Skip to main content Skip to main navigation

Hållbara investeringar – en fallskärm i kristider

Hållbara investeringar – en fallskärm i kristider

9 juni · 2020

Under kristider när det ena marknadsindexet störtdyker efter det andra, tycks hållbara investeringar prestera med bättre riskjusterad avkastning än sina traditionella motsvarigheter. Att investera hållbart är inte bara bra för miljön och samhället, utan också för din privatekonomi. 

Generellt har hållbara investeringar genererat bättre riskjusterade resultat under det första kvartalet 2020. Hållbarhetsfonder sjönk i snitt med 12,2 % under början av året, medan deras jämförelseindex S&P 500 sjönk med ungefär det dubbla.1 Man kan likna hållbarhetsegenskaper hos investeringarna vid en fallskärm som dämpar nedgångarna. Fenomenet går att observera oavsett geografisk marknad. Index-serien MSCI ”ESG Leaders” består av de 50 % mest hållbara bolagen inom respektive bransch i olika geografiska regioner. Inom samtliga regioner har hållbarhetsindexet presterat bättre än motsvarande marknadsindex utan hållbarhetsfilter.9

En del av förklaringen i överprestationen ligger i att många investeringsprodukter med hållbarhetshänsyn har exkluderat bolag inom fossilt bränsle och energi. Covid-19 har inneburit minskad efterfrågan på fossilt bränsle och rekordlåga oljepriser, vilket har påverkat aktiekurserna i många bolag i energisektorn. Däremot har MSCI ”ESG Leaders” index-serien inte exkluderat fossila bränslen, vilket tyder på att hållbarhetskaraktären har bidragit till överprestationen över alla sektorer. Exkludering av olja är alltså inte hela förklaringen utan det handlar om bolagens inneboende egenskaper. Detta stödjs av ny forskning2 från University of California och University of Zurich som visar att hållbara aktier har varit mest motståndskraftiga under covid-19 kraschen. Detta kan inte förklaras av bolagens finansiella ställning och andra fundamentala nyckeltal. Hållbarhetshänsyn vid investeringsbeslut har därmed en positiv effekt på finansiell avkastning under kristider. 

Det som ytterligare talar emot exkluderingar är påverkansaspekten, för om du vill göra skillnad på riktigt har exkluderingar begränsad effekt på hållbar utveckling. Då är det nämligen påverkansarbete som gäller.

Vad innebär det att exkludera?

Exkluderingar är i praktiken att sälja av aktier i hela branscher eller företag som anses kontroversiella enligt samhällsnormen. Exempel på detta kan vara företag som säljer vapen eller tobak. Vd:n på ett av världens största fondbolag har nyligen uttalat att man har planer på att exkludera termiskt kol i alla sina aktivt förvaltade fonder.3 I teorin har exkluderingar av detta slag ingen effekt på företagen. Eftersom aktier oftast handlas på börser kommer andra investerare att köpa aktier som har sålts, och därav blir effekten endast att aktierna byter ägare. Här kan man snarare fråga sig vilka de nya ägarna är och utifrån vilka värderingar de driver bolagen.

En empirisk studie över topp 200 publika företag med störst reserv av olja, gas och kol, visar att företagens aktiepriser påverkas negativt dagen då exkluderingsåtaganden görs publika4. Det finns dock ingen studie än som visar på att exkluderingar har faktiska effekter på företagens produktionsnivåer eller koldioxidutsläpp5. Att investerare väljer att exkludera kolbolag skickar dock ett tydligt signalvärde till samhället om vilka värderingar och normer de vill stödja. En del studier visar att denna stigmatisering av branscher skapar nya normer för hur företag bör agera och kan påskynda klimatomställningen. 6

 

Varför gör påverkansarbete större skillnad?

Ett alternativ till exkludering är påverkansarbete i syfte att förändra företagens verksamheter i en hållbar riktning. Detta kan ske via informella dialoger med bolagsledning och styrelse, representation på valberedningar där man utser en styrelse med hållbarhetskompetens, eller motionering och röstning på bolagsstämmor. Detta är förstås mer resurskrävande än exkludering men en ägare som lyckas skapa en god relation med bolaget de vill påverka, erhåller förtroende och bolaget blir mer lyhörd till de förändringar som ägaren föreslår.

- Ett framgångsexempel är påverkansdialogerna inom ramen för Climate Action 100+, där investerare har lyckats få några av väldens största oljebolag att sätta mål i linje med Parisavtalet, redovisa klimatrelaterade risker och skapa incitament för bolagsledning att minska verksamhetens koldioxidutsläpp, säger Lingyi Lu, ansvarig för hållbarhetsanalyser och ESG-investeringar på Söderberg & Partners.

 

Legitimitet viktigare än ägarandelens storlek

En vanlig (miss)uppfattning om hållbara investeringar är ägarandelens betydelse för påverkanspotentialen. Till skillnad från vad många tror är ett stort ägande i bolaget inte den mest avgörande faktorn för framgången vid bolagsdialoger i miljö- och sociala frågor. Snarare visar studier på att legitimitet är viktigast. Det kan handla om trovärdighet som en ansvarsfull investerare, vilket kan kopplas till kunnighet i sakfrågan och huruvida investeraren lyckas förmedla till företaget om affärsvärdet i att agera hållbart och ansvarsfullt. 7,8

 

Hur kan mina investeringar göra skillnad för en hållbar utveckling?

Att investera i en fond gör att man indirekt blir ägare i flertalet bolag. Om fonden dessutom är en ansvarsfull ägare med stor legitimitet, finns det således goda chanser att investeringarna bidrar till en bättre värld. Men trots att det finns många fonder på den svenska marknaden som arbetar aktivt med ägandeskap, så är det oftast inte möjligt att själv vara med och välja vilka frågor en fond ska bedriva påverkansarbete inom. Det vill vi på Söderberg & Partners ändra på genom vår nya produkt Aktiv Påverkan.

Vår hållbarhetsfond Aktiv Påverkan gör skillnad

Aktiv Påverkan är Söderberg & Partners flaggskeppsprodukt när det kommer till aktivt ägandeskap, där vi har tagit påverkansarbete ett steg längre genom att låta alla våra sparare rösta i vilka frågor de tycker är viktigast. Utifrån resultaten investerar vi sedan i svenska bolag där vi kan göra absolut störst skillnad i den vinnande frågan. Första frågan ut var barnarbete, där vi samarbetar med Rädda Barnens Centre for Child Rights and Business för att identifiera risker och hjälpa bolagen med att hantera barnarbetesfrågan i sina leverantörsled.

Brinner du för jämställdhet? Är det viktigt att företagen som du investerar i främjar arbete i Sverige? Eller är minskade koldioxidutsläpp din hjärtefråga? Välkommen att kontakta oss om du vill vara med och påverka vilken nästa fråga blir!

 

Kontakt

 

 

Referenser: 

Bloomberg (2020-03-13), Older ESG Funds Outperform Their Newer Rivals in Market Tumult. 

Mahmoud, Ola and Meyer, Julia, Sustainability in the Time of Uncertainty (2020). 

3 The Guardian (2020-01-14), World's biggest fund manager vows to divest from thermal coal. 

4 Dordi, T. & Weber, O. (2019) The impact of divestment announcements on the share price of fossil fuel stocks. Sustainability, 11: 3122. 

5 Sjöström, E. (2020), Active ownership on environmental and social issues: What works? A summary of the recent academic literature, Misum, Stockholm School of Economics & Stockholm Sustainable Finance Centre. 

6 Ayling, J. & Gunningham, N. (2017) Non-state governance and climate policy: the fossil fuel divestment movement, Climate Policy, 17(2): 131–149. 

7 Gifford, J. (2010) Effective shareholder engagement: The factors that contribute to shareholder salience. Journal of Business Ethics, 92(1): 79–97. 

8 Santos, J.C., Sealey, J. & Onuoha, AGC (2014). Shareholder engagement and Chevron’s policy 520 on human rights: The role played by the United States Jesuit Committee on Investment Responsibility. Socially Responsible Investment in the 21st Century: Does it make a difference for society? Emerald Group Publishing. 

9 Nagy & Giese (2020-04-22), MSCI ESG Indexes during the coronavirus crisis, MSCI. 

Kontakta oss