Skip to main content Skip to main navigation

Vad kan vi lära oss från tidigare börsfall?

Vad kan vi lära oss från tidigare börsfall?

8 juni · 2020

Det stora börsfallet inleddes i början av mars 2020 och totalt rasade börsen ca 30 % under några veckor. Sedan dess har en viss återhämtning skett, men vi vet fortfarande inte hur situationen kommer att utvecklas framåt. Ibland kan det dock vara bra att blicka bakåt för att få en förståelse för vad som kan ligga framför oss. Det finns nämligen många tidigare exempel på stora börsfall som vi kan titta på för att få en tydligare bild hur börsen betett sig i liknande situationer.

Börskrascher är inget ovanligt. Det är nämligen så att under 7 av de senaste 10 decennierna, mellan 1915–2015, har börsen kraschat med mer än 50 %. De flesta större nedgångar har dock historiskt vänt tillbaka redan efter 18–24 månader.

Hur skiljer sig coronakrisen mot tidigare kriser?

Det som skiljer coronakrisen åt är att nedgången hittills varit mycket snabbare än normalt. Detta beror på att coronaviruset har stängt en stor del av världen på väldigt kort tid, vilket inte har hänt historiskt. Även om allt gått snabbt, har coronakrisen varit en mild börskrasch hittills. Historiskt sett har konjunkturen också speglat vad som hänt på börsmarknaderna, vilket inte helt stämt med coronakrisen. Eftersom nyheterna kring corona blivit sämre över tid borde börsen gått ned mer än vad den har gjort. Börsen har också piggnat till snabbt, vilket beror på stimulanser.

Hur börsnedgången vi upplever just nu kommer att utvecklas framåt är svårt att sia om, men om det är något vi kan lära oss av historien så är det att ekonomin vänder tillbaka. Det är bara en tidsfråga. Och med ländernas kraftiga stimulanser i form av lån, likviditet och bidrag finns det fog att hoppas på snabbare återgång än till exempel vid 1930-talskrisen.

Aktier har historiskt avkastat ca 4–5 procent mer än räntebärande värdepapper. Och jämfört med dagens låga ränteläge, som efter inflationsjustering är negativt, är det rimligt att hoppas på än bättre avkastning. Så för den långsiktige finns det hopp om aktieavkastning även framöver.

 

Kort om vad vi kan lära från 4 stora kriser de senaste 100 åren:

Den stora depressionen 1928–1934

Allt började med att man hade en allt för omfattande utlåning i USA. Det var vanligt att man lånade för att placera på börsen, vilket ledde till att när börsen började svikta så var det många som hade svårt att betala igen sina lån. Effekten blev att bankerna började gå omkull. De banker som överlevde höll hårt i de pengar man hade och undvek att ge ytterligare lån. Detta innebar att andelen pengar som fanns i systemet gick ned rejält, vilket i sin tur ledde till deflation. Många blev arbetslösa medan de som hade jobb fick större betalningsstyrka då varje krona blev mer värd.

Så, vad gjorde man? Alla fel! Protektionism och tanken om att man behövde skydda landet föddes. Man slutade importera och började med egen tillverkning inom landet. Andra länder gjorde detsamma och all export försvann. Eftersom amerikanska bönder vanligtvis exporterade 1/3 av det som tillverkades blev det ett kraftigt överutbud av mjöl och kött på den amerikanska marknaden och priserna halverades. En annan idé som införlivades var att man behövde statlig styrning på allt. Staten skulle bl.a. beställa hur mycket som skulle tillverkas, men klarade inte av att detaljstyra detta, vilket ledde till att fackföreningar började strejka. I den här krisen blev allt fel – och man fick  med många lärdomar kring vad man inte ska göra.

Oljekrisen 1970–1975

Oljekrisen uppkom av ett bråk mellan Israel och arabvärlden. OPEC minskade oljeutbudet och priserna skenade. I Sverige ökade petroleumpriserna 15 gånger under åren 1968–1985, vilket ledde till kraftig inflation och att ekonomin stannade av. Under 1970-talet var tillväxten och produktiviteten förhållandevis låg vilket i kombination med den höga inflationen skapade en trög ekonomisk miljö. Vändningen kom i början av 1980-talet då tjänstesamhället växte fram allt mer i västvärlden.  

Finans- och kronkrisen i Sverige 1990–1994

1985 togs beslutet att släppa de kreditmarknadsregler som tidigare begränsat utlåningen i Sverige. Då utlåningen var begränsad fanns stora statliga ränteavdrag. Effekten av avregleringen blev att utlåningen skenade. 1990 höll det inte längre och börsen och ekonomin havererade. Flera banker och fastighetsbolag gick i konkurs och många blev arbetslösa. Kronan var fram till 1992 knuten till större valutor, men kronkursen tilläts därefter röra sig fritt p.g.a. problemen i den svenska ekonomin. Sverige hade stora budgetunderskott och behövde ta en rad jobbiga sparbeslut som vi har tjänat på sedan dess. Det är också därför vi mår bättre än många andra europeiska länder idag.

Finanskrisen 2007–2009

Finanskrisen berodde till stor del på kraftig utlåning till bostäder i USA. Om ett hus faller i värde i USA har individen möjlighet att ge nyckeln till sin bank om man inte längre vill betala på lånet. Problemet när man lånar ut för mycket, som de amerikanska bankerna gjorde, var att de blev ägare till massor med hus som var mindre värda än lånen. Effekten blev att bankerna fick det svårt. Man tittade då tillbaka på erfarenheterna från den stora depressionen och insåg att man behövde göra tvärtom och helt enkelt rädda bankerna för att inte gå i samma fälla. Staterna gick in och räddade alla banker utom Lehman Brothers. I en kris är det lätt att det blir ont om kapital, vilket förvärrar alla problem. Man sköt därför till mycket likviditet till hela systemet så att det skulle finnas pengar i omlopp. Ganska snabbt lyckades man vända ekonomin, rädda bankerna och ekonomin kunde komma igång 2009.

Coronakrisen 2019–?

Coronakrisen är en unik kris. Aldrig har världsekonomin stannat av så snabbt och aldrig har vi behövt stanna hemma på detta sätt. Man försöker göra det som man lärde sig av på 30-talet, att få ut likviditet i systemet genom olika stödpaket. Staten försöker också hjälpa banker så att de i sin tur kan hjälpa företag med lån.

Hur mycket kommer viruset att påverka ekonomin? Kommer en andra våg och vad händer då? Det är en orolig tid. Det vi lärt oss av tidigare kriser är att stater kan klara av mycket genom att skjuta in pengar i systemet för att stabilisera marknaderna, och det är lyckligtvis vad som sker på fler och fler håll runt om i världen just nu.  

Så hjälper vi dig

Vill du också komma igång med ditt sparande och sätta upp en långsiktig strategi? I tider som dessa kan det vara det skönt att ha en rådgivare att bolla med. Hör av dig till oss via formuläret nedan så återkommer vi till dig.

 

Kontakta oss

Trump vs. Biden – Presidentvalet närmar sig

18 september · 2020
Den tredje november är det återigen dags för det amerikanska presidentvalet. Det står mellan den sittande presidenten, republikanen Donald Trump, och demokraternas kandidat Joe Biden. Vad vet vi om de båda kandidaterna? Vad är skillnaden mellan dem och deras politik? Vilka är deras viktigaste valfrågor? Söderberg & Partners marknadschef Louise Hagsten intervjuade Andreas Utterström, expert inom amerikansk politik, för att ta reda på mer.
Play

Play

Är amorteringskravet borta för gott?

16 september · 2020

Amorteringskravet har tillfälligt tagits bort, men frågan är om det någonsin kommer att komma tillbaka? Söderberg & Partners sparekonom Joakim Bornold reder ut vad amorteringskravet innebär och ger sin syn på dess framtid.

Vad innebär amorteringskravet?

Finansinspektionen flaggade länge för att bolånemarknaden behövde kylas av och att man därför ville införa ett amorteringskrav, vilket trädde i kraft i mars 2018. Kravet innebär att när du tar ett bolån som överstiger mer än 50 procent av bostadens värde; då måste du amortera.

– Kravet kom uppdelat i två steg. Först baserade man amorteringen på vilken belåningsgrad man hade. Sedan skärptes kravet ytterligare då man även behövde ta hänsyn till hushållets inkomst, säger Joakim Bornold.

Det skärpta amorteringskravet innebär att även bankerna måste ta hänsyn till hur mycket du lånar i förhållande till din inkomst. Lånar du mer än 4,5 gånger din årsinkomst innan skatt så måste du amortera ytterligare 1 procentenhet utöver tidigare krav. Detta innebär att om du har du ett lån med belåningsgrad på mellan 70–85 procent av bostadens värde så ska du enligt det första amorteringskravet amortera 2 procent ned till 70 procent och därefter 1 procent ned till 50 procent av bostadens värde. Har du sedan en skuld som överskrider 4,5 gånger din årsinkomst innan skatt så ska du amortera ytterligare 1 procent till dess att din skuld underskrider 4,5 gånger din årsinkomst innan skatt.

Blir det tillfälliga undantaget permanent?

Kravet blev dock inte långvarigt. I våras kom beslutet från Finansinspektionen att tillfälligt ta bort kravet då Sverige är i ett läge där ekonomin kraftigt bromsar in och arbetslösheten stiger. Men hur kommer det se ut efter sommaren 2021 när amorteringskravet ska återupptas?

– Det finns mycket som pekar på att kravet inte kommer tillbaka. Kravet kom till för att kyla av bolånemarknaden och det behovet kommer sannolikt att vara lågt under 2021. Därför tror jag att det tillfälliga undantaget blir permanent. Jag välkomnar ett sådant beslut, säger Bornold.

Undantag kräver aktivt val

Om du är intresserad av att utnyttja undantaget från amorteringskravet behöver du aktivt göra det valet. Detta ansöker du om via din bank, kontakta dem så hjälper de dig hur du ska gå tillväga.

– För att sänka risken i hushållet kan amortering av bolån vara bra, men många gånger kan amortering av dyrare lån vara bättre. Vissa hushåll borde kanske bygga upp en buffert eller göra nödvändiga renoveringar istället. Andra hushåll kanske vill investera istället för att amortera. Valfriheten är viktig, säger Bornold.

Har du fler frågor om amortering, bolån eller räntor?

Kontakta Söderberg & Partners Bolån så hjälper vi dig. Fyll i formuläret nedan så kontaktar vi dig.

Kontakta oss

Svenska småbolag - så investerar du bäst

16 september · 2020

Småbolag har generellt under långa perioder avkastat mer än storbolag, speciellt svenska bolag som ligger i absoluta toppskiktet. Vår bedömning är att de har goda förutsättningar att fortsätta överprestera den breda marknaden och kan vara en bra investering för dig som vill investera på lång sikt.

Det har gjorts många studier på hur börsens mindre bolag avkastat relativt de större bolagen. Under kortare perioder kan det variera, men över tid är resultatbilden tydlig, småbolagen har gett en klart bättre avkastning.

Många lockande karaktärsdrag

Småbolag befinner sig ofta tidigare i sin livscykel än stora bolag. Det gör att de kan ha en högre investeringstakt och potentiell försäljningstillväxt. Det är såklart lättare att dubbla omsättningen om den är 200 miljoner än 200 miljarder.

Småbolag är också oftare uppköpskandidater. För ett stort börsbolag är det lättare att köpa ett litet bolag och integrera det i verksamheten än att köpa ett stort. Den påläste investeraren har även större möjligheter att upptäcka dolda pärlor bland småbolagen eftersom de ofta är sämre genomlysta och har färre aktieanalytiker som bevakar dem.

Ett litet varningens finger är att beroendet av enskilda kunder eller personer i företagsledningen tenderar att vara större i mindre bolag och att likviditeten i småbolagsaktier kan vara skral. Något som kan innebära kortsiktiga problem i en turbulent marknad. För den långsiktige spararen finns det dock flera anledningar till att småbolagen över tid kan väntas ge bättre avkastning på börsen än de stora bolagen. Vilket är exakt det som har hänt. Världsindex för småbolag har stigit med 473 procent under de senaste 18 åren jämfört med det vanliga världsindexet, vilket domineras av stora bolag, som stigit med 370 procent.

Svenska småbolag i toppskiktet

I det här sammanhanget sticker svenska småbolag ut. Den som enbart investerat i svenska småbolag under samma period har fått en fantastisk utveckling på sin portfölj, 1 150 procent. En investerad hundralapp har alltså ökat till 1 250 kr under en period av gulfkrig, finanskrasch, eurokris och coronapandemi.

Det finns flera orsaker till att just svenska småbolag utvecklats så bra. Man brukar lyfta fram att det beror på en stark innovationskraft med hög entreprenöriell förmåga, stabila regelverk med starka institutioner som motverkar korruption och decentraliserade företagsstrukturer som minskar byråkratin.


Svenska småbolag

Småbolag generellt har slagit världsindex med över 100 procentenheter sedan 2002, vilket är nästan i paritet med de stora bolagen på Stockholmsbörsen. Men svenska småbolag spelar i en helt annan division, upp över 1 150 procent.

Starkt kluster inom digitala branscher

Dessutom har svenska bolag en lång historik av att ge sig ut i världen för att tidigt konkurrera på en global marknad. Sverige har på senare tid lyckats få fram ett antal duktiga bolag i olika digitala branscher som lyckats slå igenom internationellt inom t.ex. streamad musik, digitala betalningar, spelutveckling och gambling. Det ger även en bra grogrund för många mindre bolag i dessa sektorer.

Vi tar fram de bästa småbolagsfonderna åt dig

Den fantastiska utvecklingen som beskrivs ovan är vad börsens småbolag som helhet har levererat. Men när det gäller småbolagsfonder har en duktig förvaltare goda möjligheter att ge överavkastning genom att aktivt välja ut de bästa aktierna. Det finns ett antal duktiga småbolagsförvaltare på den svenska marknaden - vi analyserar och utvärderar dessa löpande.

Kontakta våra rådgivare för att höra mer om vilka fonder vi rekommenderar. Fyll i formuläret nedan så hör vi av oss till dig.

Kontakta oss

Kontakta oss