets beskattningsbara inkomst så länge utdelningen ryms inom hens gränsbelopp.

Om vi istället räknar på behållningen i procent vid uttag av lön, hur blir det då, bättre eller sämre? Det beror självklart på lönens storlek men det företagaren behåller i relation till arbetsgivarens kostnad ligger mellan 75 och 33 procent. Helt klart avtagande i takt med ökad löneinkomst. I denna beräkning ska tas i beaktande att i de arbetsgivaravgifter som betalas inkluderas en avsättning till den allmänna pensionen med 18,5%, i vart fall på inkomsten upp till 483 000 kr år 2019. Och om vi antar att den framtida pensionen har ett faktiskt värde kan vi göra följande beräkning.

För en person som ännu ej fyllt 65 år, och som är skriven i till exempel Uppsala kommun och inte är medlem i svenska kyrkan hamnar brytpunkten vid en beräknad årslön på 560 000 kr. Upp till den årsinkomsten blir det mer över i plånboken om man tar ut lön än om samma inkomst tagits ut som lågbeskattad utdelning, när även den framtida allmänna pensionen ges ett värde.

Den brytpunkten rör sig upp respektive ned beroende på nivån på den kommunala inkomstskatten, med ett minimumvärde kring 525 tkr för bosatta i Dorotea kommun och ett maxvärde vid 610 tkr för bosatta i Österåkers kommun.

Slutsatsen kring vilket alternativ som ger mest kvar i plånboken beror alltså på den individuella situationen men också att det är många fler parametrar som spelar in utöver det som syns tydligast, vilket i många fall är skatten. Det krävs också ett ställningstagande kring huruvida framtida pension har ett värde eller inte.

Som företagare är det därmed värdefullt att göra en noggrann beräkning innan beslut om utdelningen eller lön tas, och vid behov ta hjälp av en expert, och inte fullt ut luta sig mot de ”sanningar” som florerar.

Har du frågor om skatt, eller är nyfiken på våra beräkningar i exemplet ovan är du välkommen att kontakta oss på skatt.

Kontakt

Blogg

Vad fokuserar marknaden på egentligen?

4 april · 2019

Vi är många som är förvånade över den starka inledningen på börsåret. Världsindex är, mätt i svenska kronor, upp 18 procent trots att många konjunktursignaler fortsatt pekar på en avmattning. Tillväxt- och vinstprognoser revideras alltjämt ner, vilket normalt är negativt för aktiemarknaden. Än mer förvirrande blir det när man ser tillbaka på det senaste året. Från att börsen år 2018 inledningsvis ignorerade sencykliska signaler från konjunkturen noterade plötsligt många index en topp under sommaren och den kraftiga nedgången i slutet på året kom som en överraskning för många, då tidigare säsongsmönster normalt talar för en stark avslutning på året. Summerar vi de senaste kvartalen så kan vi notera att börsen både har backat kraftigt och vänt tillbaka trots att den makroekonomiska utvecklingen pekar på en nedgång för många cykliska ekonomier och sektorer.

Vad är det då som har drivit marknaden?

Nedgången under slutet av förra året byggde till stor del på att marknadsaktörer började se en negativ påverkan från en alltmer åtstramande centralbank i USA. Räntan har höjts i ett antal tillfällen när inflationstendenser har visat sig och balansräkningen har börjat krympa. Denna minskade likviditet som dessa aktioner innebär ledde till en oro för en mindre gynnsam situation för risktillgångar. Federal Reserve (USA:s centralbank) har dock, till skillnad från vissa andra centralbanker, lyckats relativt väl med kommunikationen till marknaden och i takt med att tillväxt- och inflationsförväntningar började falla har man också snabbt kommunicerat en mer försiktig ton där man bland annat inte längre räknar med att höja räntan ytterligare under året. I dagens prissättning är sannolikheten för en första räntesänkning under året nu uppe i hela 70 procent. Är det då positivt att räntan eventuellt sänks? Ja, initialt så framstår naturligtvis aktier som mer attraktiva igen jämfört med räntebärande alternativ. Men historiskt har det faktiskt visat sig att när Federal Reserve avslutar en räntehöjningscykel så minskar också avkastningspotentialen. Dessutom är vår uppfattning att denna vändning i marknadsaktörers syn har skett väl snabbt.

Var står vi idag?

Fokus framöver ligger naturligtvis alltjämt på centralbankernas agerande, men kortsiktigt finns fler intressanta faktorer att hålla koll på. Efter den kraftiga avmattningen för industrikonjunkturen i bland annat Eurozonen och Asien under det senaste halvåret, har vissa indikatorer såsom kinesiskt inköpschefsindex och det tyska IFO-indexet, som mäter det tyska näringslivets affärsklimat, pekat på att vi kan närma oss en stabilisering. Men som tidigare nämnt är kopplingen från börsen till det makroekonomiska läget inte alltid given. De flesta mogna ekonomierna har ett starkt beroende av konsumtion och alltjämt ser vi ett mycket starkt konsumentförtroende. I USA har detta index dock precis börjat vika och exempelvis en försvagad arbets- eller bostadsmarknad skulle snabbt kunna sänka förväntningarna och därmed också konsumtionen. Vår bedömning är att det finns en rad orosmoln kvar, men att vi inte ser en recession i närtid. För att närmare kunna bedöma sannolikheten för detta finns en rad indikatorer att tillgå och i blickfånget under senare tid har den så kallade inverterade räntekurvan varit. Den visar att långa amerikanska statsobligationsräntor nu handlas på samma nivå som den korta räntan. Historiskt har en sådan situation närmast alltid föregått en recession. Det stärker vår syn att vi befinner oss sent i konjunkturcykeln, men vi är också medvetna om att aktiemarknaden kan stärkas en bra bit initialt efter en sådan invertering.

Hur ska man agera?

Ett sencykliskt scenario innebär inte att man bör lämna aktiemarknaden helt, men det kan vara väl värt att se över ens exponering. Givet att en stabilisering i industrin fortsätter kommer mer cykliska ekonomier såsom flertalet tillväxtmarknader potentiellt klara sig bättre. Mattas den amerikanska ekonomin av och Federal Reserve är mer avvaktande med räntehöjningar kan vi också räkna med att dollarn inte stärks i samma takt, vilket även det skulle tala för tillväxtmarknader. Avslutningsvis vill jag därför återgå till det jag började med. Glöm inte bort valutaeffekterna och lyft blicken. Vi i Sverige noterar en stark utveckling på aktiemarknaden idag, men ser vi på världsindex under de senaste tolv månaderna är det, mätt i dollar, närmast oförändrat. Var medveten om att riskerna är höga sent i cykeln och var mer försiktig än under den tidiga expansionsfasen i konjunkturcykeln. Men gå inte ur aktiemarknaden helt för även om avkastningsförväntningarna bör skruvas ned de närmaste åren är aktier på lång sikt en bra investering.

Tycker du detta är intressant och vill veta mer?
Missa inte Veckoanalysen som nu även finns som podd!

Kontakta oss