Ännu en sommar med geopolitiskt fokus
Men hur brukar denna typ av geopolitiska risker prisas in på marknaderna? Frågan går inte riktigt att svara på och ett av problemen är just det breda begreppet geopolitik. Beroende på region och storlek på händelse kan ekonomisk påverkan, och därmed även värdepappersmarknadspåverkan, få olika effekt. Historiskt sett, om vi räknar bort större krig och påverkan på enskilda länders inhemska ekonomi, så har dock geopolitiska händelser endast haft en kortsiktig global påverkan. Terrorattentat brukar leda till initialt stora svängningar (det tog inte ens tre veckor för börsen att återhämta sig efter attentaten den 11:e september 2001), händelser i Ukraina och på Krimhalvön överskattas och val brukar få stor medial exponering men sällan större ekonomisk påverkan. I vissa situationer uppstår dock direkt ekonomisk effekt. Det senaste årets stora flyktingström har exempelvis direkt bidragit till ökade offentliga utgifter och högre BNP-tillväxt för den svenska ekonomin. Om Donald Trump skulle bli amerikansk president och dagens löften håller så skulle det amerikanska budgetunderskottet bli avsevärt större de närmaste åren.
Det är svårt att lägga in händelser som ovan i ekonomiska prognoser eftersom det bygger på en rad sannolikhetsantaganden, men en röst för en Brexit skulle självklart skapa en utökad oro för protektionism och den Europeiska Unionens framtid, vilket leder till större svängningar på de finansiella marknaderna även om det är flera år kvar innan vi vet på vilket sätt Storbritannien skulle lämna. Bra handelsavtal och avregleringar skulle på längre sikt mycket väl också kunna leda till ett lyft för den brittiska ekonomin, även om en tydligt minskad ekonomisk aktivitet är den mest troliga utvecklingen på kort sikt.
Det finns ett par saker som jag tycker är värda att komma ihåg. De geopolitiska riskerna är större när situationen gäller en större ekonomi. Därför är både den brittiska folkomröstningen och det amerikanska valet naturligtvis av större intresse än exempelvis förnyad Greklandsoro. En annan sak är om de geopolitiska riskerna tydligt kan påverka utbudet på olja. En utbudsstörning leder historiskt till kraftigt stigande oljepriser vilket snabbt dämpar den ekonomiska utvecklingen. Det tredje är att minsta störning av konjunkturåterhämtningen de senaste åren har fått centralbanker att agera. Denna dämpande effekt kan möjligtvis minska när alltfler bedömare anser att centralbankers verktyg börjar bli uttömda. Slutligen är det enda skyddet en väldiversifierad portfölj, men att anpassa portföljen efter geopolitiska risker är förmodligen meningslöst då ekonomisk påverkan är svårprognostiserad och den enda historiskt tydliga effekten med en ökad volatilitet är svår att skydda sig emot.