Skip to main content Skip to main navigation

Söderberg & Partners medarbetare samlade ihop över en halv miljon kronor till Rädda Barnen

Söderberg & Partners medarbetare samlade ihop över en halv miljon kronor till Rädda Barnen

28 september · 2021

Under Söderberg & Partners internationella hållbarhetsvecka samlade medarbetarna in, genom olika hållbarhetsutmaningar, 595 205 kronor till Rädda Barnen. Pengarna kommer att gå till projektet The Red Alert Campaign i Filipinerna som arbetar för att utbilda barn och ungdomar om klimatförändringarnas effekter och stärka deras röster i samhället.

Syftet med en hållbarhetsvecka

Den 20-24 september arrangerade Söderberg & Partners en internationell hållbarhetsvecka för sina medarbetare i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Nederländerna. Syftet med veckan var att inspirera och informera anställda inom Söderberg & Partners om ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Målet var att få medarbetarna att förstå helheten inom hållbarhet och hur den enskilda individen kan göra skillnad genom små beteendeförändringar.

– Alla hållbarhetsstudier som finns visar på att vi behöver agera nu, att vi måste ta ansvar för miljön, för annars väntar en katastrof. Här har vi som bolag en unik chans att skapa förändring och stå på frontlinjen. Vi har redan ett gediget hållbarhetsarbete, men genom en hållbarhetsvecka gör vi en riktad insats tillsammans som bidrar till en förändring direkt, säger Gustaf Rentzhog, vd Söderberg & Partners.

Under veckan fick varje medarbetare möjligheten att ägna tid åt hållbarhetsarbete då man kunde delta på föreläsningar, träningspass och andra digitala aktiviteter. Via en app genomfördes uppdrag och utmaningar med målet att minska sitt klimatavtryck. Varje utmaning och uppdrag genererade poäng som i sin tur omvandlades till pengar för Rädda Barnens räkning.

Samlade ihop över en halv miljon kronor till The Red Alert Campaign

I slutet av veckan hade våra medarbetare, genom hållbarhetsutmaningar, sparat in 139 ton koldioxid och därigenom samlat ihop 595 205 kronor till Rädda Barnen. De insamlade pengarna är öronmärkta till Rädda Barnens projekt The Red Alert Campaign i Filipinerna, ett land som är svårt utsatt för naturkatastrofer och sårbart till följd av klimatförändringarna. Syftet med projektet är att utbilda barn och ungdomar om klimatförändringen och stärka deras röster som kräver att beslutsfattare och andra myndigheter tar sitt ansvar.



Charlotte Rutegård och Gustaf Rentzhog

– Vi är så tacksamma för Söderberg & Partners och arbetet som deras medarbetare genomfört under hållbarhetsveckan. Tack vare deras insatser kommer nu närmare 600 000 kr gå till barn och ungdomar i Filippinerna, som är extra utsatta för de konsekvenser och den förödelse som klimatförändringarna skapar. Syftet med vårt projekt The Red Alert Campaign är att utbilda barn och unga om klimatförändringen och ge dem en samlad och stark röst. Målet är att skapa medvetenhet för att öka allmänhetens påtryckningar som kräver att beslutsfattare, myndigheter och andra institutioner tar sitt ansvar, säger Charlotte Rutegård, Partnership Manager Rädda Barnen.

Långt och gediget samarbete

Söderberg & Partners har under flera år haft ett samarbete med Rädda Barnen där vi bland annat donerat drygt 5 miljoner kronor till flyktingläger i Syrien. Just nu stöttar vi Centrum för stöd och behandling, där barn och ungdomar som har varit med om svåra händelser får stöd och behandling. Utöver detta har vi ett löpande samarbete kring fonden ’Aktiv Påverkan’ och dess arbete för att motverka barnarbete. Du kan läsa mer om detta i rapporten ”Vem arbetar för dina pengar?”.

Hur hänger skatt och hållbarhet ihop?

5 oktober · 2021

När hållbarhet nämns tänker nog många på jordens ändliga resurser, miljöförstöring och klimatförändringar. Det är mindre vanligt att begreppet kopplas till skatt, men kan det vara så att det håller på att förändras?

Med hållbarhet avses vanligen goda sociala livsbetingelser utan att människans existens och förverkligande i samhället utarmar ekosystemens funktioner. Att de resurser som står till vårt förfogande används på ett sådant sätt att även framtida generationer har en jord att leva av och på. Skatt kommer främst in i hållbarhetsdiskussionen när det ses som priset vi betalar för ett fungerande och tryggt samhälle – att vi med skatten köper oss civilisation.

Det är nog få som har något att invända emot det påståendet, utan åsikterna går vanligen isär kring frågor som nivån på uttaget av skatt och personers vilja eller ovilja att betala densamma. Det som då är ett problem ur ett hållbarhetsperspektiv är skatteundandragande. En företeelse som får anses erodera de gemensamma resurserna som behövs för att i etappmål nå fram till ett hållbart samhälle. Här är det viktigt att göra distinktion mellan legitim och allmänt accepterad skatteplanering och ett skadligt skatteundandragande.

Att dra upp en klar gräns mellan undandragande och planering går inte, utan den gränsen är flytande och tenderar att skifta något i takt med den ekonomiska konjunkturen och den allmänna opinionen. Ett begrepp som torde vara en gränsövergång är artificiell, när ett företag eller individ inte kan motivera sitt handlande på annat sätt än att undvika skatt är nog gränsen mellan planering och undandragande passerad. Invändningen att det till exempel är företagsledningens skyldighet att öka intäkterna, minska kostnaderna – och då även skattekostnaden - för att maximera ägarnas utdelning är, förutom att vara kortsynt, enligt empiriska studier inte rätt väg för att maximera utdelningen. Däremot finns det studier som visar på att företag med vikande eller svagt resultat tenderar att i större utsträckning tillgripa sig av skatteundandragande metoder. Nöden har uppenbarligen inte någon lag, åtminstone inte enligt bolag med knappa resurser.

Bland förklaringsvariablerna kan anges att konsumenter tenderar att straffa företag som undandrar sig skatt och belöna företag som uppfattas som lojala med skattesystemet. Även skatteundandragandets natur tenderar att leda till ökade kostnader då den kräver komplexitet och ger opportunistiska befattningshavare utrymme att agera bortanför aktieägarnas kontroll.

En av flera faktorer som får anses verka för hållbarhet och motverka skatteundandragande är ett väl fungerande beskattningssystem, att det vilar på normer, förtroende och gemensamma åtaganden, vilket kräver att systemet uppfattas som legitimt och rättvist. Här ligger ett stort ansvar på lagstiftaren att lyckas med konststycket att formulera enkel och klar lagtext och att Skatteverket i sitt uppdrag agerar sakligt och opartiskt.

En annan faktor av stor betydelse är transparens vad gäller företags skatter, då det - om inte omintetgör - så i vart fall minskar en av förutsättningarna för skatteundandragande och ger konsumenterna ökad möjlighet att påverka normbildningen i samhället. Ett steg i den riktningen har regeringen redan tagit då det ska införas bestämmelser om skyldighet för företag att i en offentlig särskild rapport redovisa inkomstskatterättslig information om företaget. I vad som kan antas vara ett första steg berörs de största företagen, men som mycket annat kommer nog den informationsskyldigheten med tiden utvidgas till att även gälla ett större antal av företagen, se direktiv 2013/34/EU och Dir. 2021:46 Genomförande av EU-direktiv om offentlig land-för-land-rapportering och några frågor om års- och koncernredovisningar.

Avslutningsvis är det nog inte en förhastad slutsats att skatteundandragande inte underlättar att nå fram till ett hållbart samhälle, även om diskussionen om hur mycket och för vad som skatt tas ut kommer att fortsätta.

Har du frågor om hållbarhet kopplat till skatt?

Eller har du andra skatterelaterade frågor och funderingar? Fyll i formuläret nedan så återkommer vi till dig.

Kontakt

Hur hållbar är din tjänstepension?

Om vi visste hur våra pengar var investerade, om allt var transparent och om vi hade verktygen, skulle vi tänka och placera våra pengar annorlunda då? En betydande del av allt kapital på börsen är pensionspengar, därför är tjänstepensionen en viktig del i ett företags hållbarhetsarbete. Söderberg & Partners tjänst, Hållbar tjänstepension, hjälper företag att integrera hållbarhetsarbetet i pensionspolicyn så att medarbetare enkelt kan placera sin tjänstepension hållbart.

Tjänstepension – för många det största sparandet

De flesta företagen i Sverige arbetar aktivt med hållbarhetsfrågor, men det är lätt att glömma bort medarbetarens tjänstepension och dess indirekta miljö- och samhällspåverkan. Vårt tjänstepensionskapital kommer för många att vara vårt största sparande. Idag förvaltas ca 2300 miljarder kronor i tjänstepensionssystemet, vilket utgör en betydande del av kapitalet på börsen. Finanssektorn och vårt tjänstepensionskapital har med andra ord en viktig roll att spela i hållbarhetsfrågan.

Hållbar tjänstepension – integrerar hållbarhetsarbetet i pensionspolicyn

Söderberg & Partners tjänst, Hållbar tjänstepension, hjälper företag att integrera sitt hållbarhetsarbete i sin pensionspolicy, och löpande utvärdera och följa upp dess resultat och effekt. Våra hållbarhetsanalytiker tar löpande fram hållbarhetsanalyser för att granska och visa vilka sparprodukter som är hållbara så att kunderna enkelt kan påverka genom sitt sparande.

– Hållbar tjänstepension är en tjänst som hjälper företag att bidra till påverkansarbetet med sina egna tjänstepensionspremier. Till en början kan företag löpande följa upp tjänstepensionens hållbarhetsnivå och utvärdera dess effekter. För företag som vill arbeta mer aktivt med frågan, ger tjänsten möjlighet att påverka fondbolag att ta ansvar för hållbarhetsfrågor som de anställda tycker är viktiga, säger Mattias Koch, Head of Client Relations Large Corp på Söderberg & Partners.

Förutom att ta ansvar för företagets hållbarhetspåverkan via tjänstepensionskapitalet hjälper konceptet företag att öka medarbetarnas engagemang avseende tjänstepension. På så sätt synliggörs en viktig förmån samtidigt som man ger de anställda möjlighet att placera mer hållbart.

– Det är viktigt att ställa sig frågan ”vilken värld vill jag gå i pension i?”. Tjänstepensionskapitalet kan till en början kännas litet och man kan fundera över om ens egna pensionspremie verkligen gör skillnad. Men i takt med att tjänstepensionskapitalet växer, så växer också ditt kapitals möjlighet att skapa en positiv förändring. Och tillsammans är vi många, vilket blir en enorm kraft. Samtidigt som det över tid också kan påverka avkastningen positivt, säger Lingyi Lu, hållbarhetsansvarig på Söderberg & Partners.

Varför en hållbar tjänstepension?

  • Stärka företagets hållbarhetsprofilering och attraherar medarbetare.
  • Sänder ett tydligt budskap om företagets kollektiva värdegrund till bland annat ägare, anställda och kunder.
  • Företaget och medarbetare tar gemensamt ansvar i hållbarhetsfrågor och arbetar mot gemensamma mål.
  • Ökar intresset för tjänstepensionen och engagerar medarbetare genom att ge dem möjlighet att rösta på de hjärtefrågor de tycker är viktigast.
  • Företag som signerat FN:s Global Compact får möjlighet att låta tjänstepensionen spegla detta ställningstagande – att ni investerar i enlighet med internationella normer för miljö, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och antikorruption.
  • Hjälper företag i arbetet att nå FN:s 17 hållbarhetsmål genom att påverka kapitalförvaltare att investera i enlighet med målen.

Hållbar tjänstepension kan vara en viktig strategisk fråga för er verksamhet. Vill du veta mer om vår tjänst Hållbar tjänstepension och hur vi kan hjälpa er? Fyll i formuläret nedan så tar vi kontakt med dig för en fortsatt diskussion.

 

Kontakt

 

Nio år kvar att halvera koldioxidutsläppen – vad gör världsmakterna och investerarna?

27 september · 2021

Enligt IPCC-rapporten har vi nio år på oss att halvera världens koldioxidutsläpp för att lyckats vända utsläppskurvan och nå Parisavtalet. Hur ställer sig världsmakterna USA och Kina till klimathoten och hur kan finanssektorn agera som en accelerator för klimatomställningen?

Sedan 2016, då FN:s medlemsländer undertecknade Parisavtalet med målet att hålla den globala temperaturökningen väl under 2°C och helst begränsa den till 1,5°C, har temperaturen ökat med 0,2°C. Det föreligger en uppenbar risk att vi inte når målet i Parisavtalet. FN:s generalsekreterare António Guterres menar att rapportens slutsatser ska tolkas som ”en röd flagg för mänskligheten”. Varje tiondelsgrads uppvärmning är ett direkt hot mot människors välmående och framtida generationers möjligheter att höja eller behålla den levnadsstandard som vi har idag. 2020-talet är det avgörande decenniet då vi fortfarande kan vända på utsläppskurvan.

Världsmakternas åtgärder på en global klimatkris

Kina är det land i världen som släpper ut mest koldioxid i atmosfären, men per capita ligger landet på en nittonde plats. Landet är fortfarande starkt beroende av kol som främsta energikälla och finansierar många kolkraftverk i andra utvecklingsländer. Det var därför överraskande när Kinas president Xi Jinping i ett tal inför FN:s generalförsamling talade om att landet vid 2030 ska nå de högsta utsläppsnivåerna för att sedan vika ned kurvan och bli klimatneutralt år 2060. På kort sikt tyder femårsplanen på att ekonomisk tillväxt trumfar klimatfrågan. Samtidigt planerar Kina att femdubbla produktionen av sol och vindenergi och har satsningar på teknologisk utveckling, vilket ger hopp om att Kina på sikt har bättre förutsättningar att minska koldioxidutsläppen. 

USA är världens näst största utsläppsland efter Kina, och räknat per invånare ligger USA på femte plats. Trots att det numera är USA:s återhämtning som ligger i fokus finns det förhoppningar om att se ytterligare initiativ för klimatet med Joe Biden på presidentposten. Tidigare uttalade planer handlar om omställning till förnybar energi, storsatsningar på elektrifiering för hållbara transporter och ett teknologiskt skifte för att USA ska bli klimatneutralt år 2050. Motkrafter som Biden möter kommer framför allt från de republikanska väljarna då undersökningar visar på ett tydligt samband mellan hållbarhetsintresse och politisk tillhörighet. Bidens uppgift blir således att ena landets skildrade intresse för klimatfrågorna för att genomföra effektiva klimatåtgärder. En väsentlig faktor som Biden trycker på i dagsläget är investeringar i förnybar energi som inte enbart är en hälsofrämjande lösning för klimatet, utan som i sin tur även skapar nya jobb.

Trots det spända politiska läget mellan USA och Kina har länderna slutit en klimatöverenskommelse. I ett gemensamt uttalande i april nämndes samarbete i flertalet områden som förnyelsebar energi, tekniker för att minska koldioxidutsläpp från industri, t.ex. CCS, energilagring, vätgas, energieffektiva byggnader och hållbart jordbruk. De enda konkreta är dock att länderna ska ratificera Kyotoavtalet och tillsammans leda arbetsgruppen för grön finansiering under klimatmötet COP26 i Glasgow.

Klimatuppvaknandet bland oljebolagen

Idag utgör fossila bränslen såsom kol, olja och naturgas källa för 80 procent av världens energiproduktion. En övergång till förnyelsebara energikällor är avgörande för att begränsa klimatförändringen och slutligen nå nettonollutsläpp.

Visserligen har oljebolagen stundtals lett marknadsutvecklingen under pandemin, men de har inte varit försonade från klimatdiskussionernas lågor. Under en veckas tid i maj fick tre oljebolag påtagliga signaler från aktieägare och domstol att det är dags att tänka nytt:

  • Hedgefonden Engine No.1 röstade bort de konservativa rösterna i Exxon Mobiles styrelse och fyllde ett antal styrelseposter med personer som har erfarenhet av att driva en omställning mot förnyelsebar energiproduktion.

  • Aktieägarna i Cheveron röstade för förslaget att bolaget ska minska dess indirekta ”scope 3” utsläpp på medel och lång sikt.

  • Den nederländska domstolen dömde Royal Dutch Shell till att minska på dess koldioxidutsläpp med 45 % till år 2030, vilket är mer än vad bolaget hade planerat.

Klimatuppvaknandet bland oljebolagen är bara en början. Nästan alla framåtlutade oljebolag har någon form av verksamhet inom förnyelsebar energi. Mycket tyder på att vi kan förvänta oss fler omvandlingar som när fossila Dong Energy blev fossilfria Orested.

Finanssektorn som accelerator för klimatomställningen

Marknader bör signalera de rätta värderingarna av tillgångar, men när det gäller hållbarhetsaspekter och klimatkonsekvenser får dessa sällan den vikt de förtjänar i analyserna. Även när investerare utvärderar bolag utifrån olika klimatscenarier används modeller med antaganden att den globala medeltemperaturen skulle öka med 3 °C eller 4 °C. Detta förbiser övriga effekter såsom risken för vad ”tipping points” skulle innebära. Riskerna och skadorna kan därmed vara betydligt allvarligare än investerarna förutspår. Oavsett är integrering av hållbarhetsfaktorer i investeringsbeslut en bra början. Det är inget man gör enbart för att göra gott, utan även för att investera i långsiktigt hållbara bolag som kommer kunna fortsätta vara lönsam i den gröna omställningen och i det förändrade klimatet.​ Genom att värdera hållbarhetsdata lika mycket som finansiell data och fortsätta skicka signaler till bolag att hållbarhetsprestandan påverkar de finansiella besluten kan finanssektorn vara en accelerator för omställningen till ett koldioxidstålt samhälle.

Läs mer om klimatrapporten i vår senaste strategirapport.

Hållbara investeringar hos Söderberg & Partners

Hållbarhet är en central del av Söderberg & Partners verksamhet och något som vi arbetar för att belysa i vår rådgivning och vårt erbjudande av finansiella produkter.

Enligt en undersökning gjord av Fondbolagens Förening så tycker många sparare att det är svårt att hitta information om hållbara fonder. Som kund hos oss kan du ta del av våra hållbarhetsanalyser av finansiella produkter på vår onlinetjänst. Våra rådgivare hjälper också dig som kund att välja investeringar utifrån våra hållbarhetsanalyser. Vill du veta mer eller önskar vår hjälp? Fyll i formuläret nedan så kontaktar vi dig.

Kontakta oss

Kontakta oss