Skip to main content Skip to main navigation

Att amortera eller inte amortera – det är frågan

Att amortera eller inte amortera – det är frågan

11 augusti · 2015

I tidigare sommarbloggar (läs här) har jag skrivit om hur enkelt det är att sänka kostnaden för sitt bolån genom att förhandla med banken och att det finns flera andra viktiga saker att tänka på när man ser över sina lån. I denna blogg tänkte jag ge mina synpunkter på om man bör amortera eller inte.

För att få en lägre utgift varje månad väljer många att amortera så lite som möjligt eller ingenting alls. Amorteringsfria bostadslån har också blivit allt mer populära ju högre priserna blivit på fastigheterna. En del kanske tittar på drömboendet och ser möjligheten att få en månadskostnad som är rimlig om man inte räknar med en amortering. Skulle däremot lånet betalas av på 30-40 år skulle månadskostnaden bli betydligt högre och drömmen skulle då förmodligen stanna vid just en dröm.

Bankerna å sin sida gillar att låna ut pengar och tycker ofta att amorteringsfritt är en bra strategi då man tjänar mer pengar ju större lånen är. Banken och konsumenten hamnar alltså i en ”win-win” situation där lånen triggas vara så stora som möjligt.
I Sverige har vi tyvärr byggt upp en kultur/känsla utifrån att fastighetspriserna alltid ökat i värde där vi samtidigt ser amorteringen som en utgift man kan avvara. Jag menar att svenska hushåll utsätter sig för en stor risk genom att inte amortera. Man kan inte blint tro att fastigheter ökar i värde som de gjort historiskt och fastigheter behöver förr eller senare underhåll för att behålla sitt marknadsvärde. Därför tycker jag att man ska se amortering som en del av ”kostnaden” för sitt boende, allt annat är att lura sig själv.
Lite förenklat har jag tagit fram fyra olika situationer där jag tror att de flesta svenskar kan identifiera sig med någon eller flera av situationerna:

1.       Den som konsumerar alla pengar varje månad och amorterar lite eller inte alls på sina lån samtidigt som sparandet i fonder är lågt eller obefintligt.

2.       Den som får pengar över varje månad men amorterar eller sparar inte så mycket och pengarna hamnar på bankkontot.

3.       Den som får pengar över varje månad och använder dessa för amortering.

4.       Den som får pengar över varje månad och sparar dessa i fonder.

I situation 1 befinner man sig i ett rätt farligt läge. Marginalerna för en kostnadsökning på bolånen eller kostnader för reparationer av fastigheten kommer i en framtid att försämra ekonomin. Här gäller det att se över kostnaderna och försöka få någon slant över varje månad och förbereda sig på att det kommer bli dyrare att låna pengar om några år när räntorna går upp. Banken är den stora vinnaren i situation 2 och inom denna kategori tror jag faktiskt att många läsare känner igen sig. Löneökningar, låga räntor och skattesänkningar har gjort att många svenskar fått en betydligt bättre ekonomi det senaste decenniet. Hushållens lån har i och för sig ökat kraftigt men det har också pengarna på bankkontot gjort, många har alltså lånat mer men har samtidigt fått mer pengar över. Överskotten samlas upp på bankkontot utan ränta samtidigt som banken tar betalt för bolånet. Banken lånar in till ett lågt pris av dig och lånar ut samma pengar till dig och tar bra betalt för detta en gång till. Situation 2 är i och för sig betydligt bättre än situation 1 men det finns betydligt bättre sätt att ta hand om sin ekonomi än att låta banken tjäna dubbla marginaler på dina pengar. Personligen förordar jag en kombination av situation 3 och 4. Genom att amortera blir lånen lägre och familjeekonomin tryggare och bättre förberedd mot oförutsedda utgifter, räntehöjningar och potentiella värdenedgångar på bostaden. Samtidigt tror jag att det finns stora förtjänster i att bygga upp ett långsiktigt fondsparande parallellt med amorteringen. På lång sikt kommer förmodligen värdet av fondsparandet bli större än värdet av amorteringen men genom att göra båda delar får man en riskspridning i sin ekonomi.

Så mitt tips är att du tittar igenom dina kontoutdrag och försök hitta ett mönster i inkomster och utgifter. Försök sätta upp en kombination av amortering och sparande. Just nu har vi ett bra tillfälle att öka sparandet/amorteringen när räntorna är låga och när du får en löneökning så låt inte denna bara gå till konsumtion eller fastna på bankkontot. Använd den istället till ett sparande eller varför inte amortera lite mer.

Lycka till med din ekonomi!!

//Olof

Blogg

Hur påverkas den svenska ekonomin av en ny regering?

5 februari · 2019

Ingen har lyckats undgå pajkastningen i samband med den svenska regeringsbildningen efter valet, de dagliga rubrikerna om politisk oenighet i Storbritannien, USA och diverse andra länder. Efter förra valet skrev jag att kompromisslösningar och segdragna förhandlingar är en del av priset som vi betalar för demokrati. Det är helt enkelt en del av systemet och trots en viss frustration så känns alternativa system, i alla fall inte för mig, superattraktiva.  

En annan aspekt av det demokratiska systemet, som också är mindre tilltalande, är vad som händer i situationer där alla är missnöjda och att ingen vill ta tag i situationen. I tider av missnöje, splittring och polarisering när behovet av ansvarstagande är som störst så är viljan att ta tag i utmaningarna som minst. Varför? Politiskt självmord är det korta svaret. Om ansvarstagandet enbart innebär nedsida och förutsättningarna för att göra folk nöjda är dåliga så väljer de flesta politiker att snarare ta ett steg tillbaka och hoppas på att någon annan tar smällen. Troligtvis är kön av kandidater till posten som premiärminister i Storbritannien rätt kort just nu och situationen har varit och är liknande i Sverige. Tyvärr påminner det här lite om min 7-åriga sons fotbollslag som helst bara vill spela match när de är säkra på att vinna. Oddsen ska i alla fall vara riktigt fördelaktiga. Efter lite resonerande kan dock min sons fotbollslag, till skillnad från många politiker, se matcherna som utmanande, lärorika och roliga även om oddsen för att lyckas är så där.

Jag har en känsla av att den nya regeringen som nu är på plats kan komma att hamna i denna knepiga situation där ingen riktigt vill ta i vissa frågor på grund av de dåliga förutsättningarna att komma ut lyckosamma. Det är ju ändå val om fyra år igen.

Denna knepiga situation kan vidare göra att flera av de föreslagna förändringarna avseende exempelvis värnskatten, inkomstskatten, skatten på uppskovsbeloppet vid försäljning av bostäder, miljöskatter och infrastrukturinvesteringar blir hängande i luften. I en sådan miljö är det minst sagt utmanande att förutse regeringsbildningens påverkan på svensk ekonomi, samtidigt som planeringen av privatekonomin trasslas till ytterligare. Förutsägbarhet tror jag ofta är viktigare än exakt vad förändringarna består i och i dagens läge skulle jag gärna se lite mer av min sons fotbollslags attityd.    

Blogg

Börsåret 2018 – Tilltagande handelskonflikt fick marknaderna på fall

14 december · 2018

Återigen går ett år med politiskt fokus till historieböckerna. Inledningsvis gav den amerikanska skattereformen stöd till börserna men osäkerheten kring det brittiska utträdet ur den Europeiska unionen kvarstår, lappkasten i den globala handelskonflikten överraskar marknadsaktörer dagligen och för svenskt vidkommande ser en regeringslösning inte ut att vara i sikte.

Handelskonflikten leder till större divergens mellan marknader

Under de senaste åren har politiska händelser fått stort mediafokus, men värdepappersmarknader har endast agerat kortsiktigt kring dessa och den positiva trenden från stigande bolagsvinster har tagit överhanden. Den uppskruvade tonen kring handelskonflikten har dock börjat leta sig in i statistiken. Mer exportberoende ekonomier, såsom den europeiska, har noterat en avmattning i efterfrågan och tillsammans med stärkta inflationstrender fick tillväxtprognoser skruvas ned under andra halvåret trots att penningpolitiska stimulanser kvarstod. Den amerikanska ekonomin har länge framstått som vinnaren samtidigt som den stora andelen teknologibolag har lockat investerare. Amerikanska aktiers frammarsch har genom sin stora andel i världsindex fått de mogna marknaderna att utvecklas tydligt bättre än tillväxtmarknaderna.

 

Spridningseffekter

Det var också på tillväxtmarknaderna som trendvändningen på aktiemarknaderna noterades först. Svängningarna i ländernas valutor tilltog efter att dollarn hade stärkts under våren och tillsammans med en allt högre amerikansk ränta blev avmattningstendenserna tydligare. Oron spred sig under andra halvåret och den högre räntan bidrog bland annat till en finansieringsoro bland högt belånade småbolag. Slutligen föll närmast alla börser.

 

Oljepriset – en joker i leken?

Vi har under året haft en försiktig marknadssyn och inget av ovan kom som en större överraskning, men det kraftiga fallet i oljepriset mot slutet av året var oväntat. Även om utbudet av olja stiger och en oro för efterfrågan har uppstått finns nu en bättre balans jämfört med i början av år 2016. Men trots att Opec nu begränsar produktionen kommer dagens oljepris naturligtvis få stor påverkan. Historiskt har ett kraftigt fallande oljepris bidragit till en stor lättnad för många ekonomier, undantaget de stora oljeproducenterna. Det leder även till att inflationsförväntningarna faller och det ser nu dessutom ut som att den amerikanska centralbanken kan bli mer försiktig i räntehöjningscykeln. En mindre åtstramande penningpolitik är i sig positivt för den ekonomiska utvecklingen på längre sikt, men kombinationen av fallande inflations- och tillväxttakt har historiskt sällan varit bra för aktiemarknaden. 

 

Ska man ändå ”sitta still i båten”?

Börsåret avslutas i moll och när klassiska recessionsindikatorer börjar signalera sämre tider är det svårt att fokusera på ljuspunkterna. För en global investerare har det varit ett extremt år där avkastningen har varit svag för de flesta tillgångsklasserna och för en investerare på den svenska börsen har de senaste årens utveckling inte lett till någon större avkastning utöver utdelningarna. Men utmaningarna blir inte mindre framöver. Även om vi lyckas undvika en recession under det närmaste året bör avkastningsförväntningarna på lång sikt sänkas till följd av en rad strukturella faktorer, vilket inte enbart gäller aktiemarknaden. Med detta sagt så vill vi också lyfta fram att vi idag inte ser den stora nedgången framför oss, utan hittills får utvecklingen främst ses som en rekyl. Avmattningstendenserna är tydliga men ännu ser börsbolag ut att kunna öka sina vinster under nästa år samtidigt som värderingen nu pekar på mer attraktiva nivåer. Den kraftiga överoptimism vi länge sett har börjat mattas av och tidiga signaler finns om nya stimulanser från Kina, vilket skulle ge stöd för riskfyllda tillgångar.

 

Sammantaget ser vi att marknaderna under inledningen av år 2019 kan vara fortsatt känsliga för negativa nyheter. När svängningarna är höga minskar också transparensen i prognoserna och vi ser att den negativa trenden och osäkerheten alltjämt är intakt. Men bara för att det brukar ske en större nedgång ungefär vart tionde år behöver det inte bli fallet denna gång. Vi rekommenderar fortsatt en något lägre andel risktillgångar än i ett normalläge, men att inte stå utanför marknaden helt. För att vägleda våra kunder ytterligare inför det nya året kommer vi under de närmaste veckorna fokusera på arbetet kring vår nya strategirapport som släpps den 24:e januari.

Blogg

Firar de jul hos Skatteverket?

12 december · 2018

När julen närmar sig funderar många över årets julklappar – vad man önskar sig och vad man själv ska ge. Men att i slutet av året visa lite extra generositet är inte alltid så enkelt, inte minst för arbetsgivare som ordnar julfest och julklapp åt de anställda.

Kan man beskattas för julklappen?

När det kommer till julklapp till anställda anser Skatteverket att den inte får kosta mer än 450 kr inklusive moms. Är julklappen dyrare än så beskattas hela gåvan. I vissa fall beskattas julklappen även om värdet understiger 450 kr, till exempel om det är fråga om presentkort som kan bytas in mot pengar.

Julfesten kan bli stökig – även i redovisningen

Så vad gäller för julfesten då? Jo, där kan den anställde delta utan risk för att bli beskattad då det ses som personalvård. Detta förutsatt att personalfestandet inte sker vid fler än 2 tillfällen per år och att det inte är fråga om arrangemang som överskrider vad som kan anses rymmas inom begreppet personalvård.

Julfesten är däremot en stökigare tillställning för den som sköter arbetsgivarens redovisning om de ska få till det som Skatteverket vill. Enklare förtäring och förfriskning som inte överstiger 60 kr är avdragsgillt, men om beloppet överstiger 60 kr medges inte avdrag vid inkomstbeskattningen med något belopp. Starköl, vin och sprit kan däremot aldrig anses vara avdragsgill förfriskning enligt Skatteverket. När det kommer till kringkostnader som lokal, musik etc. så medges avdrag med upp till 180 kr per person.

Vad kan vi önska oss av Skatteverket?

Men om nu Skatteverket har fått sitt i form av julklappar, julbord och avdragsbegränsningar, vad kan vi då önska oss av Skatteverket till jul? Svårt att säga. Alla har nog sin egen idé om vilken skatt som ska betalas så det är ingen idé att önska sig något där. Däremot kanske det är mer rimligt att önska tillgängligare information om vad jag får för skatten jag betalar?

Hur mycket jag betalar i skatt vet jag på kronan. Däremot är det inte helt enkelt att få ihop en samlad bild över hur skatten används, även om jag under hela mitt yrkessamma liv arbetat med skatt. Det krävdes en hel del letande innan jag fick fram att ca 1,7% av min skatt har använts till aktivitets- och sjukersättning. Vad resterande 98,3% använts till får jag nog återkomma till efter nyår som tidigast.

Varför då önska sig tillgängligare information om vad skatten går till? Jo, för att helt enkelt veta till vad och i vilken omfattning skatten används. Många skattebetalare ser nog inte ens på skatten som egna pengar som – om nödvändigt med tvångsmedel – samlas in för finansieringen av det allmännas utgifter. Mer tillgänglig information om vad skatten går till skulle kunna påverka skattemoralen i positiv riktning. Dessutom skulle debatten om skatten kunna bli mer fokuserad på prioriteringar, snarare än några procent hit eller dit. En önskan vore kanske att Skatteverket hade specificerat vad skatten gått till direkt på skattsedeln.

Avslutningsvis, firar de jul hos Skatteverket? Ja, det tror jag nog, i vart fall på den tiden jag arbetade där. Då var det både julklapp, julfest och julgransplundring.

 

God Jul nu och gott slut också!

Kontakta oss