Försvarsbolag på börsen – expertens syn på försvarsinvesteringar

15 maj 2025
Säkerhetskonferensen i München som hölls i mitten av februari tycks ha lett till ett visst uppvaknande bland europeiska politiker, som efter tre år av krig i Ukraina äntligen verkar ha insett att vi inte kan förlita oss på att amerikanerna alltid kommer och räddar oss. Med anledning av detta har vi fått se en positiv utveckling för försvarsbolag i Europa och många funderar över att investera i försvarsbolag på börsen. Vi delar med oss av vår syn på investeringar i försvarsindustrin.

Stark utveckling för de europeiska försvarsbolagen på börsen

Sedan den ryska invasionen av Ukraina den 24 februari 2022 har många europeiska försvarsbolag åtnjutit en mycket god avkastning. Svenska SAAB har från invasionen fram till börsstängning den 13 maj i år åtnjutit en avkastning på 732 procent, och tyska Rheinmetall på strax över 1700 procent.

De tog ytterligare ett skutt efter säkerhetskonferensen i München, då den amerikanske vicepresidenten JD Vance klargjorde med all önskvärd tydlighet att Europa måste kunna stå på egna ben då USA:s försvarspolitiska fokus ligger annorstädes.

Efter denna konferens har vi sett ett tydligt fokus både medialt och från europeiska politiker på ökade försvarssatsningar. Mycket av detta är saker som har diskuterats tidigare, men nu verkar det som att europeiska politiker äntligen inser allvaret i den situation vi befinner oss i.

Mycket kommer behöva göras för att Europa ska kunna försvara sig mot den ryska aggressionen och det här kommer kräva stora investeringar. Bland annat har NATO:s generalsekreterare Mark Rutte diskuterat att de europeiska ländernas försvarsutgifter bör öka från dagens NATO-mål om två procent av BNP till en bra bit över tre procent.

USA har kommunicerat att man vill att anslagen höjs till fem procent av BNP. För att kunna genomföra dessa investeringar har man bland annat pratat om att lätta på skuldtaken på EU-nivå givet att länderna lånar pengar just till att genomföra försvarssatsningar.

Försvarsbolagens aktier är redan högt värderade 

Marknaden verkar dock redan ha räknat med mer omfattande investeringar än vad som än så länge har konkretiserats. Ser man på värderingsmultiplarna på de stora europeiska försvarsbolagen som jag just nämnde så har även dessa rusat. Det innebär att aktiekurserna har stigit långt mycket mer än bolagens förväntade vinster har gjort. Det syns tydligast på Rheinmetall, vars framåtblickande värderingsmultiplar har nästan femfaldigats sedan den ryska invasionen.

Det finns alltså en förväntansbild att vi kommer se en långsiktig ökning av försvarsanslagen, som redan ligger i kurserna för dessa bolag.

Det är ganska lätt att dra slutsatsen att ökade försvarsanslag leder till en positiv avkastning för försvarsbolagen. Detta tenderar ju dock att ske när marknaden får nys om att dessa satsningar är på väg, inte när de faktiskt implementeras. Detta innebär att aktiekurserna redan har tagit hänsyn till förväntningar om ökad försäljning för dessa bolag, vilket är varför de har stigit så mycket som de har gjort.

Bör jag investera i försvarsbolag på börsen – eller har tåget gått?

Att försvarsbolagens försäljning med stor sannolikhet kommer att öka är inte nödvändigtvis skäl nog att investera i försvarsbolag på börsen. Om du överväger försvarsinvesteringar bör du fråga dig själv om du tror att försvarsbolagens försäljning kommer att öka mer än vad andra investerare tror.   

Något annat som du bör ta i beaktning när du ska ta investeringsbeslut är att försvarssatsningar inte enbart innebär att försäljningen av vapen ökar. Det finns även helt andra typer av bolag som kan komma att gynnas av ökade försvarsutgifter.

Om du tänker dig att de europeiska länderna ska köpa exempelvis stridsflygplan, och de vill kunna nyttja dessa, så finns det även annat som de kommer att behöva upphandla. Exempelvis skulle det innebära ett ökat behov av flygbaser, hangarer och landningsbanor.

Det är inget som försvarsbolag levererar, utan då är det snarare byggbolag som gynnas. För att använda flygbaserna på ett lämpligt sätt kan de även behöva krypterad kommunikationsutrustning, IT-system och mycket annat. Satsningarna kan med andra ord gynna en betydligt bredare uppsättning av bolag än vad många först tänker.

Kom ihåg att försvarssektorn är en relativt liten del av ett globalt börsindex. Aerospace & Defense är en underkategori till industrisektorn. Industri utgör cirka 11 procent av ett globalt börsindex, och denna underkategori utgör i sin tur cirka 20 procent av industrisektorn. Det rör sig alltså om cirka två procent av världsindex. Det finns också relativt få direkta försvarsbolag på globala börser, och utbudet av fonder med stor exponering mot dessa bolag är begränsat. Många av bolagen, till exempel Boeing, är dessutom till stor del leverantörer av kommersiella flyg, inte bara militära.

Vi på Söderberg & Partners har ingen specifik syn på försvarsbolagen, men vi har en syn på den breda industrisektorn. För närvarande är vår syn på sektorn neutral. Ökade försvarssatsningar kan bidra positivt, samtidigt som vissa konjunkturella problem och tullar väger negativt.

Har försvarssatsningar en positiv eller negativ påverkan på tillväxten?

Det råder delade meningar detta. Historiskt har många argumenterat för en så kallad ”guns or butter” trade-off, alltså att ökade försvarsutgifter har kommit på bekostnad av minskad privatkonsumtion.

Välrenommerade Kiel Institute for the World Economy hävdar dock att så inte nödvändigtvis behöver vara fallet i en nyligen publicerad rapport. De lyfter fram ett antal faktorer som de anser är viktiga för att få en positiv effekt på långsiktig tillväxt.

De anser att satsningarna inte bör göras genom att öka skatterna, utan att de europeiska länderna istället bör låna för att genomföra dessa försvarssatsningar. De hävdar även att viss forskning stödjer att detta skulle ha störst positiv ekonomisk effekt under en lågkonjunktur, vilket Europa för närvarande befinner sig i.

Än viktigare, anser de, är att det görs satsningar på framför allt inhemsk forskning och utveckling. I dagsläget sker omkring 80 procent av Europas försvarsinköp från länder utanför EU. Detta ger inte samma teknologiska spridningseffekter till den privata sektorn som man får om man utvecklar nya militära teknologier på hemmaplan.

De jämför USA och EU, där 16 procent av USA:s försvarsutgifter går till forskning och utveckling medan samma siffra endast är 4,5 procent i EU. I rena pengar är siffran för USA 10 gånger så hög som i EU. Givet att investeringarna sker på rätt sätt bedömer de att varje procents ökning av försvarsutgifterna som andel av BNP leder till en långsiktig produktivitetsökning på 0,25 procent.

Vi föredrar en bred exponering på börsenPå Söderberg & Partners har vi alltså inga exkluderingskriterier mot konventionella vapen i våra portföljer. Vi ser vikten av att länder ska kunna försvara sig, sin demokrati och mänskliga rättigheter.

Samtidigt har vi inte heller några dedikerade investeringar riktade specifikt mot försvarsbolag. Vi låter fondbolagen som vi är investerade i avgöra om denna typ av investeringar passar deras förvaltningsmodell, och vi avgör om fonderna passar oss.

Försvarsbolagen är en liten skara bolag, både till antal och som andel av index, varför vi förordar en bred exponering mot industrisektorn och mot börsen generellt, snarare än att försöka ta en stor exponering mot en liten nisch som skiljer sig väsentligt från hur sammansättningen på börsen ser ut.

Vill du få hjälp att se över dina investeringsmöjligheter?

Varmt välkommen att kontakta oss via formuläret nedan, så återkommer vi till dig.

Låt oss hjälpa dig vidare

Vi erbjuder personlig rådgivning och kapitalförvaltning för dig med minst 500 000 kr i placerbart kapital. Fyll i formuläret, så berättar vi mer om hur vi kan hjälpa dig!