Skip to main content Skip to main navigation

Vad kan vi lära oss från tidigare börsfall?

Vad kan vi lära oss från tidigare börsfall?

8 juni · 2020

Det stora börsfallet inleddes i början av mars 2020 och totalt rasade börsen ca 30 % under några veckor. Sedan dess har en viss återhämtning skett, men vi vet fortfarande inte hur situationen kommer att utvecklas framåt. Ibland kan det dock vara bra att blicka bakåt för att få en förståelse för vad som kan ligga framför oss. Det finns nämligen många tidigare exempel på stora börsfall som vi kan titta på för att få en tydligare bild hur börsen betett sig i liknande situationer.

Börskrascher är inget ovanligt. Det är nämligen så att under 7 av de senaste 10 decennierna, mellan 1915–2015, har börsen kraschat med mer än 50 %. De flesta större nedgångar har dock historiskt vänt tillbaka redan efter 18–24 månader.

Hur skiljer sig coronakrisen mot tidigare kriser?

Det som skiljer coronakrisen åt är att nedgången hittills varit mycket snabbare än normalt. Detta beror på att coronaviruset har stängt en stor del av världen på väldigt kort tid, vilket inte har hänt historiskt. Även om allt gått snabbt, har coronakrisen varit en mild börskrasch hittills. Historiskt sett har konjunkturen också speglat vad som hänt på börsmarknaderna, vilket inte helt stämt med coronakrisen. Eftersom nyheterna kring corona blivit sämre över tid borde börsen gått ned mer än vad den har gjort. Börsen har också piggnat till snabbt, vilket beror på stimulanser.

Hur börsnedgången vi upplever just nu kommer att utvecklas framåt är svårt att sia om, men om det är något vi kan lära oss av historien så är det att ekonomin vänder tillbaka. Det är bara en tidsfråga. Och med ländernas kraftiga stimulanser i form av lån, likviditet och bidrag finns det fog att hoppas på snabbare återgång än till exempel vid 1930-talskrisen.

Aktier har historiskt avkastat ca 4–5 procent mer än räntebärande värdepapper. Och jämfört med dagens låga ränteläge, som efter inflationsjustering är negativt, är det rimligt att hoppas på än bättre avkastning. Så för den långsiktige finns det hopp om aktieavkastning även framöver.

 

Kort om vad vi kan lära från 4 stora kriser de senaste 100 åren:

Den stora depressionen 1928–1934

Allt började med att man hade en allt för omfattande utlåning i USA. Det var vanligt att man lånade för att placera på börsen, vilket ledde till att när börsen började svikta så var det många som hade svårt att betala igen sina lån. Effekten blev att bankerna började gå omkull. De banker som överlevde höll hårt i de pengar man hade och undvek att ge ytterligare lån. Detta innebar att andelen pengar som fanns i systemet gick ned rejält, vilket i sin tur ledde till deflation. Många blev arbetslösa medan de som hade jobb fick större betalningsstyrka då varje krona blev mer värd.

Så, vad gjorde man? Alla fel! Protektionism och tanken om att man behövde skydda landet föddes. Man slutade importera och började med egen tillverkning inom landet. Andra länder gjorde detsamma och all export försvann. Eftersom amerikanska bönder vanligtvis exporterade 1/3 av det som tillverkades blev det ett kraftigt överutbud av mjöl och kött på den amerikanska marknaden och priserna halverades. En annan idé som införlivades var att man behövde statlig styrning på allt. Staten skulle bl.a. beställa hur mycket som skulle tillverkas, men klarade inte av att detaljstyra detta, vilket ledde till att fackföreningar började strejka. I den här krisen blev allt fel – och man fick  med många lärdomar kring vad man inte ska göra.

Oljekrisen 1970–1975

Oljekrisen uppkom av ett bråk mellan Israel och arabvärlden. OPEC minskade oljeutbudet och priserna skenade. I Sverige ökade petroleumpriserna 15 gånger under åren 1968–1985, vilket ledde till kraftig inflation och att ekonomin stannade av. Under 1970-talet var tillväxten och produktiviteten förhållandevis låg vilket i kombination med den höga inflationen skapade en trög ekonomisk miljö. Vändningen kom i början av 1980-talet då tjänstesamhället växte fram allt mer i västvärlden.  

Finans- och kronkrisen i Sverige 1990–1994

1985 togs beslutet att släppa de kreditmarknadsregler som tidigare begränsat utlåningen i Sverige. Då utlåningen var begränsad fanns stora statliga ränteavdrag. Effekten av avregleringen blev att utlåningen skenade. 1990 höll det inte längre och börsen och ekonomin havererade. Flera banker och fastighetsbolag gick i konkurs och många blev arbetslösa. Kronan var fram till 1992 knuten till större valutor, men kronkursen tilläts därefter röra sig fritt p.g.a. problemen i den svenska ekonomin. Sverige hade stora budgetunderskott och behövde ta en rad jobbiga sparbeslut som vi har tjänat på sedan dess. Det är också därför vi mår bättre än många andra europeiska länder idag.

Finanskrisen 2007–2009

Finanskrisen berodde till stor del på kraftig utlåning till bostäder i USA. Om ett hus faller i värde i USA har individen möjlighet att ge nyckeln till sin bank om man inte längre vill betala på lånet. Problemet när man lånar ut för mycket, som de amerikanska bankerna gjorde, var att de blev ägare till massor med hus som var mindre värda än lånen. Effekten blev att bankerna fick det svårt. Man tittade då tillbaka på erfarenheterna från den stora depressionen och insåg att man behövde göra tvärtom och helt enkelt rädda bankerna för att inte gå i samma fälla. Staterna gick in och räddade alla banker utom Lehman Brothers. I en kris är det lätt att det blir ont om kapital, vilket förvärrar alla problem. Man sköt därför till mycket likviditet till hela systemet så att det skulle finnas pengar i omlopp. Ganska snabbt lyckades man vända ekonomin, rädda bankerna och ekonomin kunde komma igång 2009.

Coronakrisen 2019–?

Coronakrisen är en unik kris. Aldrig har världsekonomin stannat av så snabbt och aldrig har vi behövt stanna hemma på detta sätt. Man försöker göra det som man lärde sig av på 30-talet, att få ut likviditet i systemet genom olika stödpaket. Staten försöker också hjälpa banker så att de i sin tur kan hjälpa företag med lån.

Hur mycket kommer viruset att påverka ekonomin? Kommer en andra våg och vad händer då? Det är en orolig tid. Det vi lärt oss av tidigare kriser är att stater kan klara av mycket genom att skjuta in pengar i systemet för att stabilisera marknaderna, och det är lyckligtvis vad som sker på fler och fler håll runt om i världen just nu.  

Så hjälper vi dig

Vill du också komma igång med ditt sparande och sätta upp en långsiktig strategi? I tider som dessa kan det vara det skönt att ha en rådgivare att bolla med. Hör av dig till oss via formuläret nedan så återkommer vi till dig.

 

Kontakta oss

Amorteringskravets påverkan på bostadsmarknaden

15 juni · 2021

I slutet av sommaren upphör det tillfälliga undantaget från amorteringskravet, som infördes för att skapa lättnader i hushållens ekonomi under coronapandemin. Vad innebär egentligen återgången till krav på bolåneamortering för bostadsmarknaden, och för din ekonomi? Eva Holmlund, vd Söderberg & Partners Bolån hjälper till att reda ut frågorna.

Det tillfälliga undantaget från amorteringskravet

För att möta den ökade arbetslösheten med anledning av covid-19 infördes våren 2020 ett tillfälligt undantag från amorteringskravet. Undantaget har inneburit att både befintliga och nya bolånetagare har kunnat välja att inte amortera på sina bolån, för att skapa lättnader i hushållens ekonomi under krisen. Från och med 31 augusti 2021 är undantaget slut och amorteringskravet återinförs.

– Vi anser att det rådande undantaget från amorteringskravet har skapat förutsättningar för stabilitet under den skakiga period som pandemin medför. Samtidigt kan undantaget ha varit en av drivkrafterna som påverkat prisuppgången under pandemin, säger Eva Holmlund, vd Söderberg & Partners Bolån.

Återgång till det skärpta amorteringskravet

Amorteringskravet infördes i Sverige 1 juni 2016 för att förhindra obalanser och minska riskerna för kommande finanskriser. Amorteringskravet skärptes sedan ytterligare den 1 mars 2018 och är det krav vi hade innan undantaget infördes, vilket innebär att du behöver amortera 0-3 % av lånebeloppet på ditt bolån per år, beroende på belåningsgrad och skuldkvot (totala bolån i förhållande till årsinkomst). Det är samma krav som kommer att införas den 31 augusti när tiden för undantaget gått ut.

Det skärpta amorteringskravet som återinförs innebär att:

  1. Bolån med belåningsgrad som överstiger 50 % men inte 70 % ska amorteras med 1 % av lånebeloppet årligen.
  2. Bolån med belåningsgrad som överstiger 70 % ska amorteras med 2 % av lånebeloppet årligen.
  3. Om du lånar mer än 4,5 gånger din årsinkomst, tillkommer ytterligare amortering om 1 % av lånebeloppet årligen.

Räkneexempel

För en låntagare som lånar 1 800 000 SEK med en belåningsgrad på 75 %, men där skuldkvoten är mindre än 4,5 – blir amorteringskravet 2 % av lånebeloppet årligen. Det innebär 36 000 kr per år eller 3 000 kr per månad.

Amortering är detsamma som avbetalning. För varje tusenlapp du amorterar på ditt bolån minskar lånebeloppet med samma summa. I exemplet ovan hade låntagaren ett amorteringskrav på 36 000 kr per år. Om denne bor kvar i bostaden i 5 år kommer lånebeloppet genom amorteringen ha minskat med hela 180 000 kr.


– Jag tror att många underskattar betydelsen av att minska sitt lånebelopp som en form av sparande. Den dagen du säljer bostaden vill du förstås att lånet ska vara så lågt som möjligt, dels som ett bra skydd mot fallande bostadspriser, men även för att få loss maximalt med likvida medel att kunna använda till ditt nästa bostadsköp, säger Eva Holmlund.

Inför återinförandet av amorteringskravet höjs röster som menar att utformningen av det skärpta amorteringskravet är för tufft, och att man ska passa på att återinföra amorteringskravet i nya former efter undantagsperioden som varit – inte minst för att möjliggöra ungas inträde på bostadsmarknaden.

– Amortering är i grund och botten sunt och bidrar till en ökad stabilitet på så väl bostadsmarknaden som för den enskilda låntagaren. Det är dock viktigt att amorteringskravet i synnerhet inte begränsar förstagångsköpare i för stor utsträckning, säger Eva Holmlund.

Bostadsmarknadens påverkan

Enligt Svensk Mäklarstatistik har bostadspriserna under 2020 haft uppåtgående priser i 19 av 21 län, och priset för villor ökade i samtliga län. Totalt ökade bostadsrätterna med 7 % och villor med 13 %. En del anser att det är undantaget som drivit på bostadsprisutvecklingen i allt för snabb takt framåt, och att nu när amorteringskravet kommer tillbaka så kommer prisutvecklingen att bromsas.

– Risken finns att många som köpt bostad under det senaste året har gjort sin egen boendekostnadskalkyl utan att räkna med amortering med tanke på undantagsmöjligheten. När kravet nu återinförs tvingas alla köpare amortera enligt kravet från dag ett, något som skulle kunna bromsa prisutvecklingen och minska betalningsviljan. Räntorna utgör ur ett historiskt perspektiv en väldigt liten del av boendekostnaden, vilket gör att effekten av amorteringsbeloppet blir väldigt tydlig, säger Eva Holmlund.

Har du frågor om amorteringskravet?

Eller vill ha hjälp att se över ditt bolån? Fyll i formuläret nedan så kontaktar en av våra kundansvariga dig.

Kontakta oss

Hur maximerar man värdet på ett företag inför en försäljning?

15 juni · 2021

Hur kan man påverka sitt bolags värde inför en eventuell försäljning? Och hur lång tid tar förberedelserna inför en eventuell exit? Jonas Graff-Lonnevig, ansvarig för M&A Entreprenörsservice på Söderberg & Partners, redogör för fem viktiga områden han anser bör adresseras inför en försäljning för att kunna maximera värdet.

Jonas Graff-Lonnevig, ansvarig M&A inom Family Office på Söderberg & Partners, arbetar med att hjälpa ägare med projektledning vid försäljning av sina företag. Han anser att företag som vill maximera sitt värde inför en försäljning bör vara ute i god tid och att det finns många områden som bör ses över. Nedan redogör Jonas för fem viktiga områden.

– Inför varje bolagsförsäljning går vi igenom flertalet områden för att säkerställa att allt är i sin ordning och för att ägarna ska maximera värdet vid en försäljning. Många gånger kan det vara en fördel att se över dessa områden i god tid före en transaktion, i vissa fall redan flera år innan en försäljning är aktuell, säger Jonas Graff-Lonnevig

1. Påvisa bra avkastning och låg risk

För att nå ett optimalt värde vid en försäljning så handlar det alltid om att påvisa att tillgången kan generera en bra avkastning, men det är lika viktigt att visa på låg risk. Rent finansiellt så är det givetvis en fördel om bolaget kan uppvisa en stark finansiell historik. Visserligen utgör värdet på ett företag summan av framtida vinster, men en presenterad framtida finansiell utveckling görs trolig genom en stabil historik, d.v.s. sänker risken för att den framtida prognosen avviker från de historiska utfallen.

2. Förklara den historiska utvecklingen

Genom att förklara den historiska utvecklingen kan man underlätta för potentiella köpare att förstå bolaget. Det kan t.ex. finnas tillfällen där förlustbringande delar i verksamheten har lagts ned och inte längre påverkar verksamheten kassaflödesmässigt negativt. Viktigt är då att intressenterna förstår vilka aktiviteter som genomförts och varför delarna inte längre finns kvar och påverkar verksamheten negativt. Det kallas att man presenterar ett ”normaliserat” historiskt resultat, och är vanligt förekommande.

Genom att ha en genomtänkt story kan man också sänka den upplevda risken i bolaget. Det är viktigt att ha svar på frågor om varför ett företag ska säljas, och varför ägarna ska lämna bolaget. Genom åren så har vi sett många olika situationer som gör att bolag mår bättre av att byta ägare. Anledningen till en försäljning kan bero på exempelvis sjukdomsfall, att ägarna inte har förmågan att utveckla bolaget vidare eller att ägarna vill realisera en del av de uppbyggda värdena i verksamheten. En fördel är dock att alltid ha en genomtänkt kommunikationsstrategi och förklaringsmodeller som inte ger upphov till att risken för bolaget höjs.

3. Sätt strategi för ägare samt se över företagets kunder och leverantörer

Det är inte ovanligt att ägare och ledning utgör nyckelpersoner i verksamheten. De kan utöver att vara ägare, även sitta i styrelsen samt inneha viktiga poster i bolaget, t.ex. en vd-roll. Det kan ofta vara en fördel att göra bolaget oberoende av ägarna, allt i akt och mening för att underlätta en överlåtelse. Det gäller givetvis om ägarna avser att upphöra med att vara verksamma i bolaget. I andra fall kan ett värde påverkas positivt genom att den tilltänkta nya ägaren och säljarna under en överskådlig framtid arbetar tillsammans för att utveckla bolaget mot nya mål. I dessa situationer så återinvesterar ofta säljarna en del av köpeskillingen och tar del av den framtida avkastningen i en gemensam exit.  

Beroendet av ägarna i verksamheten begränsas inte enbart till ägarna, utan fler perspektiv bör beaktas. Hur ser det ut på t.ex. kundsidan? Även här så kommer en möjlig köpare helst se att bolaget inte är för beroende av enskilda stora kunder. Det kommer givetvis att drabba bolaget hårt om det finns risk att dessa försvinner, vilket påverkar den upplevda risken negativt. Med framförhållning och en genomtänkt strategi så kan detta överbryggas genom att ledning och ägare lägger tid och kraft på att skapa en god balans i kundmixen. Detsamma gäller för leverantörssidan. Även här kan det upplevas som riskfyllt och värdehämmande om bolaget är för beroende av en eller några få leverantörer. 

4. Identifiera och beskriv potentialen och eventuella tilläggsförvärv

För att underbygga värdet genom att minska risken i verksamheten är det viktigt att beskriva potentialen på ett rättvisande sätt. Ägarna och ledningen har ofta en god uppfattning om vilka framtida utvecklings- och tillväxtområden som finns. Som rådgivare lägger man mycket tid och kraft på att ringa in och analysera vilka förutsättningar bolaget har att växa framöver. Det kan t.ex. vara fråga om att expandera produktportföljen eller att växa rent geografiskt. Ofta krävs inte en fullskalig expansion utan mer att företaget har visat att man har lyckats få en etablering inom t.ex. en ny geografi eller kundgrupp. Vi har även i egenskap av rådgivare upplevt det som positivt om bolaget kan påvisa att det finns identifierade tilläggsförvärv att genomföra. Det kan vara tidigare förvärvsdiskussioner, som av olika anledningar inte har kommit i mål tidigare. Detta är ett par punkter som med fördel arbetas igenom innan en diskussion med en potentiell köpare genomförs.

5. Se över balansräkningen och hur effektivt rörelsekapitalet arbetar

Bolagets balansräkning är något som ofta bör ses över inför en exit. Det är inte ovanligt att företag äger den fastighet i vilken bolaget är verksamt. I regel så är inte potentiella köpare intresserade av att dessa fastigheter följer med i förvärvet av bolaget utan de kan med fördel lyftas ur verksamheten innan en överlåtelse görs.

Det är inte bara olika fasta och finansiella tillgångar som bör hanteras innan en försäljning, även en översyn av hur effektivt bolaget arbetar med sitt rörelsekapital kan vara aktuell. Ett värde på bolaget baseras på framtida kassaflöden, och många företagare är inte medvetna om hur förändringar i t.ex. lagerbindning och kredittider till såväl leverantörer som kunder, kan få effekt på det framtida kassaflödet. Vilket i sin tur påverkar värdet.

Små positiva förändringar i kapitalbindning, leverantörskredittider och kundkredittider kan ge icke oväsentliga effekter. Därför kan det vara till nytta för säljaren att göra en analys av rörelsekapitalet, dess variationer och hur man kan effektivisera samt skapa en mer optimal mix. Även om detta borde vara en löpande uppgift för ledningen i bolaget och dess ekonomer, så sker det inte alltid i praktiken.

Funderar du på att sälja ditt bolag och vill optimera dina förutsättningar?

Inför en eventuell försäljning kan vi hjälpa dig se över ditt bolag inom samtliga områden för att skapa en så optimal situation för er som möjligt. Fyll i formuläret nedan så kontaktar vi dig för vidare diskussion.

Kontakt

Skiner solen över aktiemarknaden?

15 juni · 2021

I maj släppte vi på Söderberg & Partners vår andra strategirapport där vi ger vår marknadssyn, belyser aktuella risker, drar lärdomar av historiska samband och redogör för våra rekommendationer. Hur ser marknaden ut och vad kommer hända framöver? Söderberg & Partners investeringsstrateg Linda Lyth sammanfattar det viktigaste från rapporten.

Utanför fönstret har solen och värmen äntligen gjort entré och snart är sommaren här. Smittspridningen är fortfarande omfattande, men på många håll i en nedåtgående trend och tack vare stora stimulanser och en allt bredare vaccindistribution är den ekonomiska återhämtningen i världen robust.

Titeln på årets andra Strategirapport ”Here Comes the Sun” fångar just ovan. Den antågande ljusa årstiden, möjligheterna i vaccinens spår och en fortsatt god miljö för tillgångsslaget aktier. Det är också titeln på en Beatles-låt, skriven av George Harrison sittandes under ett träd i Eric Claptons trädgård, utgiven på albumet Abbey Road 1969. Många kritiker anser att låten mycket väl fångar känslan av en annalkande vår.

Stark ekonomisk aktivitet

Successivt mildare restriktioner står nu för dörren och med det också förutsättningar för ekonomisk normalisering. Köpstarka hushåll med uppdämda behov och välkapitaliserade bolag med ökad investeringsbenägenhet i takt med större tillförsikt till framtiden, bygger en bra grogrund för fortsatt ekonomisk tillväxt.

Den starka ekonomiska aktiviteten skulle förstås kunna tippa över och bli till överhettning, med ett mer varaktigt pristryck uppåt. Idag finns väldigt lite som pekar på det, men mot bakgrund av att inflation och i synnerhet prisstabilitet utgör en grundbult i centralbankernas räntepolitik spelar prisökningstakten förstås en huvudroll även för finansiella marknader. Därför blir nyckelfrågor framöver en potentiellt fortsatt ränteuppgång och högre inflation liksom centralbankernas mycket delikata balansgång mellan penningpolitisk stimulans och risk för överhettning.

Fortsatt gynnsamt klimat för aktier

Börsåret har inletts starkt, men har enligt vår bedömning mer att ge under den tidshorisont vi sätter våra betyg på (upp till ett år). I tidiga skeden av ekonomisk återhämtning och i synnerhet globalt synkroniserad sådan tenderar marknaden att underskatta styrkan av att många krafter drar åt samma håll. Det ser vi även idag då marknadens vinstprognoser successivt skruvas upp och gång på gång överträffas av verkligheten.

I och med de kraftigt uppskruvade vinstprognoserna har faktiskt också värderingen kommit ner något, trots de kursuppgångar som varit. Den är visserligen fortsatt hög, men inte i relation till räntemarknaden, och oavsett är värderingar inte ett bra verktyg för att tajma marknaden. Dyrt kan bli dyrare och billigt kan förbli billigt om osäkerheten är tillräckligt stor. Däremot är det klart att eftersom aktuell värdering till stor del bygger på att räntan förblir låg är marknaden känslig för signaler som skulle kunna tyda på ett förändrat läge.

De senaste veckorna har uppgången kommit av sig till följd av just det. I grund och botten är det dock en positiv konjunktursignal om centralbankerna så småningom ser på ekonomin som tillräckligt stark för att växa utan stöd. Dessutom gäller det att komma ihåg att andhämtningspauser och mindre nedgångar om upp till tio procent hör till normalt årsmönster.

I vanlig ordning handlar det om att se till hela bilden och givet vårt huvudscenario om en stark och synkroniserad ekonomisk tillväxt, understödd av stimulanser, ser det fortsatt ljust ut för aktiemarknaden. Ska börsuppgången knäckas mer allvarligt eller långtgående krävs i teorin något som radikalt förändrar de ekonomiska utsikterna. När alla krafter som idag drar åt samma håll är det osannolikt.

Regioner vi gillar är sådana som både erbjuder exponering mot bolag med starkt strukturell tillväxt och bolag med god hävstång på konjunkturen, som Nordamerika och tillväxtmarknader. Vi är mer försiktigt inställda till regioner med sämre vinsttillväxtförutsättningar, som Europa.

Begränsade förutsättningar till avkastning inom tillgångsslaget räntor

Vi lever i en lågräntemiljö och kommer med stor sannolikhet att fortsätta göra det under en överskådlig framtid. I första hand handlar centralbankernas möjliga åtstramningar om minskade tillgångsköp och inte höjda räntor, även om den amerikanska centralbanken Federal Reserve sannolikt kommer att bli först ut med att indikera räntehöjning inom en inte alltför avlägsen framtid.

Kreditspreadarna, det vill säga den extra kompensation för ytterligare risktagande du får som ägare av företagsobligationer jämfört med statsobligationer, är nedtryckta och i många fall avsevärt lägre än historiskt. Eftersom senast gällande nivåer tenderar att ha ett nära och positivt samband med framtida avkastning bör också avkastningsförväntningarna idag vara ganska låga ställda.

Sammantaget förespråkar vi ett balanserat risktagande i ränteportföljen, men håller i relation till aktier ett orange betyg för tillgångsslaget. Vi förordar fortsatt kreditrisk framför ränterisk.

Vill du läsa hela strategirapporten hittar du den här

 

Har du frågor om strategirapporten eller ditt sparande?

Fyll i formuläret nedan så återkommer en av våra rådgivare till dig.

 

Kontakta oss

Kontakta oss