Swexit nästa?

24 juni 2016
Oavsett utgången i folkomröstningen i Storbritannien så är det en stor andel av den brittiska befolkningen som inte är nöjda med tillvaron för närvarande. Anledningarna till detta missnöje kan diskuteras till leda, men uppenbart är att EU-samarbetet får ta en hyfsat stor släng av sleven. Britterna är dock långt ifrån ensamma om att vara missnöjda med tillvaron generellt och EU i synnerhet.
Anders Magnusson
Anders Magnusson 
Söderberg & Partners Wassum Institutionella rådgivare

Enligt forskningsinstitutet Pew Research Center så har stödet för EU sjunkit betänkligt i flera av unionens medlemsländer. Till och med i Tyskland, EU största och viktigaste land, är enbart 50% för EU. Sammantaget innebär detta att nästan hälften av befolkningen i nedanstående 10 länder motsvarande ca 200 miljoner människor, är negativt inställda till EU-samarbetet. Det är väldigt många människor.

Även om en svag majoritet är positivt inställda så innebär detta en utmaning modell gigantisk framåt. Tänk er själva att försöka basa över ett lag där ca hälften egentligen vill tävla individuellt och köra sitt eget race. I Sverige är det också många som är negativt inställda och frågan är vad som skulle hända om Stefan Löfvén avgav samma löfte om folkomröstning som Cameron gjorde?  En fråga han med stor sannolikhet kommer att konfrontera förr eller senare, om inte annat då Sverige har haft Storbritannien som bundsförvant i många EU-frågor under årens lopp.

Effekterna av ett utträde här på hemmaplan skulle eventuellt kunna bli än större än de skulle bli för Storbritannien då vi är en liten öppen ekonomi med stor export och då framför allt till många av de andra EU-länderna. Sedan inträdet i EU har svensk ekonomi mätt i BNP ökat med över 60% och såväl varu- som tjänsteexport har ökat och utgör nu ca 45% av svenska BNP. Hur skulle dessa siffor se ut om vi hade varit utanför EU? Jag har ingen aning och jag tror att det är väldigt svårt att svara på. Hur skulle dessa siffror se ut på ett par års sikt om vi lämnar EU? Jag har ingen aning om det heller och det är inte heller något jag villig att ta risken för att få reda på. Istället för att lämna EU och öppna dörren för en domino-effekt och en demontering av hela samarbetet är alternativet att istället försöka förändra EU och den förda politiken. Detta tar dock tid och kräver tålamod, saker som tyvärr inte finns hos en stor del av EU:s befolkning för närvarande och följaktligen inte heller hos nationella politiker. För att fortsätta med ordvitsarna så innebär det att vi kanske skulle behöva säga ”swejdå” till EU i närtid.

 

Källor:

www.un.org
www.scb.se
www.ekonomifakta.se