Månadsutblick april

Börserna återhämtade sig under mars på förhoppningar om ett slut på kriget. Samtidigt signalerar Fed sju räntehöjningar i år och att de ska börja minska sin balansräkning. Marknadsreaktionerna har varit kraftigt stigande räntor vilket lett till de största prisfallen på obligationer under de senaste 20 åren. Vi bedömer att räntor kan stiga ytterligare härifrån och föredrar därför en låg ränterisk. I dagsläget tar vi hellre kontrollerad kreditrisk, men närmar oss allt mer attraktiva räntenivåer.
Marcus Tengvall
Marcus Tengvall 
Ansvarig taktisk allokering

 

MARKNADS­KOMMENTAR

Stigande börser och räntor i skuggan av kriget

Kriget i Ukraina är inne på sin andra månad och dominerar fortsatt nyhetsflödet, men den omedelbara chocken för marknaderna har successivt börjat ebba ut.

Striderna i Ukraina och medierapporteringen vittnar om en enorm materiell förödelse och en humanitär katastrof, i spåren av den ryska aggressionen. Skeendet är minst sagt överväldigande att förhålla sig till. Under månaden har dock de ekonomiska konsekvenserna börjat skönjas och därmed minskar också den omedelbara osäkerheten något. Marknadsutvecklingen var initialt mycket slagig under månaden, men i takt med att de mest dramatiska scenarierna för energipriserna inte materialiserades och den amerikanska centralbanken var tydlig i kommunikationen om kommande räntehöjningar, blev konsekvensen stigande börser och räntor under månaden.

Vilka ekonomiska effekter får kriget?

Kriget är i sig en osäkerhetsfaktor vilket kan ge dramatiskt olika ekonomiska utfall. Dock är kriget nu ett faktum och effekterna kan börja skönjas. Prognosförändringarna så här långt indikerar att global tillväxt minskar med cirka en procentenhet, där höga råvarupriser och störningar i leveranskedjorna dämpar aktiviteten. Finanspolitiken blir samtidigt mer expansiv via satsningar på försvaret, energiomställningen och transfereringar till hushållen för att mildra effekterna av höga energipriser. Sammantaget bidrar åtgärderna positivt till tillväxten. I nuläget bedöms således inte kriget i sig framkalla en global recession, utan snarare en viss avmattning av den i övrigt goda konjunkturen.

Riskaptiten återvände

I linje med historiska mönster repade marknaderna mod igen efter turbulensen, kanske främst drivet av en förhoppning om ett slut på kriget. Från månadens lägsta noteringar har återhämtningen varit betydande, och även om årets första kvartal inneburit en negativ avkastning för aktiemarknaderna är nedgången relativt beskedlig. Globala aktier uppvisade vid månadsskiftet en negativ utveckling på 2,3 procent i år mätt i svenska kronor. Den ökande riskaptiten syntes också i form av en starkare krona under månaden. Mot den amerikanska dollarn stärktes kronan med 1,3 procent och mot euron 2,2 procent. Stockholmsbörsen återhämtade också en del av det tidigare fallet under mars, men den cykliska och konjunkturkänsliga marknaden uppvisar fortsatt en klart negativ utveckling för året med en nedgång på 13,8 procent. I osäkra tider tenderar mindre marknader, exempelvis Stockholmsbörsen, att utvecklas svagare.

 

Högt oljepris
Oro för utbudsstörningar ger utslag

Oljepriset har stigit som en effekt av kriget men är inte på extrema nivåer i ett historiskt perspektiv.

Vad kan vi utläsa av ränterörelserna?

Amerikanska Federal Reserve påbörjade som väntat sin räntehöjningscykel vid sitt ordinarie möte i mars och höjde styrräntan med 0,25 procent. Kommunikationen är att styrräntan kommer att höjas totalt sju gånger under året och  Fed kommer samtidigt minska sin balansräkning. Marknadsreaktionerna har varit kraftigt stigande räntor generellt under månaden, även om det är från låga absoluta nivåer. Ihållande hög inflation i år, vilket kriget riskerar att förstärka, är något marknaderna nu försöker prisa in och förhålla sig till. Vi bedömer att marknaden tagit ut väl mycket på förhand beträffande räntehöjningar. De stigande räntorna medförde en kursmässigt svag utveckling för obligationer och investeringsklimatet är onekligen mer utmanande nu än under förra året, i synnerhet för ränteplaceringar.

 

 

PORTFÖLJFÖRVALTNING - STRATEGI

Så agerar vi i våra ränteportföljer

Det har börjat röra på sig på räntemarknaden och därför ger vi en uppdatering kring vad som händer samt hur vi arbetar med våra ränteplaceringar.

Efter en initial flykt in i säkra statspapper, vilket pressade ned räntorna i och med krigsutbrottet i Ukraina, vände räntor sedan åter uppåt generellt. Pressen uppåt tilltog framför allt för amerikanska räntor där både korta och långa räntor fortsatte stiga efter att amerikanska Federal Reserve gjorde det alla förväntade sig. De påbörjade sin räntehöjningscykel vid sitt ordinarie möte i mars och höjde styrräntan med 0,25 procentenheter. De indikerar vidare att ett antal till höjningar under året är att vänta och i protokollet framgår att planen är att de ska minska sin balansräkning med 95 miljarder dollar per månad, med start i maj.

Högre räntor påverkar priset på obligationer

Räntorna har stigit relativt mycket men framför allt väldigt hastigt. Högre räntor medför lägre priser på obligationer med negativ avkastning som följd. Den andra sidan av myntet är att obligationer ser allt mer attraktiva ut jämfört med andra tillgångsslag ju mer räntan stiger.

Ränteportföljens byggstenar

Vi har delat upp vår ränteportfölj i tre olika delar. Basen är vår svenska ränteportfölj med korta och långa räntepapper utgivna framför allt av svenska staten samt svenska bolåneinstitut. Vi kallar denna del Stat & Bostäder. Kreditrisken är liten vilket medför lägre men samtidigt mer stabil förväntad avkastning.

Nästa del är vår företagsobligationsdel där vi placerar på den globala marknaden, denna kallar vi Investment Grade. För att skapa mer förutsägbar förväntad avkastning säkrar vi bort valutarisken.

Den sista delen är högriskobligationer vilket vi kallar High Yield. Den förväntade avkastningen är högre jämfört med tidigare två segment, men samtidigt till en högre risk då kreditvärdigheten på bolag i denna del av marknaden är lägre. Även här väljer vi att ta bort valutarisken.



Ränte- och kreditexponering

Ovan tre delar av ränteportföljen har olika mycket risk i sig både vad gäller ränterisk och kreditrisk. Ränterisken beskriver hur mycket priset på obligationer påverkas av att räntan går stiger eller faller. Kreditrisk beskriver hur priset på obligationer påverkas när marknaden ändrar syn på ett specifikt bolags betalningsförmåga. Ju längre man lånar ut pengar ju högre risk är det i normala omständigheter. Vi kallar dessa två risker duration och kreditduration. Höga tal implicerar högre risk men samtidigt högre förväntad avkastning.



Vår aktuella räntesyn

I dag är vi neutrala vad gäller vilken av våra tre delar vi önskar placera i. Vidare bedömer vi att räntor kan stiga en del till vilket gör att vi är lite mer försiktiga vad gäller ränterisken. Givet att man önskar öka risken ser vi hellre att man försöker få in mer kreditrisk i sin ränteportfölj.

Hur har vår ränteportfölj klarat sig under senare tid?

Vi har sett snabbt stigande räntor och en av de största prisfallen på obligationer under de senaste 20 åren. Under mars månad stod portföljen Söderberg & Partners Ränta emot väl, med god riskspridning och adekvat uppbyggnad, och vi stängde månaden på cirka en procents negativ avkastning. Samtidigt medför dessa nya högre räntenivåer att vi börjar se allt fler attraktiva alternativ dyka upp även i räntemarknaden efter en lång tid av extremt låga räntenivåer.