Skip to main content Skip to main navigation

Vanguard, världens största indexförvaltare – finansiell rådgivning är värd ca 3 % i årligt mervärde

Vanguard, världens största indexförvaltare – finansiell rådgivning är värd ca 3 % i årligt mervärde

22 augusti · 2016

Vanguard är världens största indexförvaltare. De har försökt att ge sig på den svåra uppgiften att analysera vad en finansiell rådgivning kan vara värd för en kund. Vanguard är i huvudsak en indexförvaltare och de har därför inte berört frågan huruvida det finns värde i aktiv förvaltning eller ej. Det är normalt den frågan som debatten i Sverige kretsar kring. Den gängse bilden är alltför ofta att en finansiell rådgivares enda uppgift är att ge fondråd baserat på om fonderna kan slå marknaden eller ej. I själva verket utgör det en mkt liten andel av det totala jobbet som en seriös finansiell rådgivare gör.

Följande delar fann Vanguard att de kunde kvantifiera som värden som en finansiell rådgivare kan skapa.

1.    Re-balansering – att inte enkom köpa och låta det bli vad det blir utan att justera portföljen löpande givet en strategi t.ex. för att bibehålla en värdeskapande strategi såsom t.ex. konstanta vikter.

  1. Värdet av det uppmättes till upp till 0,43 % per år

 

2.    Sänkta kostnader, t.ex. genom att upphandla och pressa priset på försäkrings- och fondprodukter

  1.  I jämförelse med vad en traditionell sparare kan göra på egen hand kan en rådgivare samla sina kunders kapital och upphandla och pressa priser. Värdet av detta bedömdes uppgå till mellan 0,66 – 0,92 % per år.

 

3.    Att hjälpa en kund att inte bete sig irrationellt. Beteendevetenskap har kommit fram till att många människor tenderar att köpa det som har gått bäst historiskt och sälja det som gått sämst. T.ex. var en av de mest köpta fonderna när PPM-valet sjösattes Robur Contura – IT fonden. Den hade haft fantastisk historisk avkastning men fick en riktigt usel avkastning därefter p.g.a. IT kraschen i början av 2000-talet.

  1.  Värdet av att rådgivaren hjälper kunden att vara kall när kunden skall vara det och agera när kunden bör agera fann Vanguard vara värt hela 1,50 % per år.

 

4.    Hjälp att skatteplanera.  Detta varierar naturligtvis per marknad och deras analys är inte gjord på den svenska marknaden. I Sverige kan sannolikt liknande värden nås genom att rådgivaren har många strukturer att jobba med som ger skilda skatteresultat – ISK, Pensionssparande, K-försäkring etc.

  1.  Bedömt värde i USA och UK upp emot 0,23 % per år.

 

5.    Uttagsplanering. Att hjälpa kunden välja vilka tillgångar som skall säljas av och i vilken ordning. T.ex. om en kund skall ta ut pensionspengar eller använda privata pengar för konsumtion m m.

  1.  Värdet av detta fann de vara upp till 0,48 %.

 

Vanguard fann att totalt värde för denna form av finansiella rådgivning  uppgår till ca 3 % per år.

 

Notera dock att i ovanstående analys ingår inte ett antal element som en rådgivare gör som är svåra att beräkna kvantitativt på grund av att de är individuella och unika för varje kund. Men många av de största värdena en rådgivare kan skapa återfinns just inom de områdena;

1.    Värdet att få hjälp att välja en väldiversifierad portfölj som är rätt i förhållande till den risk en kund bör ha. Att hjälpa kunden att investera i en portfölj som ger bra avkastning givet den risk kunden är beredd att ta är otvetydigt den viktigaste uppgiften en finansiell rådgivare har. Det råder dock inget tvivel om att detta är rådgivarens absolut viktigaste arbete eftersom den strategiska allokeringen står för 70 – 90% av det långsiktiga förvaltningsresultatet.

2.    Att teckna efterlevandeskydd, livförsäkringar etc. Värdet av att få hjälp att teckna det skydd en familj behöver kan vara enormt i händelse av att en olycka är framme. I synnerhet med tanke på att allt fler pensionsvalsystem kräver att denna form av aktiva val görs. Exempelvis blir det väldigt kostsamt för en kund som har ett pensionssparande med ett efterlevandeskydd när det inte finns ett sådant behov.

3.    Alla andra delvis mjuka värden. Vad är värdet att ha någon att ringa om frågor uppstår när det Orangea eller Röda kuvertet dimper ner? Vad är värdet av all den egna tid en kund kan spara på att slippa sätta sig in i alla detaljer avseende val, fonder och försäkringar?

 

För att summera: Att en finansiell rådgivning kan skapa stora värden råder det ingen tvivel om. Det är därför verkligen tragiskt att den offentliga debatten alltför ofta enkom handlar om att minimera kostnader och då blir mirakelreceptet att ta bort allt vad finansiell rådgivning heter eftersom den inte är gratis att producera. Självklart finns det individer som har stenkoll på alla ovanstående punkter och vill och skall göra allt på egen hand. Men sanningen är att de utgör en minoritet. De flesta gör ingenting eller gör fel val. Vi borde därför beakta det faktum att färre än 30% gör aktiva pensionsval som ett gigantiskt misslyckande. Debatten borde istället handla om hur vi kan skapa mer och bättre rådgivning. Hur kan vi underlätta för att se till att den når ut? Hur kan vi effektivisera den? Det är en kraftig förenkling av verkligheten att kostnadsminimering är det enda som är viktigt som tyvärr kommer att leda till att många systemarkitekter bakom pensionsval går fel väg, och fel slutsatser drabbar ytterst mängder av sparare i form av sämre pension.

Talar jag i egen sak? Ja självklart eftersom jag också är en av de största distributörerna av finansiell rådgivning i Sverige, men betyder det att jag har fel? Om du tycker det – beställ gärna Vanguards rapport från oss och fundera ett varv till.

Blogg

Att debattera om skatt är inte enkelt. Eller ”- vad fan får jag för pengarna?”

15 december · 2017

När Svenskt Näringslivs, numera före detta, ordföranden Leif Östling ställde frågan ”- vad fan får jag för pengarna?” i samband med Uppdrag gransknings inslag om omoralen med bolag i Malta blossade debatten upp om våra skatter. Omgående var de som deltog indelade i två läger; de som tycker skatteplanering är omoraliskt och fel, och de som försvarar det för att det tillåts enligt lag. Sen var det färdigdiskuterat om den saken med enda kvardröjande resultat att Svenskt Näringsliv nu får en ny ordförande.

Helt frånvarande från debatten var frågan som han faktiskt ställde. Vad får vi för skatten?

Det är en berättigad frågeställning, och en debatt som borde föras konstant. Diskussionen om skatten idag blir mer om procent och belopp när det bör vara mer relevant att diskutera vad skattemedlen används till och om dem används effektivt och när är något effektivt? Eller som politikern Gustav Möller (S) uttryckte det "Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket". Men för att få till stånd en folkresning i den frågan skulle nog krävas att vi återgick till ett system där den skattskyldige fick alla sina inkomster utbetalda brutto och själv ska kontantbetala sin skatt till Skatteverket, till skillnad från dagens system där den skattskyldige sällan ser något av skatten mer än som ett saldo på skattekontot.

Något som förtjänar att diskuteras är Skatteverket och verkets nyligen presenterade förslag om att införa en Exitskatt. Skatteverkets föreslagna Exitskatt är en skatt som tas ut om du bosätter dig utanför Sverige, förutsatt att du äger kapital till ett värde om 100 000 kr eller mer. Exitskatten beräknas som om du dagen innan avresan hade avyttrat samtliga dina kapitaltillgångar. Skatten beräknas således på fiktiva vinster. Beroende på bosättningsland kan du få skjuta upp betalning av skatten till dess tillgången avyttras eller på annat sätt ianspråktas. Det är flera länder som redan tidigare infört exitbeskattning till exempel Danmark och Österrike, så något alldeles nytt är det inte Skatteverket uppfunnit, men de har i alla fall satt sin egen tydliga prägel på förslaget.

Skatteverkets mer eller mindre självpåtagna roll att utreda våra skattebestämmelser anser jag ligger utanför att deras uppdrag, som bör vara att fatta beslut om rätt skatt på rätt sätt, inte att recensera vår lagstiftning. Inledningsvis definierar Skatteverket skatt som inte betalas till Sverige som inkomstbortfall, även fast ”bortfallet” i den situationen beror på att inkomsten inte är skattepliktig i Sverige enligt svensk lag. Vidare lägger verket medvetet felaktiga antaganden till grund för sitt förslag - att gällande bestämmelser är tandlösa - och därför ska bytas ut mot deras föreslagna Exitskatt.

Metoden att lägga orealiserade kapitalvinster till underlag för beskattning har tidigare prövats, till exempel för aktiebyten. Men då övergavs den bestämmelsen efter ganska kort tid till följd av IT-kraschen 2000 då ett mycket stort antal aktieägare deltagit vid aktiebyte på höga värderingsnivåer, men där det efter börskraschen endast kvarstod en mer eller mindre värdelös aktie och en skatteskuld för en vinst som inte längre fanns.

Vanligt vid exitbeskattning är att det finns en bestämmelse som gäller för den som flyttar till landet. Att dennes tillgångar får ett nytt skattemässigt anskaffningsvärde, lika med marknadsvärdet vid inflyttningen, så kallad step up-regel. På så sätt uppnås en symmetri i systemet att det är just värdetillväxt under tiden som bosatt i landet som beskattas. Här resonerar dock Skatteverket som så att det idag inte finns någon sådan step-up-regel i det svenska systemet, varför det saknas anledning att inför en generell sådan. Skatteverket vill inte heller ha någon bortre tidsgräns för hur lång tid efter utlandsbosättningen skattekravet kan göras gällande. Vidare återkommer Skatteverket ett flertal gånger till vikten av att förenkla och användandet av schabloner bland annat i frågor om skattetillägg och vid värdering av onoterade aktier. Tyvärr synes det mesta av förenklingar hamna till Skatteverkets favör och schabloniserade bedömningar den skattskyldige till last. Men annat är nog inte att vänta när man gör bocken till trädgårdsmästare!

Hur som nu ser jag fram emot en God Jul!! Och det jag önskar mig, för det hör julen till att önska sig saker, är en mer levande debatt om våra skatter (jag skriver våra skatter för det är vad det är, även om finansministern får det att låta som det är hennes) och hur de används och till vad. Och Skatteverket får mer än gärna delta med sin sakkunskap som opponent men inte som part i målet.

Blogg

Börsen 2018 - Hur nära är vi investeringscykelns slut?

6 december · 2017

För cirka en månad sedan valde vi att sänka vårt betyg på aktiemarknaden. Det var flera år sedan sist vi rekommenderade en undervikt och jag tänkte kort förklara anledningarna och tänkbara scenarion framöver. 

Den globala konjunkturcykeln har befunnit sig i en expansionsfas under en längre tid. Det är dock inte förrän detta år som närmast alla regioner uppvisar en synkroniserad tillväxt. Tillväxtprognoser revideras nu upp och ser vi till utvecklingen för ledande indikatorer pekar även de närmaste kvartalen på en stark ekonomisk aktivitet. Humöret är av naturliga skäl på topp – sentimentsindikatorer för både hushåll, företag och investerare ligger på höga nivåer och historiskt sett är det en bra makroekonomisk signal. 

Aktiemarknaden följer inte alltid den ekonomiska utvecklingen

Problemet med detta är dock att överoptimism ofta är den bästa varningssignalen för att vi går mot sämre tider på aktiemarknaden. Exempelvis toppade den svenska KI-barometern år 2000, 2007 och 2011 och för er som minns innebar detta startpunkten för en sprucken teknologibubbla, inledningen på Finanskrisen och Eurokrisen. Men mycket i världen är naturligtvis annorlunda nu. Det som talar emot en liknande negativ utveckling denna gång är att tidigare samband inte alltid håller och det naturliga är att aktiemarknaden uppfattas som attraktiv när avkastningsmöjligheterna på obligationsmarknaden är begränsade. Det kan även uppfattas som att konjunkturen precis har vänt om man exempelvis frågar tillverkningsindustrin. 

Flertalet varningssignaler

Men stor optimism, höga värderingar, något mindre expansiv penningpolitik och flertal tecken på att vi befinner oss sent i konjunkturcykeln är för mig inte små orosmoln. Den amerikanska expansionen har pågått sedan år 2009 och arbetslösheten befinner sig på en nivå som tidigare har inneburit att det inte är långt kvar till en recession. I Kina ser kredittillväxten ut att toppa och byggnadsstarter av nya bostäder noterar negativa tillväxttal. Även i Sverige har bostadsmarknaden börjat vika och historiskt har detta exempelvis inneburit en minskad privatkonsumtion. 

Främst en stor rekylrisk

Det kan låta dystert, men naturligtvis finns det ljuspunkter. Ser vi till konsensusprognoser verkar en recession inte ligga runt hörnet och stöd i detta fås bland annat från en relativt pålitlig indikator, skillnaden mellan långa och korta obligationsräntor, som i motsats till tidigare nedgångsperioder i ekonomisk aktivitet ännu visar på en stor differens. Men oavsett framtida scenario, där min bedömning är att vi senast under nästa år kommer att se att sämre tider börjar prisas in, så tycker jag att det kortsiktigt ser ansträngt ut på aktiemarknaden. Att den amerikanska börsen inte fallit mer än 5 procent från en topp under närmare ett år, vilket endast har hänt fyra gånger tidigare, ger tydligt stöd för en mer försiktig syn. Riskerna är helt enkelt större än den potentiella uppsidan. En rekyl brukar innebära en korrigering på åtminstone 10-15 procent. Det är inte orimligt att förutsättningarna även efter en sådan talar för god relativavkastning på aktiemarknaden, men det återkommer jag till vid ett senare tillfälle. 

Blogg

Våra medarbetares driv och engagemang används i CSR

22 november · 2017

Många företag jobbar med CSR på något sätt, ofta skänker man pengar till en organisation. Ca 10 % av all välgörenhet som görs i Sverige doneras av det privata näringslivet. Resterande kaka delar allmänheten och myndigheter/organisationer ungefär lika på.

Så om man tittar på den statistiken så skulle företag kunna göra ännu mer, helt klart. Men jag tror att man kan dra snabba och inte helt korrekta slutsatser om man bara tittar på hur mycket pengar som doneras. Det finns något som ibland är värt lika mycket. En medmänniska av kött och blod som finns där, som faktiskt gör skillnad, som engagerar sig. Jag tror företag bör tänka mer så, att om vi kombinerar de monetära resurser vi donerar med ett personligt engagemang, det är då vi når riktiga resultat.

Söderberg & Partners strategi landade för många år sedan i två viktiga faktorer. Vi vill satsa på barn och utbildning. Vi tror att en god utbildning är vägen till en bra framtid och vill gärna bidra till detta. Barn och utbildning har för oss varit ledstjärnan när vi valt vilka projekt, i Sverige och i andra länder, vi ska fokusera på. Vi ska donera pengar till projekt som på olika sätt stöttar barn och ungdomar och som ger möjlighet till utbildning och personlig utveckling. Men vi ska också i så många projekt som möjligt se till att medarbetare från Söderberg & Partners är med och engagerar sig, är på plats, pratar med barn och ungdomar och ibland deras föräldrar. Den här strategin och tankesättet har gjort att vi har flera åtaganden som blivit långsiktiga och riktigt lyckade.

För att nämna några projekt som ligger mig varmt om hjärtat så är det bland annat vårt samarbete med Barn till Ensamma Mammor (BTEM), där gör vi årligen ett kalas för många barn med allt man kan önska sig! Men under året träffar vi också mammorna och gör insatser i form av ekonomisk och juridisk rådgivning, något som kan göra stor skillnad för familjerna. Ett annat projekt som vi nu gjort i snart fem år är Summer Camp. En stor produktion där över 100 ungdomar kommer på läget i över en vecka för att fila på sina studier men också få en mängd roliga sommarminnen, det är något som kräver engagemang från Söderberg & Partners medarbetare, till och med mitt i sommaren. Ett tredje projekt som var något mer komplicerat är vår satsning i och utanför Syrien. Vi vill att så många barn som möjligt ska kunna fortsätta gå i skolan i flyktinglägren, detta har vi gjort i samarbete med Rädda Barnen.

Det är tre projekt av en hel uppsjö vi har igång just nu där våra medarbetare på många orter i Sverige engagerar sig. Jobbar man i ett bolag som gått från nio till 1 500 medarbetare, expanderat från ett kontor till att finnas på ca 70 adresser i fyra länder och på 13 år nått en omsättning på drygt tre miljarder, ja då har man troligen driv och engagemang utöver det vanliga. Ett driv som vi vill använda  på fler sätt än bara i vår egen verksamhet.

Berättar jag det här bara för att klappa mig för bröstet och berätta hur duktiga vi är? Jag är stolt över det vi gör, jag tycker vi har hittat ett bra sätt att jobba med CSR på, det ska jag inte sticka under stolen med. Men framförallt så tycker jag att det är underskattat att vara snäll, men jag vet att snällhet smittar. Så min förhoppning med att berätta hur vi gör och varför, är att det ska inspirera någon annan att fundera över vad deras medarbetares styrkor är och börja använda dem i CSR-sammanhang. Det ger så mycket mer tillbaks än man kan tro!


 

Hur kan vi hjälpa dig?

Namn

Vart i Sverige befinner du dig?

Är du redan kund?

Är du företag eller privatperson?

Personnummer/Organisationsnummer

Telefonnummer

E-post

Meddelande

Kontakta oss