Skip to main content Skip to main navigation

Vem sätter min bolåneränta?

Blogg

Vem sätter min bolåneränta?

Just nu ligger väldigt mycket fokus på utvecklingen av bolåneräntorna och bostadsmarknaden. Ett skärpt förslag på amorteringskrav från Finansinspektionen i kombination med en stor andel rörliga bolån i Sverige gör att ränteutvecklingen blir en central faktor att ha koll på. Frågan är – vem är det som egentligen sätter min bolåneränta? Är det Stefan Ingves och hans kollegor i Riksbankens direktion, bankerna, marknadens aktörer eller en kombination kanske?

Det finns många svar på den här frågan och svaret varierar också något beroende på hur vi definierar begreppet ”ränta”. I tider som dessa blir i alla fall jag ibland osäker på vilka parametrar som styr bolåneräntorna samt kopplingen mellan reporäntan och bolåneräntan.

Riksbankens roll i räntesättningen

Räntan är priset på pengar och priset bestäms i en teoretisk värld av utbud och efterfrågan. Eftersom Riksbanken kontrollerar hur mycket pengar som finns, det vill säga penningmängden i samhället, blir de fullt logiskt en hyfsat viktig spelare (tänk Zlatan i svenska fotbollslandslaget). Detta styrs förenklat genom Riksbankens styrränta, den så kallade reporäntan, som är den ränta som bankerna kan låna eller placera till i Riksbanken på sju dagar. Inlåningsräntan på konto över natten hos Riksbanken är normalt 0,75 % lägre än reporäntan medan utlåningsräntan är 0,75 % högre. Banker med pengar över kan alltså placera dessa till den fantastiska räntan -1,25 % för närvarande samtidigt som banker med ebb i kassan kan låna kortsiktigt till räntan 0,25%.  

Hur påverkar det här mig och min bolåneränta? 

Ett svar är inte alls. Bankerna kan i princip sätta vilka räntor som helst. Detta sker dock inte och det finns ändå en viss korrelation mellan reporäntan, bankernas räntor och bolåneräntan. Anledningarna är primärt de följande:

  1. Kunder kan byta bank om villkoren upplevs för dåliga. Bankmarknaden är konkurrensutsatt även om man ibland får motsatt uppfattning.

  2. Bankernas egna in- och utflöden matchar sällan varandra fullt ut vilket innebär att de är i behov av att såväl kunna låna som placera kortsiktigt hos Riksbanken. 

Hur sätter bankerna bolåneräntorna?

Det finns således en koppling mellan Riksbankens reporänta, bankernas räntor och, i förlängningen, bolåneräntorna. Bankernas genomsnittliga bolåneräntor går att följa utifrån statistik från SCB och nedan återfinns en graf som illustrerar förhållandet mellan bolåneräntorna och reporäntan mellan januari 2006 och juni 2017. Som grafen visar så finns det en viss koppling mellan bolåne- och reporäntan, men skillnaden mellan dem varierar. Vad beror det på? Det här är lite av pudelns kärna och anledningen är att bankernas marginaler skiljer sig på grund av:

  • konjunktur- och ränteläget i stort
  • konkurrenssituationen
  • möjligheten att ta marknadsandelar genom låga bolåneräntor
  • deras egen lånesituation samt existerande låneportfölj

Kortfattat: när det allmänna ränteläget är högt är det vanligtvis färre som vill låna och bankerna måste följaktligen ha lite tajtare marginaler för att attrahera bolånevolymer. När det allmänna ränteläget är lågt, som nu, gäller det omvända och fler vill låna.


Differensen mellan de båda har som lägst varit runt 0,7 % och som högst drygt 2,5 %. Vi är inte på all-time high just nu men snittet sedan 2012 är en bra bit över snittet för hela perioden även om differensen har minskat något senaste tiden.

Hur ska jag hålla koll på utvecklingen av bolåneräntorna?

Jag vete katten om vi har blivit något klokare, men vi kan konstatera att Stefan och hans kompisar definitivt har med ett eller ett par fingrar i räntesättningen av ditt bolån. Fler parametrar än så påverkar dock utvecklingen och bolåneräntorna kan mycket väl ligga kvar på aktuella nivåer oavsett vad Riksbanken gör. Även om korrelationen mellan reporäntan och bolåneräntorna är hög så finns det således ingen anledning att stirra sig helt blind på reporäntan och Riksbankens agerande. För bolånetagare innebär det osäkra ränteläget och skärpta amorteringskrav att det blir väldigt viktigt att kunna hantera stora rörelser i såväl bolåneräntan som i värdet på din bostad.

 

Med detta i åtanke är det kanske dags att se över din totala finansiella situation? Kontakta gärna din rådgivare eller om du inte har någon, Söderberg & Partners 

{[SoP] Contact us link to form}

 

 

Källor:

DI - Botten är nådd 20151109

Ekonomifakta - Så sätts räntan på ditt bostadslån 20091104

Statistikdatabasen - Bolåneräntor till hushåll fördelat på räntebindningstid, samtliga lån genomsnitt. 2005M09 - 2017M09

Riksbank - Reporänta, tabell

Blogg

Firar de jul hos Skatteverket?

12 december · 2018

När julen närmar sig funderar många över årets julklappar – vad man önskar sig och vad man själv ska ge. Men att i slutet av året visa lite extra generositet är inte alltid så enkelt, inte minst för arbetsgivare som ordnar julfest och julklapp åt de anställda.

Kan man beskattas för julklappen?

När det kommer till julklapp till anställda anser Skatteverket att den inte får kosta mer än 450 kr inklusive moms. Är julklappen dyrare än så beskattas hela gåvan. I vissa fall beskattas julklappen även om värdet understiger 450 kr, till exempel om det är fråga om presentkort som kan bytas in mot pengar.

Julfesten kan bli stökig – även i redovisningen

Så vad gäller för julfesten då? Jo, där kan den anställde delta utan risk för att bli beskattad då det ses som personalvård. Detta förutsatt att personalfestandet inte sker vid fler än 2 tillfällen per år och att det inte är fråga om arrangemang som överskrider vad som kan anses rymmas inom begreppet personalvård.

Julfesten är däremot en stökigare tillställning för den som sköter arbetsgivarens redovisning om de ska få till det som Skatteverket vill. Enklare förtäring och förfriskning som inte överstiger 60 kr är avdragsgillt, men om beloppet överstiger 60 kr medges inte avdrag vid inkomstbeskattningen med något belopp. Starköl, vin och sprit kan däremot aldrig anses vara avdragsgill förfriskning enligt Skatteverket. När det kommer till kringkostnader som lokal, musik etc. så medges avdrag med upp till 180 kr per person.

Vad kan vi önska oss av Skatteverket?

Men om nu Skatteverket har fått sitt i form av julklappar, julbord och avdragsbegränsningar, vad kan vi då önska oss av Skatteverket till jul? Svårt att säga. Alla har nog sin egen idé om vilken skatt som ska betalas så det är ingen idé att önska sig något där. Däremot kanske det är mer rimligt att önska tillgängligare information om vad jag får för skatten jag betalar?

Hur mycket jag betalar i skatt vet jag på kronan. Däremot är det inte helt enkelt att få ihop en samlad bild över hur skatten används, även om jag under hela mitt yrkessamma liv arbetat med skatt. Det krävdes en hel del letande innan jag fick fram att ca 1,7% av min skatt har använts till aktivitets- och sjukersättning. Vad resterande 98,3% använts till får jag nog återkomma till efter nyår som tidigast.

Varför då önska sig tillgängligare information om vad skatten går till? Jo, för att helt enkelt veta till vad och i vilken omfattning skatten används. Många skattebetalare ser nog inte ens på skatten som egna pengar som – om nödvändigt med tvångsmedel – samlas in för finansieringen av det allmännas utgifter. Mer tillgänglig information om vad skatten går till skulle kunna påverka skattemoralen i positiv riktning. Dessutom skulle debatten om skatten kunna bli mer fokuserad på prioriteringar, snarare än några procent hit eller dit. En önskan vore kanske att Skatteverket hade specificerat vad skatten gått till direkt på skattsedeln.

Avslutningsvis, firar de jul hos Skatteverket? Ja, det tror jag nog, i vart fall på den tiden jag arbetade där. Då var det både julklapp, julfest och julgransplundring.

 

God Jul nu och gott slut också!

Blogg

Att investera på magkänsla eller nyckeltal

20 november · 2018

När man träffar fondförvaltare, som jag gör så gott som varje vecka, kan man inte låta bli att fascineras av hur två förvaltare som har helt olika strategier för att förvalta sina fonder, ändå kan lyckas bra båda två. Ta exempelvis T Rowe Prices europeiska småbolagsfond; en förvaltare, tre extra personer i förvaltarteamet, 15 analytiker enbart på den europeiska marknaden och 162 interna globala analytiker. Kontrasten mot Didner & Gerges europeiska småbolagsfond är stor; två personer i förvaltarteamet.

Funkar båda?

Den praktiska frågan från en sparares perspektiv givet ovan är om en fond som har 162 analytiker och en fond som inte har några analytiker alls kan göra ett lika bra jobb med att förvalta dina pengar? Ja, det verkar finnas både mer eller mindre positiva delar med båda. Först och främst kan storleken ha både fördelar och nackdelar. Till exempel visar Dass et al. (2013) att det finns en trade-off mellan möjligheten att specialisera sig (en analytiker för varje sektor/bolag) och kostnaden för att koordinera alla dessa analytiker och analyser. Dass et al. (2013) visar även att team är bättre på att välja aktier, medan enskilda förvaltare är bättre på att tajma marknaden.

 

Mjuk och hård investeringsinformation

Många artiklar gällande ämnet tar utgångspunkt i en modell utvecklad av Stein (2002). Översatt till fondvärlden behöver en fond ha en strategi som passar storleken och organisationsstrukturen för dess fondbolag. Det är här mjuk och hård information kommer in. En fondförvaltare som träffar bolagsledningar och får en känsla av att denna aktie kommer att lyfta, är typisk mjuk information. En fondförvaltare som istället gör beräkningar i sin excelmodell, och kommer fram till samma slutsats baserat på ett antal nyckeltal, är hård information.

 

Magkänsla vs nyckeltal

För att en stor hierarkisk organisation ska fungera som bäst behöver informationen vara hård för att på så sätt kunna förmedlas och godkännas uppåt i organisationen. Har man flertalet analytiker behöver de ha siffror för att argumentera för sina analyser till beslutsfattaren. Här räcker det inte med magkänsla. I små decentraliserade organisationer kan informationen däremot vara mjuk. En erfaren fondförvaltare som själv tar investeringsbesluten kan ha stor fog för sin känsla av att detta är ett bolag som kommer att lyckas. Mjuk information, så som att tro på bolagets strategi eller ledningen, funkar utmärkt som beslutsunderlag i en liten decentraliserad organisation. Här kan man istället ifrågasätta om det skulle vara en korrekt prioritering att omvandla denna mjuka information till hård information, bara för sakens skull.

 

Vad innebär det för mig som sparare?

I fonder där fondförvaltaren väljer ut aktier som hen tror på, så kallat stock-picking, kan det vara en fördel med ett litet fondbolag ur ett organisatoriskt perspektiv eftersom det kan ge den enskilda förvaltaren ett större mandat att välja aktier utifrån mjuk information. Kvantitativa, systematiska och passiva fonder å andra sidan använder typisk hård information med få subjektiva inslag. Då kan det vara en fördel med en stor organisation, eftersom de objektiva analyserna kan bli mer omfattande. Det ska dock tilläggas att storleken på fondbolaget är långt ifrån det enda som spelar roll ifall fonden kommer att lyckas eller inte. Även storleken på fonden, hur många innehav den har, om förutsättningar för den aktiva/passiva strategin finns och många andra faktorer kan ha betydelse.

 

Dass, Nishant, Vikram Nanda, and Qinghai Wang. "Allocation of decision rights and the investment strategy of mutual funds." Journal of Financial Economics 110.1 (2013): 254-277

Stein, Jeremy C. "Information production and capital allocation: Decentralized versus hierarchical firms." The journal of finance 57.5 (2002): 1891-1921

 

 

 

 

Blogg

Riksdagsvalet, regeringen och skatterna

8 november · 2018

Vad har hänt sedan valet 2014?

Årets riksdagsval blev i sitt resultat inte så väldigt annorlunda än 2014 års val. Vid en titt i backspegeln av vad som skattemässigt ändrats under de senaste fyra åren så har den rödgröna regeringen hunnit med en del. De har bland annat dragit ner på ROT och RUT, minskning av jobbskatteavdraget, infört förmånsbeskattning av sjukvårdsförsäkring och flygskatt samt beslutat om sänkning av bolagsskatten i ett första steg med 0,6%. Större förändringar har dragits tillbaka innan de lagts fram i riksdagen, som ändring av 3:12-beskattningen, bankskatten, exitskatten och vinster i välfärden som röstades ner utan att någon blev överraskad av det.

Sammanfattningsvis har en del ändringar gjorts men inga mer genomgripande förändringar för de allra flesta. När man blickar framåt så framstår det inte som en osannolik prognos för den kommande mandatperioden med tanke på hur mandaten fördelat sig i riksdagen. Om det nu inte blir nyval, det vill säga. För den som är hågad att slå vad om nyval eller inte, är oddsen nu ca 3–4 gånger pengarna på att det inte blir nyval och endast insatsen och lite till på att det blir nyval.

Vad händer framåt?

Det är ju inte så att vi saknar regering, då vi har en övergångsregering fram till dess att ny regering utses. Rekordet för en övergångsregering innehas för stunden av Belgien där en övergångsregering blev sittande i mer än 500 dagar efter deras val 2010. Något nyval i Sverige kan det inte heller bli i en handvändning eftersom övergångsregeringen inte kan besluta om det. Det som ligger närmast till hands för att det ska bli nyval är att talmannens förslag till statsminister röstas ned av riksdagen fyra gånger på raken, och i skrivande stund har talmannen enbart presenterat ett förslag som kammaren ännu inte röstat om.

Nästa datum att hålla reda på är den 15 november då riksdagen senast ska rösta om budgeten. Övergångsregeringen kommer lämna sitt förslag till riksdagen, men även moderaterna har meddelat att det tänker lämna ett förslag. Vi får helt enkelt avvakta för att se hur det nu går med regeringsbildandet, budgeten och ett eventuellt nyval. Hur detta slutar visar sig så småningom – det vi kan vara säkra på är att vi kommer att betala skatt i morgon också.

Kontakta oss