Skip to main content Skip to main navigation

Vad kan vi lära oss från tidigare börsfall?

Vad kan vi lära oss från tidigare börsfall?

8 juni · 2020

Det stora börsfallet inleddes i början av mars 2020 och totalt rasade börsen ca 30 % under några veckor. Sedan dess har en viss återhämtning skett, men vi vet fortfarande inte hur situationen kommer att utvecklas framåt. Ibland kan det dock vara bra att blicka bakåt för att få en förståelse för vad som kan ligga framför oss. Det finns nämligen många tidigare exempel på stora börsfall som vi kan titta på för att få en tydligare bild hur börsen betett sig i liknande situationer.

Börskrascher är inget ovanligt. Det är nämligen så att under 7 av de senaste 10 decennierna, mellan 1915–2015, har börsen kraschat med mer än 50 %. De flesta större nedgångar har dock historiskt vänt tillbaka redan efter 18–24 månader.

Hur skiljer sig coronakrisen mot tidigare kriser?

Det som skiljer coronakrisen åt är att nedgången hittills varit mycket snabbare än normalt. Detta beror på att coronaviruset har stängt en stor del av världen på väldigt kort tid, vilket inte har hänt historiskt. Även om allt gått snabbt, har coronakrisen varit en mild börskrasch hittills. Historiskt sett har konjunkturen också speglat vad som hänt på börsmarknaderna, vilket inte helt stämt med coronakrisen. Eftersom nyheterna kring corona blivit sämre över tid borde börsen gått ned mer än vad den har gjort. Börsen har också piggnat till snabbt, vilket beror på stimulanser.

Hur börsnedgången vi upplever just nu kommer att utvecklas framåt är svårt att sia om, men om det är något vi kan lära oss av historien så är det att ekonomin vänder tillbaka. Det är bara en tidsfråga. Och med ländernas kraftiga stimulanser i form av lån, likviditet och bidrag finns det fog att hoppas på snabbare återgång än till exempel vid 1930-talskrisen.

Aktier har historiskt avkastat ca 4–5 procent mer än räntebärande värdepapper. Och jämfört med dagens låga ränteläge, som efter inflationsjustering är negativt, är det rimligt att hoppas på än bättre avkastning. Så för den långsiktige finns det hopp om aktieavkastning även framöver.

 

Kort om vad vi kan lära från 4 stora kriser de senaste 100 åren:

Den stora depressionen 1928–1934

Allt började med att man hade en allt för omfattande utlåning i USA. Det var vanligt att man lånade för att placera på börsen, vilket ledde till att när börsen började svikta så var det många som hade svårt att betala igen sina lån. Effekten blev att bankerna började gå omkull. De banker som överlevde höll hårt i de pengar man hade och undvek att ge ytterligare lån. Detta innebar att andelen pengar som fanns i systemet gick ned rejält, vilket i sin tur ledde till deflation. Många blev arbetslösa medan de som hade jobb fick större betalningsstyrka då varje krona blev mer värd.

Så, vad gjorde man? Alla fel! Protektionism och tanken om att man behövde skydda landet föddes. Man slutade importera och började med egen tillverkning inom landet. Andra länder gjorde detsamma och all export försvann. Eftersom amerikanska bönder vanligtvis exporterade 1/3 av det som tillverkades blev det ett kraftigt överutbud av mjöl och kött på den amerikanska marknaden och priserna halverades. En annan idé som införlivades var att man behövde statlig styrning på allt. Staten skulle bl.a. beställa hur mycket som skulle tillverkas, men klarade inte av att detaljstyra detta, vilket ledde till att fackföreningar började strejka. I den här krisen blev allt fel – och man fick  med många lärdomar kring vad man inte ska göra.

Oljekrisen 1970–1975

Oljekrisen uppkom av ett bråk mellan Israel och arabvärlden. OPEC minskade oljeutbudet och priserna skenade. I Sverige ökade petroleumpriserna 15 gånger under åren 1968–1985, vilket ledde till kraftig inflation och att ekonomin stannade av. Under 1970-talet var tillväxten och produktiviteten förhållandevis låg vilket i kombination med den höga inflationen skapade en trög ekonomisk miljö. Vändningen kom i början av 1980-talet då tjänstesamhället växte fram allt mer i västvärlden.  

Finans- och kronkrisen i Sverige 1990–1994

1985 togs beslutet att släppa de kreditmarknadsregler som tidigare begränsat utlåningen i Sverige. Då utlåningen var begränsad fanns stora statliga ränteavdrag. Effekten av avregleringen blev att utlåningen skenade. 1990 höll det inte längre och börsen och ekonomin havererade. Flera banker och fastighetsbolag gick i konkurs och många blev arbetslösa. Kronan var fram till 1992 knuten till större valutor, men kronkursen tilläts därefter röra sig fritt p.g.a. problemen i den svenska ekonomin. Sverige hade stora budgetunderskott och behövde ta en rad jobbiga sparbeslut som vi har tjänat på sedan dess. Det är också därför vi mår bättre än många andra europeiska länder idag.

Finanskrisen 2007–2009

Finanskrisen berodde till stor del på kraftig utlåning till bostäder i USA. Om ett hus faller i värde i USA har individen möjlighet att ge nyckeln till sin bank om man inte längre vill betala på lånet. Problemet när man lånar ut för mycket, som de amerikanska bankerna gjorde, var att de blev ägare till massor med hus som var mindre värda än lånen. Effekten blev att bankerna fick det svårt. Man tittade då tillbaka på erfarenheterna från den stora depressionen och insåg att man behövde göra tvärtom och helt enkelt rädda bankerna för att inte gå i samma fälla. Staterna gick in och räddade alla banker utom Lehman Brothers. I en kris är det lätt att det blir ont om kapital, vilket förvärrar alla problem. Man sköt därför till mycket likviditet till hela systemet så att det skulle finnas pengar i omlopp. Ganska snabbt lyckades man vända ekonomin, rädda bankerna och ekonomin kunde komma igång 2009.

Coronakrisen 2019–?

Coronakrisen är en unik kris. Aldrig har världsekonomin stannat av så snabbt och aldrig har vi behövt stanna hemma på detta sätt. Man försöker göra det som man lärde sig av på 30-talet, att få ut likviditet i systemet genom olika stödpaket. Staten försöker också hjälpa banker så att de i sin tur kan hjälpa företag med lån.

Hur mycket kommer viruset att påverka ekonomin? Kommer en andra våg och vad händer då? Det är en orolig tid. Det vi lärt oss av tidigare kriser är att stater kan klara av mycket genom att skjuta in pengar i systemet för att stabilisera marknaderna, och det är lyckligtvis vad som sker på fler och fler håll runt om i världen just nu.  

Så hjälper vi dig

Vill du också komma igång med ditt sparande och sätta upp en långsiktig strategi? I tider som dessa kan det vara det skönt att ha en rådgivare att bolla med. Hör av dig till oss via formuläret nedan så återkommer vi till dig.

 

Kontakta oss

Het bostadsmarknad med rekordsnabba affärer sätter press på köparna

4 januari · 2021

I den tidiga fasen av coronapandemin vittnade flera experter om att Sverige sannolikt stod inför kraftiga rörelser och prisnedgångar på bostadsmarknaden som en följd av ökad arbetslöshet och oro på räntemarknaden. Efter såväl en börsnedgång som återhämtning under 2020, kan vi nu konstatera att bostadsmarknaden inte lidit nämnvärt i sviterna av coronapandemin, snarare tvärtom. Bostadsmarknaden är idag hetare är någonsin med rekordmånga affärer som stängs innan visning.

Ökad arbetslöshet, oro för en stundande lågkonjunktur och en volatil börs är några faktorer som normalt skapar turbulens på bostadsmarknaden. Dessa faktorer är också de förhållanden som vi sett i Sverige under den pågående pandemin. Därför förutspådde många att bostadsmarknaden skulle komma att påverkas negativt, men mycket talar för att corona-effekterna på bostadsmarknaden snarare blivit positiva.

Varför påverkas inte bostadsmarknaden negativt av coronapandemin?

Riksbanken har under året köpt bostadsobligationer som stimulerande åtgärder för att hålla räntorna nere, samtidigt som den köpstarka delen av bostadsmarknaden i hög utsträckning inte drabbats av den ökade arbetslöshet som samhället i stort känt av under året. Sammantaget skapar förväntningarna på fortsatt låga räntor tillsammans med begränsad arbetslöshet bland bostadsköparna stärkt köpkraft och en fortsatt tillväxt på bostadsmarknaden.

– Av de bostäder som vi på Erik Olsson Fastighetsförmedling förmedlar i Stockholm säljs för närvarande 23 % av bostäderna innan den öppna publika visningen. Det vittnar om en hög efterfrågan och att bostadsköparna i stor utsträckning är villiga att möta säljarnas högt ställda prisförväntningar – något som också syns i den senaste statistiken över prisutvecklingen, säger Johan Nordenfelt, kommunikationschef på Erik Olsson Fastighetsförmedling.

Paradoxalt nog har alltså stimulerande åtgärder för att dämpa konjunkturfall snarare lett till en ännu aggressivare utveckling på bostadsmarknaden – trots en pågående global pandemi som verkar bli betydligt mer långdragen än vad man tidigare trott. Även marknaden för nyproducerade bostäder har enligt Klas Pettersson, vd på Erik Olsson Nyproduktion, en starkare position i dagens marknad än på flera år.

– Vi ser detta som en cyklisk signal om att marknaden för begagnade bostäder är väldigt het, och att köpare i högre utsträckning vänder sig till nyproducerade bostäder där man som kund slipper budgivningar och kan förhålla sig till den trygghet som fast prissättning på bostäder innebär, säger Klas Pettersson.

Snabba bostadsaffärer sätter press på bostadsköpare

Det höga trycket och de snabba affärerna på marknaden visar vikten av att man måste vara noggrant förberedd innan man ger sig in i en bostadsköpsprocess, bland annat genom att förbereda sin finansiering med banken. Detta är något som Eva Holmlund, vd på Söderberg & Partners Bolån, tydligt märker av.

– På Söderberg & Partners Bolån ser vi ett större behov än någonsin att kunna erbjuda våra kunder en personlig och snabb handläggning. Våra kunder upplever ofta situationen på bostadsmarknaden som stressig, där fokuset ligger på en budgivning som i många fall avslutas kort efter visningarna. Vi vill i en sådan situation både effektivt och personligt kunna förbereda kundens finansiering i god tid innan budgivningen avslutas, så att man som kund inte missar chansen till sin drömbostad för att man inte får tillräckligt snabb hjälp från sin bank, säger Eva Holmlund.

Funderar du på att köpa eller sälja din bostad?

Funderar du på hur den rådande bostadsmarknaden påverkar dina möjligheter att köpa eller sälja bostad, och vad du behöver tänka på i en sådan process? Kontakta oss på Söderberg & Partners Bolån så hjälper vi dig. Fyll i formuläret nedan så återkommer vi till dig omgående.

Kontakta oss

Viktigt att tänka på inför årsskiftet

10 december · 2020

Nu börjar det bli dags att planera inför deklarationen 2021 – beskattningsår 2020. Det finns en hel del att tänka på vad gäller inkomst av tjänst, kapital och näringsverksamhet. I inkomstslaget tjänst och kapital gäller kontantprincipen vilket innebär att inkomster skall beskattas det år de uppkommer. Därför ska fysiska personer som vill planera sin skatt göra det före årsskiftet.

Kvittning av vinster och förluster

Ett av de effektivaste sätten är att se över sin aktiedepå är att realisera eventuella vinster och/eller förluster i syfte att på bästa möjliga sätt jämna ut resultatet av årets värdepappersförsäljningar. Alla vinster och förluster är inte fullt kvittningsbara mot varandra så det gäller att välja rätt värdepapper att avyttra. Förluster som inte kan kvittas kvoteras till 70 procent innan avdrag får göras i inkomstslaget kapital. Kvittning får ske mellan vinster och förluster på både onoterade och marknadsnoterade aktier, men tänk på att det först sker en kvotering till 5/6 på en förlust på onoterade aktier innan den kvittas.

Vill du behålla en aktie med en orealiserad vinst eller förlust kan du först sälja aktien för att sedan köpa tillbaka den igen. Ett annat alternativ är att föra över innehavet till sitt eget investeringssparkonto (ISK), då en sådan överföring skattemässigt hanteras som en försäljning.

Även eventuella vinster och förluster på fastigheter och bostadsrätter bör ingå i årsskiftesplaneringen. Vinster på försäljning av privatbostadsfastighet och privatbostadsrätt kvoteras till 22/30 innan de kan kvittas mot övriga förluster. Förluster på försäljning av privatbostadsfastighet och privatbostadsrätt är bara kvittningsbara till 50 procent mot andra kapitalvinster.

Uppskov

Det finns primärt två typer av uppskov som man kan använda sig av när man planerar sin skatt. Det vanligaste är uppskov med vinsten vid en tidigare fastighet- eller bostadsrättsförsäljning. Det uppskovet framgår oftast i specifikationen till inkomstdeklarationen och man kan när som helst återföra det uppskovet till beskattning om man t.ex. har förluster på aktier m.m. som inte kan kvittas mot några andra vinster. Minsta belopp som kan återföras till beskattning är 20 000 kr per år. Från och med den 1/1 2021 är uppskovet dock räntefritt vilket innebär att det inte längre finns någon direkt anledning att återföra det. Uppskovet kvoteras till 22/30 och kvittas mot t.ex. 70 procent av förlust på marknadsnoterade aktier. Uppskovet återförs i inkomstdeklarationen som lämnas in våren 2021.

Man kan även ha kvar gamla uppskov på vissa aktiebyten som skedde mellan 1999 och 2001. De vanligaste aktiebytena var AstraZeneca, Pharmacia och ABB. Även dessa uppskov kan man när som helst återföra frivilligt om man behöver ta fram vinster för att kvitta bort förluster.

Skattereduktion vid underskott av kapital

Om det efter all kvittning ändå finns kvar ett totalt underskott i inkomstslaget kapital ger detta en reduktion mot kommunal och statlig inkomstskatt samt mot kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt. Kapitalunderskott som understiger 100 000 kr ger en reduktion med 30 procent medan den del som överstiger 100 000 kr endast ger en reduktion med 21 procent. OBS. Tänk på att man måste ha betalat skatt för att erhålla skattereduktion.

Fåmansföretagare

Att ta ut rätt lön från ett fåmansföretag är viktigt. Det styr inte bara inkomstskatten och de sociala förmånerna, utan löneuttaget har också betydelse för hur stor kapitalbeskattad utdelning man kan ta ut nästa år till en lägre skattesats (20 %) på sina kvalificerade andelar. För att få använda det s.k. lönebaserade utrymmet för utdelning skall den som äger kvalificerade andelar ta ut en lön under 2020 som inte understiger det lägsta av;

400 800 kr ökat med 5 procent av den kontanta lönesumman i företaget eller 641 280 kr.

Det räcker att en person i närståendekretsen uppfyller kravet för löneuttag för att kunna använda det lönebaserade utrymmet.

Det finns även andra inkomstnivåer som man bör ta hänsyn till om man själv har möjlighet att styra storleken på sin inkomst. Det rör sig dels om brytpunkterna för statlig skatt och dels om de inkomstnivåer som ger maximala pensionsrätter eller maximal sjukpenning. Från och med beskattningsåret 2020 är värnskatten slopad vilket innebär att det numera bara finns en brytpunkt. Tabellen nedan visar några av de viktigaste nivåerna;

 

Inkomstnivåer 2020

Skattefri inkomst

Maximal sjukpenning

Maximal föräldrapenning

20 100 kr

378 400 kr

473 000 kr

Maximal pensionsrätt

Statlig skatt - brytpunkt

Brytpunkt , 65 år och äldre

539 076 kr

523 300 kr

575 500 kr

Viktigt att tänka på: På grund av årets pandemi ser förutsättningarna lite annorlunda ut. Enligt Tillväxtverket är det inte okej att höja sin lön nu i december om man har en pågående korttidsersättning. Har man dock ett anställningsavtal som säger att lönen ska höjas med exempelvis 3 % är okej att höja lönen, även om man har korttidsersättning. Tillväxtverket ser inte heller positivt på bonus, om det inte är inskrivet i anställningsavtalet.


Skatt på investeringssparkonto (ISK) och kapitalförsäkring

Statslåneräntan per den 30 november 2019 fastställdes till -0,09 %. Det innebär att skatten för sparformerna ISK och kapitalförsäkring blir 0,375 % för beskattningsåret 2020.

Statslåneräntan per den 30 november 2020 fastställdes till -0,10 %. Det innebär att skatten för sparformerna ISK och kapitalförsäkring blir 0,375 % även för beskattningsåret 2021.


Rot- & rut-avdrag

För att få skattereduktion för beskattningsår 2020 för rot- och rutarbete krävs det att arbetet är utfört och betalat under 2020. Om arbetet är utfört kan man alltså styra, med hjälp av betalningen, vilket år underlaget för skattereduktion skall hänföra sig till. Rot- och rutavdraget räknas ihop och får sammanlagt uppgå till max 50 000 kronor per person och år. Du kan få rotavdrag med som mest 30 procent av arbetskostnaden och rutavdrag med som mest 50 procent av arbetskostnaden. Från och med 1 januari 2020 är det krav på elektronisk betalning för att ha rätt till rot- och rutavdrag. Enligt samma princip som ovan så måste man ha betalat skatt för att erhålla skattereduktion. Man kan alltså hamna i en situation där det är fördelaktigt att realisera vinster i syfte att ”rädda” sina rot- och rutavdrag. Om det ändå saknas inkomster för att erhålla rot- eller rutavdrag kan avdraget flyttas mellan t.ex. makar om båda är ägare till fastigheten/bostaden ifråga.

Nyheter på skatteområdet – 2021

Den 21 september 2020 överlämnade regeringen budgetpropositionen för 2021 till Riksdagen. I den presenterades flera nyheter på skatteområdet. Mycket av innehållet i budgeten har kommunicerats tidigare och var därför inte någon överraskning. Några av de viktigaste nyheterna är;

  • Skatten för personer över 65 år sänks ytterligare genom ett förstärkt grundavdrag för att eliminera skillnaden i beskattning mellan lön och pension. 

  • En skattereduktion för förvärvsinkomster bör införas om 1 500 kr per person och år. Regeringen avser att återkomma under 2020 med ett förslag som kan träda ikraft 1 januari 2021.

  • En tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster för att hantera ökade arbetskostnader till följd av pandemin bör införas och gälla 2021 och 2022. Regeringen avser att återkomma med ett förslag som kan träda ikraft under 2021.

  • En skattereduktion för installation av grön teknik, bland annat solceller, lagring av egenproducerad elenergi och laddare till elbil, införs om maximalt 50 000 kr.

  • Rutavdraget utvidgas till att gälla bland annat kemtvätt, vissa flytt- och transporttjänster samt enklare tillsyn av bostad. Det sammanlagda taket för rot- och rutavdrag höjs även från 50 000 kr till 75 000 kr per person varav rotavdraget maximalt får uppgå till 50 000 kr. 

  • Schablonintäkten på uppskovsbelopp från bostadsförsäljningar avskaffas från 1 januari 2021.

  • En tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifterna för personer mellan 19 och 23 år, från 31,42 % till 19,73 %, upp till en lön om 25 000 kronor per månad bör införas från 1 april 2021 till 31 mars 2023.

Vid förra årsskiftet ersattes radio- och tv-avgiften av en public service-avgift som idag betalas via skatten. Alla som har fyllt 18 år och som har en beskattningsbar inkomst ska betala en public service-avgift, även de som inte har en TV. Avgiften blir 1 procent av den beskattningsbara inkomsten upp till ett tak på cirka 1 300 kronor per person och år. Hur mycket var och en har betalat i public service-avgift varje år kommer att synas på slutskattebeskedet.

 

Kontakta oss

Kontakta gärna oss, din rådgivare eller vår Skatteavdelning för ett ett möte om du har frågor eller funderingar kring olika typer av skattefrågor. Vi har stor erfarenhet av alla typer av värdepappersrelaterade transaktioner samt har en djupgående kunskap kring fastighetsaffärer och hantering av utdelningar från fåmansföretag m.m.

Söderberg & Partners Family Office – Skatt

 

 

Kent Andersson
Skattechef
kent.andersson@soderbergpartners.se
08-505 351 04

 

Pernilla Ask Nordström
Deklarationsspecialist
pernilla.nordstrom@soderbergpartners.se
08-505 351 68

 

 

Ovanstående material/information är baserad på källor och information som Söderberg & Partners, SPWM Special Clients Services AB har bedömt vara tillförlitliga. De bedömningar som görs i materialet är enligt vår uppfattning riktiga. Juridiska bedömningar är dock i många fall behäftade med en viss osäkerhet. Söderberg & Partners, SPWM Special Clients AB kan därför inte garantera eller på annat sätt ansvara för de slutliga utfallet av de bedömningar som gjorts.



Covid-19:s effekter på social hållbarhet och jämställdhet

17 november · 2020

Under pågående pandemi har kvinnor drabbats hårdast på den globala arbetsmarknaden. Det är ett problem som vi behöver adressera snarast, inte bara utifrån ett jämställdhetsperspektiv utan även när det kommer till den globala ekonomin. Det finns dock ljusglimtar som talar för att covid-19 också skulle kunna medföra positiva effekter på jämställdheten.

Kvinnor drabbas hårdare än män av covid-19

Jämställdhet mellan könen är långt ifrån en självklarhet och utvecklingen mot att brygga gapet har varit haltande de senaste fem åren enligt UN SDG Progress Report 2020. Den lilla förbättring vi har kunnat erfara riskerar att gå förlorad på grund av covid-19. Enligt en analys från McKinsey löper kvinnor 1,8 gånger större risk att förlora sina jobb än män. Kvinnor utgör 39 % av den globala arbetsstyrkan, men står för hela 54 % av de som har förlorat sina jobb under krisen (per maj, 2020).

En del av förklaringen ligger i att några av de sektorer som drabbats hårdast av pandemin har, i de flesta länder, en kvinnlig överrepresentation. Exempel på sektorer som pandemin slagit hårt mot är hotell och restaurangbranschen, detalj- och grossisthandel, och tjänster såsom konst och administration. En annan del av förklaringen är att kvinnor, i större utsträckning än män, har tillfälliga anställningar, deltidsjobb eller annan otrygg anställningsform.

Kan covid-19 bidra positivt till jämställdhet?

Det finns däremot en del ljuspunkter. Många företag har för första gången testat på att låta anställda arbeta hemifrån och ha distansmöten i större omfattning. Om detta blir bestående förändringar kan det leda till mer flexibla arbetsförhållanden, vilket kan leda till att jämställdheten ökar. De kvinnor som idag drar det tyngre lasset med barnavårdnad får det enklare att kombinera familjelivet med sitt arbete, och sociala normer och könsroller utmanas då båda parter spenderar mer tid i hemmet. Detta kan leda till att de kvinnor och män som arbetar hemifrån nu kan dela på ansvaret för barnavård och annat hushållsarbete, vilket the National Bureau of Economic Research (NBER) visat i en pågående studie.

Jämställdhet gynnar ekonomin

Effekten av ett ojämnställt samhälle kan slå hårt mot ekonomin om vi inte agerar. De scenarioanalyser som McKinsey har genomfört visar att effektiva åtgärder som minskar skillnaderna mellan hur kvinnor och män påverkas av covid-19 kan leda till ett högre globalt BNP år 2030, med 13 trillioner dollar. För maximal effekt måste dessa åtgärder ske nu. Att vänta till 2024 skulle innebära att den globala BNP år 2030 blir 5,4 trillioner dollar längre än i det bästa scenariot om vi agerar nu. Detta är i linje med World Economic Forum’s Global Gender Gap rapport 2020, som visar att minskad ojämlikhet mellan kön gynnar ekonomin, konkurrenskraften och beredskapen för framtiden. Samma rapport redovisar ett Global Gender Gap Index, där hamnade Sverige år 2020 på en fjärde plats, omsprungen av Finland. Underlag för indexet är bland annat kvinnlig representation i bolagsledning och styrelser.

Jämställdhet i bolagsledningar

Rapporten ”Delivering through Diversity” från McKinsey visar att bolag som är mest jämställda i sina ledningsgrupper har 21 % högre sannolikhet att överprestera jämfört med sitt branschsnitt i lönsamhet, och 27 % högre sannolikhet att överprestera i värdeskapande. Sambandet kan bekräftas i alla geografier och sektorer.

I Söderberg & Partners analysrapport Hållbara pensionsbolag 2019 presenterades en studie över hur svenska pensionsbolag som utser valberedningar och bolagsstyrelser arbetar med jämställdhetsfrågan.

- I studien kom vi fram till att andelen kvinnor i svenska bolagsstyrelser år 2018 var 43 %, vilket är en ökning från 2016. Siffran för kvinnlig representation i valberedningar var däremot lägre, i snitt 30 % mellan 2015 - 2018, säger Lingyi Lu, ansvarig för hållbarhetsanalyser på Söderberg & Partners.

Sedan pandemins utbrott har social hållbarhet blivit en allt viktigare fråga för svenska kapitalförvaltare och kapitalägare. Några exempel på svenska fondbolag som har arbetat med hållbarhet under covid-19 presenterades i analysrapporten Hållbara fonder 2020.

Att som privat investerare bidra till jämställdhet

Som privat investerare kan du påverka jämställdheten via placeringar i finansiella produkter som arbetar aktivt med frågan. Via dialoger med företagsledningar kan kapitalförvaltare och kapitalägare upplysa om fördelarna med en jämställd organisation och kräva konkreta åtgärder för att brygga gapet. Författarna till McKinsey-rapporten sammanfattar detta i tre steg. För investerare innebär de tre stegen:

  1. Be företagsledningen rapportera hur covid-19 har påverkat kvinnor och män olika. Har fler kvinnor än män fått lämna sitt arbete eller fått avstå från en löneökning? Har färre kvinnor blivit befordrade? Hur ser könsfördelningen ut bland nyanställda?
  2. Uppmana till konkreta åtgärder såsom lika möjligheter till karriärutveckling, kompetensutbildning och att öppet uppmana sina anställda att dela barnavård och hushållsarbete lika.
  3. Hjälp företagen att identifiera andra möjligheter till ökad jämställdhet i hela värdekedjan och distributionskanaler, och se till att handla efter dessa. Ett exempel kan vara att finansiella tjänsteföretag kan säkerställa att deras produkter kommer kvinnliga entreprenörer till del, eller att It-bolag har ett jämställdhetstänk vid produktdesign.
För mer information och vidare dialog om social hållbarhet och jämställdhet kontakta Lingyi Lu, lingyi.lu@soderbergpartners.se, hållbarhetsansvarig på Söderberg & Partners. 
Kontakta oss