Skip to main content Skip to main navigation

Vad kan vi lära oss från tidigare börsfall?

Vad kan vi lära oss från tidigare börsfall?

8 juni · 2020

Det stora börsfallet inleddes i början av mars 2020 och totalt rasade börsen ca 30 % under några veckor. Sedan dess har en viss återhämtning skett, men vi vet fortfarande inte hur situationen kommer att utvecklas framåt. Ibland kan det dock vara bra att blicka bakåt för att få en förståelse för vad som kan ligga framför oss. Det finns nämligen många tidigare exempel på stora börsfall som vi kan titta på för att få en tydligare bild hur börsen betett sig i liknande situationer.

Börskrascher är inget ovanligt. Det är nämligen så att under 7 av de senaste 10 decennierna, mellan 1915–2015, har börsen kraschat med mer än 50 %. De flesta större nedgångar har dock historiskt vänt tillbaka redan efter 18–24 månader.

Hur skiljer sig coronakrisen mot tidigare kriser?

Det som skiljer coronakrisen åt är att nedgången hittills varit mycket snabbare än normalt. Detta beror på att coronaviruset har stängt en stor del av världen på väldigt kort tid, vilket inte har hänt historiskt. Även om allt gått snabbt, har coronakrisen varit en mild börskrasch hittills. Historiskt sett har konjunkturen också speglat vad som hänt på börsmarknaderna, vilket inte helt stämt med coronakrisen. Eftersom nyheterna kring corona blivit sämre över tid borde börsen gått ned mer än vad den har gjort. Börsen har också piggnat till snabbt, vilket beror på stimulanser.

Hur börsnedgången vi upplever just nu kommer att utvecklas framåt är svårt att sia om, men om det är något vi kan lära oss av historien så är det att ekonomin vänder tillbaka. Det är bara en tidsfråga. Och med ländernas kraftiga stimulanser i form av lån, likviditet och bidrag finns det fog att hoppas på snabbare återgång än till exempel vid 1930-talskrisen.

Aktier har historiskt avkastat ca 4–5 procent mer än räntebärande värdepapper. Och jämfört med dagens låga ränteläge, som efter inflationsjustering är negativt, är det rimligt att hoppas på än bättre avkastning. Så för den långsiktige finns det hopp om aktieavkastning även framöver.

 

Kort om vad vi kan lära från 4 stora kriser de senaste 100 åren:

Den stora depressionen 1928–1934

Allt började med att man hade en allt för omfattande utlåning i USA. Det var vanligt att man lånade för att placera på börsen, vilket ledde till att när börsen började svikta så var det många som hade svårt att betala igen sina lån. Effekten blev att bankerna började gå omkull. De banker som överlevde höll hårt i de pengar man hade och undvek att ge ytterligare lån. Detta innebar att andelen pengar som fanns i systemet gick ned rejält, vilket i sin tur ledde till deflation. Många blev arbetslösa medan de som hade jobb fick större betalningsstyrka då varje krona blev mer värd.

Så, vad gjorde man? Alla fel! Protektionism och tanken om att man behövde skydda landet föddes. Man slutade importera och började med egen tillverkning inom landet. Andra länder gjorde detsamma och all export försvann. Eftersom amerikanska bönder vanligtvis exporterade 1/3 av det som tillverkades blev det ett kraftigt överutbud av mjöl och kött på den amerikanska marknaden och priserna halverades. En annan idé som införlivades var att man behövde statlig styrning på allt. Staten skulle bl.a. beställa hur mycket som skulle tillverkas, men klarade inte av att detaljstyra detta, vilket ledde till att fackföreningar började strejka. I den här krisen blev allt fel – och man fick  med många lärdomar kring vad man inte ska göra.

Oljekrisen 1970–1975

Oljekrisen uppkom av ett bråk mellan Israel och arabvärlden. OPEC minskade oljeutbudet och priserna skenade. I Sverige ökade petroleumpriserna 15 gånger under åren 1968–1985, vilket ledde till kraftig inflation och att ekonomin stannade av. Under 1970-talet var tillväxten och produktiviteten förhållandevis låg vilket i kombination med den höga inflationen skapade en trög ekonomisk miljö. Vändningen kom i början av 1980-talet då tjänstesamhället växte fram allt mer i västvärlden.  

Finans- och kronkrisen i Sverige 1990–1994

1985 togs beslutet att släppa de kreditmarknadsregler som tidigare begränsat utlåningen i Sverige. Då utlåningen var begränsad fanns stora statliga ränteavdrag. Effekten av avregleringen blev att utlåningen skenade. 1990 höll det inte längre och börsen och ekonomin havererade. Flera banker och fastighetsbolag gick i konkurs och många blev arbetslösa. Kronan var fram till 1992 knuten till större valutor, men kronkursen tilläts därefter röra sig fritt p.g.a. problemen i den svenska ekonomin. Sverige hade stora budgetunderskott och behövde ta en rad jobbiga sparbeslut som vi har tjänat på sedan dess. Det är också därför vi mår bättre än många andra europeiska länder idag.

Finanskrisen 2007–2009

Finanskrisen berodde till stor del på kraftig utlåning till bostäder i USA. Om ett hus faller i värde i USA har individen möjlighet att ge nyckeln till sin bank om man inte längre vill betala på lånet. Problemet när man lånar ut för mycket, som de amerikanska bankerna gjorde, var att de blev ägare till massor med hus som var mindre värda än lånen. Effekten blev att bankerna fick det svårt. Man tittade då tillbaka på erfarenheterna från den stora depressionen och insåg att man behövde göra tvärtom och helt enkelt rädda bankerna för att inte gå i samma fälla. Staterna gick in och räddade alla banker utom Lehman Brothers. I en kris är det lätt att det blir ont om kapital, vilket förvärrar alla problem. Man sköt därför till mycket likviditet till hela systemet så att det skulle finnas pengar i omlopp. Ganska snabbt lyckades man vända ekonomin, rädda bankerna och ekonomin kunde komma igång 2009.

Coronakrisen 2019–?

Coronakrisen är en unik kris. Aldrig har världsekonomin stannat av så snabbt och aldrig har vi behövt stanna hemma på detta sätt. Man försöker göra det som man lärde sig av på 30-talet, att få ut likviditet i systemet genom olika stödpaket. Staten försöker också hjälpa banker så att de i sin tur kan hjälpa företag med lån.

Hur mycket kommer viruset att påverka ekonomin? Kommer en andra våg och vad händer då? Det är en orolig tid. Det vi lärt oss av tidigare kriser är att stater kan klara av mycket genom att skjuta in pengar i systemet för att stabilisera marknaderna, och det är lyckligtvis vad som sker på fler och fler håll runt om i världen just nu.  

Så hjälper vi dig

Vill du också komma igång med ditt sparande och sätta upp en långsiktig strategi? I tider som dessa kan det vara det skönt att ha en rådgivare att bolla med. Hör av dig till oss via formuläret nedan så återkommer vi till dig.

 

Kontakta oss

Tips till dig som vill börja spara och investera

20 april · 2021

Att börja spara pengar är något som alla borde göra, men för många låter det enklare än vad det faktiskt är. Hur får man kontroll över sin ekonomi och vart börjar man? För att hjälpa dig att komma i gång med ditt sparande har Söderberg & Partners sparekonom Joakim Bornold satt ihop sina fem bästa tips.

– Blir man lyckligare av pengar? Det finns många studier som har försökt besvara den frågan och svaret är förmodligen nej. Men jag tror att man kan bli lyckligare om man känner kontroll över sin ekonomi, oavsett belopp, säger Joakim Bornold.

Joakim Bornolds 5 spartips

1. Att börja spara

Att ta första steget är förstås viktigt för att komma igång med sitt sparande, men ibland fastnar man redan där. Vart ska jag spara mina pengar – vilket konto, fonder eller aktier ska jag spara i? Innan du börjar investera dina pengar i fonder eller aktier rekommenderar jag att du först bygger upp en buffert på ett vanligt bankkonto. Vilket konto du sparar på är inte så viktigt då räntan generellt är så pass låg. Har du 10 000 kr på ett konto blir en halv procents ränta bara 35 kr efter skatt på ett år. Fokusera i stället på att få till en rutin där du regelbundet sparar. Autogiro eller banköverföring den 25:e varje månad brukar vara en bra lösning.

2. Sparmål

När du har skaffat dig en buffert är det bra att sätta mål med ditt sparande. Kanske vill du börja spara till något mer specifikt som din pension, dina barn eller till en ny bostad? Ett ISK-konto eller bankkonto kostar inget, så det går utmärkt att ha flera för att dela upp ditt sparande om du önskar.

Tänker du spara pengar till dina barn är det viktigt att fundera på om du ska spara i deras namn eller inte. Sparar du i deras namn kan de få stora summor pengar som betalas ut på deras 18-årsdag. Så kontantinsatsen som du sparat ihop till kanske i stället går till en jordenruntresa. Ett alternativ kan därför vara att spara i en kapitalförsäkring i ditt namn med barnet som förmånstagare.

3. Placering & risk

Hur ska jag då placera mitt sparande om jag vill få mina pengar att växa? Att placera dina pengar handlar om att göra en investering som du tror kommer få pengarna att öka i värde över tid. Det kan du exempelvis göra genom att investera på börsen där kan du köpa fonder och aktier.

En aktie är en direkt ägarandel av ett bolag som övertid ger en högre avkastning än en fond, men det kan också ge större nedgångar och fall från en tid till en annan. En fond är ett paket av olika aktier som ger dig indirekt tillgång till många olika bolag på samma gång och sprider därmed riskerna då du inte placerar dina pengar i ett enskilt bolag.

Hur du väljer att investera dina pengar handlar därmed om vilken risk du är villig att ta. Hur mycket kan du tänka dig att sparkapitalet minskar? Är svaret noll ska du fortsätta spara på ett bankkonto. Kan du leva med stora kast är svaret 100 % aktier. För många är dock svaret någonstans mitt emellan, och då kan sparande i fonder vara en bra lösning.

Jag rekommenderar att börja med en lite lägre risk och öka aktieandelen i takt med att sparkapitalet och självförtroendet växer.

4. Vilken fond?

Hur ska man kunna välja vilken fond man ska spara i när det finns tusentals olika? En blandfond är ofta en utmärkt start. Den ger dig en förvald fördelning mellan aktier och fonder och sköter sig själv. Det enda du behöver att tänka på är att välja en fond som passar din risknivå. Här kan du läsa mer om fonder och även se vilka olika fonder våra analytiker rekommenderar för tillfället.

När du är varmare i kläderna kan du gå vidare och kanske komplettera med en fond som investerar i något som du är intresserad av. Kanske en bransch eller ett geografiskt område? Sen kan du fortsätta och göra din egen fondportfölj om du önskar. Växer intresset är steget till att investera direkt i aktier inte långt bort. Men det kräver lite mer tid och engagemang.

5. Håll ut!

Många startar för offensivt och bränner sig, jag har själv gjort det misstaget. Det är viktigt att komma ihåg att sparande är ett maratonlopp och inget hundrametersrace. Se till att inte ta för stor risk i början och spara ett rimligt belopp. Tar man i för hårt så blir det lätt att man gör ett uppehåll i sparandet och då kanske man inte kommer i gång med det igen. Sätt upp rimliga mål som är hållbara. Ge sparandet tid, med uthållighet och avkastning så är sparmålet närmare än du tror.

Tips – så håller du koll på dina investeringar

Att spara och investera är faktiskt inte bara en lönsam hobby, det kan vara kul och allmänbildande också. Vill du få lite bättre koll på varför din räntefond går ner eller varför aktierna stiger så finns Veckoanalysen, en podd där jag och min kollega Matthias Gietzelt, snabbt och enkelt förklarar vad som händer på världens finansmarknader. Vi släpper ett nytt avsnitt varje tisdag. Du hittar den där poddar finns eller på vår landningssida här.

Har du frågor eller vill du ha hjälp att investera dina pengar?

Har du sparat ihop eller kanske ärvt en större summa pengar kan vi hjälpa dig att placera och förvalta ditt kapital. Fyll i formuläret nedan så kommer en rådgivare att kontakta dig för ett förutsättningslöst möte.

Kontakta oss

Global Temaportfölj – med fokus på framtida trender

20 april · 2021

Från och med den första april är Global Temaportfölj en ny delportfölj inom Söderberg & Partners Wealth Managements förvaltningserbjudande. I vår globala temaportfölj drar vi nytta av globala megatrender såsom demografiska förändringar, digitala innovationer, klimatsmarta lösningar och konsumenttrender som är signifikanta för vår tid och som kan komma att påverka dig som investerare.

Den tekniska utvecklingen som nu äger rum i världen har vi aldrig sett maken till tidigare. De kommande decennierna kommer att vara mycket händelserika och de globala megatrenderna kommer att påverka samtliga sektorer på ett omvälvande sätt. Därför tror vi att man som investerare bör fundera på vilka sektorer, delsektorer och bolag som kommer att tillhöra de strukturella vinnarna, med tanke på de strukturella makrotrendernas framfart. För att underlätta har Söderberg & Partners Wealth Management tagit fram en ny investeringsstrategi – Global Temaportfölj.

För att kunna bjuda på mer information om den nya investeringsstrategin har vi ställt några frågor till Kristian Hahne, senior portföljförvaltare på Söderberg & Partners och tillika ansvarig förvaltare av den globala temaportföljen.

Vilka investeringsteman har portföljen för tillfället?

I nuläget har Global Temaportfölj sju investeringsteman i portföljen: Disruptiv teknik, finansiella innovationer, hälsa/välbefinnande, klimatförändringar, konsumenttrender, smarta material och säkerhet.

Vad innefattar ett tema och hur arbetar förvaltarna med dem?

Låt mig nämna tre exempel från portföljen. Med tema disruptiv teknik menar vi sådan teknik som är branschomstörtande och slår ut gamla teknologier till den grad att man kan tala om paradigmskiften i form av ett ’före’ och ’efter’. Sådana förändringar sker idag i ett tilltagande tempo med hjälp av AI, molntjänster, sakernas internet och teknologi som en tjänst, och det påverkar sektor efter sektor.

Tekniksektorn har som världens ledande sektor vunnit alltmer mark det senaste decenniet och många av dessa bolag har en enormt stark vinstutveckling. De allra största teknikbolagen får ofta väldigt mycket massmedialt utrymme. Våra teknikförvaltare bevakar och förvaltar dock även ett flertal små- och medelstora bolag, som i högsta grad har bidragit till fondernas starka prestationer över tid.

Temat smarta material fokuserar på mer effektiva och bättre material, en mer helautomatisk och mindre resurskrävande tillverkning samt en övergång till cirkulära system. Ett exempel på smarta material är hur lättviktiga kolfibermaterial idag utgör ungefär hälften av den senaste generationens flygplan. Kolfiber är fem gånger starkare, och kan spara 75 procent av vikten, i jämförelse med tidigare versioners stålkonstruktioner. Här räknar man med att varje insparat kilo räddar mer än 1 miljon USD under planets livstid. Även inom biltillverkningen ersätts normalt stål med aluminium och höghållfast stål. Bilmarknaden är ungefär 1000 gånger större än flygmarknaden och står inför en kraftigt accelererande omställning till elbilar, och det i sig skapar en stor efterfrågan på den typ av smarta material, som några av våra fonder arbetar med. Vi kompletterar även med en fond som har exponering i den koldioxidbindande skogen, som utgör en nyckelfaktor för att omvärlden ska klara av den gröna omställningen framöver.

Inom temat konsumenttrender drar vi nytta av det faktum att vi får det allt bättre ställt i världen. Våra fonder tar positioner i t.ex. den växande medelklassen, i konsumentbeteenden bland millennials samt i utbredningen av den digitala konsumtionen. Den växande medelklassen går framåt med stor styrka, inte minst med tanke på den starka tillströmningen av unga asiater, som påverkar de globala konsumenttrenderna i stort. Redan idag är millennials den generation som har de högsta inkomsterna och de kommer att stärka greppet ytterligare det kommande decenniet. Att handla digitalt såväl som hållbart är självklarheter för de yngre, och detta kommer att sätta tonen för den globala konsumtionen alltmer i framtiden.

Hur är Global Temaportfölj uppbyggd?

Global Temaportfölj kommer alltid ha minst fem olika investeringsteman med en eller flera underliggande fonder inom respektive tema. Vi kommer således inte att stå och falla med något enstaka tema. Dessa teman går ofta på tvärs med rena sektorfonder då många temafonder har exponering i ett flertal sektorer. Portföljen kommer alltid att vara investerad i aktiefonder och passar bäst som ett inslag i ett långsiktigt sparande.

Hur tar Global Temaportfölj hänsyn till hållbarhetsfrågor?

Vi har ett integrerat samarbete med vårt ESG-team, vilket gör att Global Temaportfölj aldrig kommer att ha en position i en fond med ett rött hållbarhetsbetyg. Besluten om hållbarhetsbetygen fattas utan undantag och enbart av ESG-teamet, oberoende av hur intressant en fond är för övrigt. Detta innebär att hållbarhetsrankningen är en förutsättning för att en fond ska kunna ta plats i portföljen. Vi ser att allt fler kunder värdesätter hållbarhet högt i sina portföljer, vilket ligger helt i linje med hur vi vill förvalta temaportföljen.

Hur gör man om man är intresserad av att veta mer?

Fyll i formuläret nedan så kommer din befintliga rådgivare eller en representant från Söderberg & Partners att kontakta dig för mer information.

Vårt förvaltningserbjudande Global temaportfölj riktar sig till dig som har ett totalt förvaltat kapital på minst 5mkr hos oss och väljer att allokera minst 1mkr till denna portfölj.

Kontakta oss

Stiftelser - ett sätt att ge tillbaka

15 februari · 2021

I en tid när stora förmögenheter skapas är det glädjande att fler vill ge tillbaka till samhället. Detta sker oftast via bidrag till organisationer, såsom Rädda Barnen och Cancerfonden, eller via Impact Investing – investeringar i företag och projekt som genererar positiv, social och miljömässig nytta. Adam Bäcklin, stiftelseexpert på Söderberg & Partners, berättar hur stiftelser fungerar och vad du bör känna till om du överväger att skapa en stiftelse.

Inom Söderberg & Partners Wealth Management arbetar vi dagligen med att bistå bidragsgivare, både privatpersoner och företag, att hitta rätt mottagare av bidrag för att nå så hög effekt och träffsäkerhet som möjligt. Hittar vi inte ett passande ändamål finns möjligheten att bilda en ny stiftelse. Det möjliggör även en personlig prägel på bidragen.

Stiftelser inom kultur, idrott och familjer allt vanligare

Kultur och idrott är sedan 2014 definierade som allmännyttiga ändamål, därför kan nybildade stiftelser även rikta ändamålen mer lokalt, som exempelvis en idrottsklubb eller ett museum. Innan denna förändring hade staten ett monopolliknande inflytande över kultursektorn. 

– Att vi nu kan skapa stiftelser för att gynna svensk idrott och kultur ger oss nödvändiga förutsättningar för att i framtiden bättre kunna stötta delar av vårt samhälle. För de som verkar inom forskning och universitetsvärlden har forskningsstiftelser varit oerhört viktiga för deras verksamhet, säger Adam Bäcklin, stiftelseexpert på Söderberg & Partners.

Att bilda stiftelser i en familj har också visat sig vara ett av de bättre sätten att hantera de svåra frågorna vid generationsskiften. Stiftelsen blir något fristående från familjeföretaget och ger allas tankar och idéer utrymme. Samtidigt lär sig nästa generation att ta ansvar och skapar förståelse för hur styrelsearbete fungerar, något man har nytta av i många sammanhang. Allt detta kan ske i en lugnare och mindre stressfull atmosfär, utan krav från ägare eller medlemmar som en stiftelse saknar.

Viktigt att tänka på vid bildandet av stiftelser

Att bilda en stiftelse är inte svårt och i princip vem som helst har möjlighet att göra det. Däremot är det viktigt att vid bildandet se till att stiftelseförordnandet överensstämmer med stiftarens vilja samt att hänsyn tas till både civil- och skatterätten.

– Det är viktigt att ta hjälp av en erfaren stiftelsejurist vid framtagandet av stiftelseförordnandet så att det blir korrekt från början. Det är nämligen nästan omöjligt att ändra ett stiftelseförordnande i efterhand, säger Adam Bäcklin.

För alla styrelseledamöter som, ofta oavlönat, lägger ned tid och energi för att göra gott och uppfylla stiftarens vilja kan delar av styrelsearbetet upplevas som krångligt och byråkratiskt. Men, likt finansbranschen som ständigt anpassar sig och effektiviserar sina processer i en föränderlig värld har vi på Söderberg & Partners även sett stora effektivitetsmöjligheter i stiftelsearbetet. Genom att skapa en miljö som möjliggör för alla engagerade parter i stiftelser att kunna fokusera på ändamålet skapar vi nya förutsättningar för stiftelsers framtid.

Är du verksam i en stiftelse eller vill veta mer om vad det innebär att bilda en stiftelse?

Fyll i formuläret nedan så kontaktar våra stiftelseexperter dig för en konsultation.

Kontakta oss

Kontakta oss