Amerikansk valfeber
Just nu kontrollerar Republikanerna båda kamrarna med liten marginal. Demokraterna behöver bara vinna ett fåtal platser för att knipa representanthuset, och netto fyra platser för att överta senaten. En majoritet av senatplatserna som ska till omröstning försvaras dessutom av republikaner i delstater där Trump vann klart och tydligt 2024, men stödet för presidenten har dalat och missnöjet är utbrett även här. Det bådar illa för Republikanerna!
Så varför har väljarna ändrat åsikt? Svaret hittar vi framför allt i plånboken. Inflationen toppar listan över väljarnas bekymmer, och kriget med Iran har pressat upp oljepriset till höga nivåer. Att gå till val med skenande bensinpriser har aldrig varit ett vinnande koncept.
För att lätta på trycket har den amerikanska administration luftat förslag om slopad federal bensinskatt och exportstopp på diesel. Trump har också nått en överenskommelse med Ryssland om bland annat dieselexport. Uppgörelsen riskerar dock att komma för sent, och volymen är så pass liten att den inte bör påverka den amerikanska väljaren utan bara gynna Ryssland.
Globala kriser har tidigare påverkat väljarkåren. Trumps första mandatperiod präglades av oro för hälsovården under covid-19, medan Biden fick hantera höginflationsåren efter pandemin och den ryska invasionen av Ukraina. Nu har ekonomi återigen seglat upp som en av väljarnas viktigaste frågor, utöver statligt ledarskap och korruption.
Mellanårsvalet riskerar samtidigt att bli en folkomröstning om tullarna. Trumps breda tullar har underkänts, nya har införts, och ett rättsligt limbo har uppstått där importörer kräver återbetalning. Eftersom tullpolitiken nu vilar på lagrum som i högre grad kräver kongressens godkännande, står mycket på spel. Vad tycker egentligen amerikanen om tullarna, stjälper eller hjälper de landet?
För omvärlden finns det alltid ett nyhetsvärde att följa amerikanska val, inte minst då utfallet kan påverka världsordningen och ekonomin. Men vad betyder valet egentligen för den långsiktige investeraren? Och kan vi förvänta oss lugn och ro om maktförhållandena ändras?
Nja. Ett delat styre i kongressen skulle snarare leda till låsningar och färre stora reformer – skattepaketet från 2025 lär ligga fast eftersom varje försök att riva upp det skulle nekas av Trump. Dramatiken skulle istället flytta till budgetförhandlingarna där varje anslagsbeslut skulle kräva uppgörelser över partigränsen, med återkommande risk för nedstängningar av statsapparaten. För att föregå diskussioner om höjt skuldtak är det möjligt att Trump skulle försöka höja det redan innan årsskiftet, då det gamla representanthuset fortfarande bestämmer. När sedan nästa representanthus skulle ta vid 2027, riskerar granskningar och utredningar av Trumpstyret också bli en fråga, ifall huset leds av demokrater. För finansmarknaden skulle denna maktbalans innebära två år till av politiskt stök.
Börsen har dock generellt klarat en delad kongress väl. Efter mellanårsvalen från 1982 till 2022, där kongressen från tid till annan varit delad, har den amerikanska börsen i genomsnitt avkastat cirka 15 procent i lokal valuta under efterföljande tolv månader. Under valår brukar dock marknaden präglats av osäkerhet och skakighet inför valdagen, precis som nu.
För den långsiktige investeraren ser alltså börsutsikterna goda ut om vi blickar in i 2027. Men en viktig brasklapp är så klart att historiska mönster inte nödvändigtvis behöver upprepas. Dessutom bör den långsiktige investeraren snarare fokusera mer på de fundamentala faktorerna (AI-trenden, geopolitiken, räntor och vinster) än på valet.
Om Demokraterna istället skulle knipa båda kamrarna ändras inte utsikterna nämnvärt, förutom att senaten då även kan blockera Trumps utnämningar av exempelvis ministrar och andra höga tjänstemän. Det har också höjts populistiska röster på vänsterkanten mot den massiva utbyggnaden av datacenter. Det kan ge lite kortvarigt turbulens i techsektorn, men några övergripande nationella hinder för techjättarna lär det inte bli. Ingen vill nämligen riskera att Kina blir världsledande på AI, och hotet från Kina är en av få frågor där båda partierna faktiskt kan enas. Givet presidentens positiva inställning till tech är det också troligt att begränsningar av AI och datacenterindustrin skulle mötas av veto.
Trump skulle vid ett demokratiskt styre fortsatt behålla stort handlingsutrymme i viktiga frågor. Många av de politikområden med störst marknadseffekt hittills under mandatperioden har drivits igenom via presidentdekret snarare än kongressbeslut. Så helt lamslagen blir Trump inte, även om fler konfrontationer kan uppstå.
Ett republikanskt styre skulle å andra sidan innebära ”mer av samma”, vilket i ett läge med redan ansträngda statsfinanser riskerar pressa upp de långa räntorna än mer.
Höstens ränteuppgång har drivits av en stark amerikansk ekonomi och inflationsimpulser från kriget. Fortsätter ekonomin att växa i stadig takt kan problemet med statsfinanserna fortsätta att
skjutas på framtiden, vilket också är det mest troliga utfallet.
På det stora hela är marknaden relativt frikopplad från den politik som förs. I slutändan är det bolagens välmående och omvärldens syn på USA som institution som är avgörande. Två år in med Trump i denna mandatperiod vet vi mer och miljön är mer förutsägbar. Vi ser nu på USA med viss tillförsikt och tycker att förutsättningarna för regionen och bolagen ser fortsatt goda ut.
