Skip to main content Skip to main navigation

Didner & Gerge Aktiefond – 20 år av aktiv förvaltning

Marknadsbrev

Didner & Gerge Aktiefond – 20 år av aktiv förvaltning

4 mars · 2015

Enligt teorin ska det vara näst intill omöjligt att slå index över tid. Men ett undantag är Didner & Gerge Aktiefond. Fonden har över tid levererat god avkastning och har högsta betyg hos Morningstar. Här berättar fondens två förvaltare om placeringsfilosofin som är grundbulten i den goda avkastningen.

Få personer är så kända i den svenska fondbranschen som Adam Gerge och Henrik Didner, grundarna av fondbolaget Didner & Gerge. Sedan i fjol förvaltas Aktiefonden av Adam Nyström och Gustaf Setterblad. Radarparet har arbetet flera år på fondbolaget. Dels som analytiker, dels som förvaltare av fondbolagets Småbolagsfond, vilket medfört att de kan bolagets förvaltningsfilosofi på sina fem fingrar. 

– Bra fondförvaltning handlar om att vara långsiktig och att våga investera i de bolag som man verkligen tror på, även om andra inte gör det, säger Gustaf Setterblad och Adam Nyström lägger till:

– Det är omöjligt att veta hur börsen utvecklas på kort sikt. Därför är vår viktigaste uppgift att hitta de bolag som vi anser kommer att utvecklas bra på längre sikt.

A och O i förvaltningen är således bolagsurvalet, snarare än att försöka tajma marknaden genom taktisk allokering eller att försöka sia om vart konjunkturen är på väg. I bolagsanalysen läggs stor vikt vid det som förvaltarna benämner bolagets story.

– För att vi ska investera i ett bolag så måste vi verkligen förstå vad de gör och hur bolaget tjänar pengar. Storyn handlar helt enkelt om att bolaget ska vara på väg någonstans och ha en plan över hur det målet ska nås, säger Gustaf Setterblad.

Besöker alla bolag

Ett led i det arbetet är att besöka bolagen. Varje företag som förvaltarna köper aktier i har de först träffat.

– Det personliga mötet med till exempel vd, finanschef eller affärsområdeschef är mycket viktigt. Utifrån svaren kan vi bilda oss en uppfattning om det finns substans i de planer som de har. Företag som mer i detalj kan förklara hur de ska förbättra bolaget ger större förtroende än mer svepande förklaringar som att de till exempel ska genomföra ett besparingsprogram, säger Adam Nyström.

Deras placering i Danske Bank är ett sådant exempel. Bolagets aktiekurs föll ner i källaren i samband med finanskrisen. När andra investerare knappt vågade ta ordet bankaktier i sin mun, agerade fondbolaget i motsatt riktning.

– Vi träffade ledningen för Danske Bank och såg att det fanns en bra plan över hur de skulle vända bolaget. Vi köpte aktier redan 2010 och har sedan dess successivt ökat innehaven och det har blivit en riktigt bra affär, säger Adam Nyström.

Trelleborg vände skutan

Trelleborg, som minst sagt hade det motigt för fem år sedan är ett annat exempel.

– Trelleborgs ledning kunde tydligt och detaljerat redogöra för hur de skulle vända skutan, till exempel genom att stänga olönsamma produktionsanläggningar i högkostnadsländer. När vi hade förstått verksamheten och fått förtroende för ledningen gick vi in med en betydande investering, säger Gustaf Setterblad.

Vilka bolag undviker ni?

– Bolag som vi inte förstår och förhoppningsbolag som aldrig har tjänat pengar. Dessutom undviker vi bolag som är mycket beroende av externa faktorer som till exempel prisutvecklingen på råvaror och olja, säger Gustaf Setterblad och Adam Nyström vidareutvecklar.

– Bolag vars produkter präglas av hög förnyelsetakt är vi också varsamma med. Nokia är ett typexempel. Bolaget hade massor av pengar att lägga på forskningen, men trots det så gick det snabbt utför, säger han.

De senaste åren har börsen stigit relativt mycket. Men att kliva ur aktiemarknaden för att försöka tajma en nedgång ligger inte i strategin.

– Att matcha börsens svängningar är omöjligt. Då är det bättre att ligga fullinvesterade i bra bolag som vi tror kommer att gå bra på sikt. Den strategin har fonden haft i 20 år och det är en strategi som vi vet fungerar i det långa loppet, säger Gustaf Setterblad.

Hur ser jag till att arv och gåvor blir enskild egendom?

20 februari · 2019

Vill du överlåta egendom såsom pengar, fastigheter och värdepapper, genom gåva eller testamente samt försäkra dig om att egendomen blir enskild för mottagaren? Då finns det flera saker att tänka på för att få ett heltäckande skydd.

Upprätta ett gåvobrev, testamente eller äktenskapsförord

Det enklaste sättet att försäkra sig om att den egendom som tillfaller gåvotagaren eller arvtagaren ska bli enskild egendom är att skriva det som ett villkor i gåvobrev eller testamente. Detta innebär att egendomen hålls utanför bodelning i samband med skilsmässa och bortgång. Huvudregeln är annars att gåvan eller arvet blir mottagarens giftorättsgods om denne är gift och delas därmed lika vid en framtida separation.

Du bör vara uppmärksam på att egendom som är enskild genom föreskrift i gåvobrev och testamente inte direkt tillfaller dina bröstarvingar vid din bortgång om du är gift med gemensamma barn. Då tillfaller egendomen din make med fri förfoganderätt* för att först vid din makes bortgång tillfalla era gemensamma barn. Om du däremot vill att dina barn ska ärva den enskilda egendomen direkt vid din bortgång bör du skriva in detta i ditt testamente.

 

Enskild egendom i efterhand

När du erhållit egendom i gåva eller arv utan föreskrift om enskild egendom går det bra att i efterhand förordna om att du vill att gåvan eller arvet ska utgöra din enskilda egendom vid en eventuell bodelning. Detta gör du genom att du och din make upprättar ett äktenskapsförord som ni undertecknar och registrerar hos Skatteverket. Detta förutsätter dock att ni båda är överens.

 

* Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande utan annan begränsning än förordnande genom testamente har rätt att fritt förfoga över vad som ärvts.

 

Rådgör alltid med en jurist

Det är viktigt att förordnande om enskild egendom utformas på ett korrekt sätt för att få ett heltäckande skydd. Rådgör därför alltid med en jurist vid upprättande av gåvobrev och testamente.

På Söderberg & Partners har vi erfarna jurister som är specialiserade inom ekonomisk familjerätt, arvsrätt och förmögenhetsrätt. Om du önskar rådgivning kring och hjälp med upprättande av juridiska handlingar är du välkommen att kontakta våra jurister på familjejuridik@soderbergpartners.se eller via formulär nedan.

 

 

 

 

Nytt EU-direktiv ställer krav på transparens kring ersättning

20 februari · 2019

I juni 2019 träder det reviderade Aktieägarrättsdirektivet i kraft. Du har väl inte missat vad du behöver tänka på kring ersättning till ledande befattningshavare? 

I juni 2019 kommer det reviderade Aktieägarrättsdirektivet (SRD II*) att träda i kraft. Syftet är att tackla tillkortakommanden i bolagsstyrningen i europeiska noterade bolag. Direktivets huvudfokus ligger på att möjliggöra ett aktivt och långsiktigt deltagande från aktieägarnas sida, såväl gällande institutioner, fonder, röstrådgivare och andra investerare.

 

Aktieägarrättsdirektivet i korthet

  • EU-kommissionen har arbetat fram Aktieägarrättsdirektivet. Förslaget på lagändring lades fram i januari 2019 och de första bestämmelserna träder i kraft i juni 2019.
  • Direktivet berör bolagsstyrningsfrågor, där ett aktivt aktieägarengagemang och transparens står i fokus.
  • På ersättningsområdet är de två viktigaste punkterna de förändrade kraven för ersättningsriktlinjerna samt kravet på publicering av en separat ersättningsrapport.

 

Direktivet om ersättning

  • Ersättningsriktlinjer

På ersättningsfronten innebär direktivet ett antal viktiga nyheter för noterade bolag. Bland annat kommer bolagets ersättningsriktlinjer inte behöva innefatta fler ledande befattningshavare än VD, vice VD och styrelsen. Riktlinjerna kommer inte heller behöva tas till röstning på stämman mer än vart fjärde år. Däremot ställs det nu högre krav på de riktlinjer som vi vanligen ser på stämmorna.

  • Ersättningsrapport

Det kommer även krav på att bolagen ska publicera en ersättningsrapport som komplement till årsredovisningen. Ersättningsrapporten ska redovisa all utbetald ersättning för samma grupp som riktlinjerna berör där ersättningen bland annat ska ställas i direkt relation till bolagets resultat och lönen för den genomsnittlige anställde.

Ersättningsfrågorna är i ständigt fokus. Med ny reglering med mål att öka transparensen blir det spännande att se hur utvecklingen kommer se ut i våra svenska börsbolag framåt.

Har du frågor på ersättningsområdet eller om Aktieägarrättsdirektivet? Vi hjälper dig bland annat att:

  • Tolka de nya reglerna och hur de ska tillämpas i praktiken på ditt bolag.
  • Bevaka hur de implementeras på marknaden och hur andra bolag går tillväga.
  • Stötta i den praktiska hanteringen och redovisningen.

 

* Shareholders Rights Directive II

 

 

Har du koll på hur mycket du får i pension?

20 februari · 2019

Nu är det orangea kuvertet, som fyller 20 år i år, på väg ut till 5,9 miljoner pensionssparare. Ändå är det väldigt få personer som vet hur mycket de kommer att få i pension och vad som krävs för att få den pension som de önskar.

Det orangea kuvertet innehåller årsbesked om den allmänna pensionen från staten, dvs. inkomstpensionen och premiepensionen. Om du vill veta mer om din totala pension, inklusive tjänstepension och privata pensionsförsäkringar så finns en sammanställning på Söderberg & Partners Online.

Vi lever allt längre vilket medför att vi behöver arbeta längre eller spara mer för att pensionen ska kunna bibehållas på samma nivå som tidigare. I nedanstående exempel visar vi hur stort pensionskapital och hur stort sparande som behövs vid vissa åldrar för att kunna få en pension motsvarande 70% av slutlönen för en person som planerar att gå i pension vid 65 respektive 67 års ålder.

För en 65-årig person som går i pension och som tjänat 35 000 kr i månaden så krävs ca 6 MSEK* i totalt pensionskapital för att kunna ta ut en pension om ca 70% av lönen, dvs 24 500 kr i månaden före skatt.

För en 67-årig person som går i pension och som tjänat 35 000 kr i månaden så krävs ca 5,5 MSEK* i totalt pensionskapital för att kunna ta ut en pension om ca 70% av lönen, dvs 24 500 kr i månaden före skatt.  

* Givet att risknivån är låg i det placerade kapitalet när pensionen betalas ut.

Beloppet ovan inkluderar den allmänna pensionen men för att nå hela vägen med en vanlig löneutveckling och normala kollektivavtalade pensionsavtal krävs ett stort eget sparande fram till pensionen. Pensionssparande avser tjänstepensionsavsättning från arbetsgivaren och eget sparande avser privat sparande av skattade medel i till exempel fonder eller ISK.

Tabellen nedan visar ungefär vilka nivåer av sparande som krävs vid vilken ålder för att ”vara på spåret” på vägen till pensionen. Exemplen är baserade på medel- till lågriskplacering under din aktiva karriär.

 

tabell-pension4.PNG


Tjänstepensionssparandet ovan motsvarar den vanligaste nivån inom kollektivavtalen, dvs 4,5 % av lönen. För att nå det egna sparandet krävs för ovan exempel ett privat sparande om ca 2000 kr per månad för en 65-åring eller motsvarande ca 1000 kr per månad för en 67-åring.

Allt fler kommer in senare på arbetsmarknaden och det innebär också att det sparande som krävs både via tjänstepensionen och privat behöver vara högre för att kunna behålla samma pensionsnivå som tidigare generationer. Påfrestningarna på det allmänna pensionssystemet är också stort till följd av att allt fler kommer in sent eller inte alls på arbetsmarknaden.

Det är viktigt att ha kontroll på hur pensionssituationen ser ut. Både för att veta om sparandet behöver höjas men också för att känna sig tryggare med sin situation.  Så öppna ditt orangea kuvert och titta på hur din pensionsprognos ser ut. Analysera din situation och se över ditt privata sparande och justera vid behov. Att undersöka möjligheten till löneväxling via arbetsgivaren kan också vara ett alternativ. Det viktigaste är att du är medveten om din situation och att du gjort aktiva val inför framtiden även om den känns avlägsen.

Behöver du hjälp att se över hela din situation, kontakta din rådgivare.

 

Kontakta oss