Skip to main content Skip to main navigation

Från Greklandsoro till Kinaoro – behöver vi oroa oss mer denna gång?

Från Greklandsoro till Kinaoro – behöver vi oroa oss mer denna gång?

13 augusti · 2015

Alltid är det något som värdepappersmarknader lägger extra fokus på. Vi har länge varit tydliga med att ett eventuellt utträde av Grekland ur valutaunionen inte kommer att vara den händelse som knäcker den europeiska konjunkturcykeln. Men hur ser det ut med Kina, världens näst största ekonomi? Den kinesiska makrostatistiken har under sommaren fortsatt indikerat en tydlig avmattning, den lokala börsbubblan har börjat pysa och den kinesiska centralbanken valde under veckan vid flera tillfällen att devalvera valutan, vilket har lett till negativa marknadsrörelser på världens aktiemarknader.

Man ska komma ihåg att devalveringen är relativt liten jämfört med exempelvis devalveringarna i Kina under tidigt 1990-tal. Kina är också en helt annan, mer öppen, ekonomi idag och har under en längre tid agerat för att transformera ekonomin från att vara investerings- och exportberoende till att bli mer konsumtionsdriven. Det har också lett till att man har blivit mer påverkad av globala faktorer och de stora centralbanksstimulanserna på de utvecklade marknaderna har under senare år försvagat yenen, pundet och euron kraftigt mot dollarn. Den kinesiska yuanen har istället med sin valutapeg hållits stabil mot dollarn och när dollarn har stärkts i samband med att Federal Reserve trappade ned på obligationsköpen och börjat indikera en räntehöjning har också yuanen ökat i värde, vilket bland annat gör den kinesiska exporten dyrare. För Kina är konkurrenskraften mycket viktig och fortsatt ett måste för att upprätthålla en hög tillväxttakt.

Olyckligt för Kina är också att detta sammanträffar med att börsbubblan på de lokala aktiemarknaderna pyser. Regeringen gör allt för att bromsa detta genom stöd, stopp av nyintroduktioner, förbud att sälja vissa aktier, påtvungna återköp i statsägda bolag m.m., men oavsett blir likviditeten lägre och för att möta säkerhetskraven säljs andra tillgångar som exempelvis råvaror. Spridningseffekter skapas och konsumtionen påverkas, vilket exempelvis den nedreviderade försäljningsprognosen för personbilar visar. Andra närliggande ekonomier drabbas av den generella avmattningen, där bland annat Taiwan noterar mycket lägre industriaktivitetet medan Singapore noterar en kraftig nedgång i tillväxten och andra råvaruberoende länder som Brasilien och Australien påverkas kraftigt. Även i Sverige varnar flera börsbolag för ökad osäkerhet i Kina och global påverkan finns, men devalveringen är relativt för liten för att exempelvis exportberoende tyska biltillverkare skulle drabbas i större omfattning. Men devalveringen är definitivt ytterligare ett steg i det pågående valutakriget och sannolikheten för en tidig amerikansk räntehöjning bör vara något mindre efter PBoC:s senaste åtgärd i samband med att inflationsförväntningar kommer ned ytterligare.

Vi drar inte alltför stora växlar på detta ännu. Den kinesiska exponeringen är inte alltför stor i de svenska börsbolagen och även för närliggande länder som Japan är den goda utvecklingen i USA och den intakta återhämtningen i Europa mycket viktigare. Kinas konsumtion drabbas självklart i börsnedgången, men samtidigt är aktier endast en liten andel av hushållens tillgångar och börsvärdet relativt landets BNP är mycket lägre än på andra utvecklade marknader. Den försvagade valutan kan hjälpa den exportberoende ekonomin, men samtidigt är inte sambandet mellan valuta och tillväxten i landet särskilt stort historiskt och devalveringarna relativt små. Den större risken vi ser är att den stora kredittillväxten fortsätter att öka i samma takt, inom vissa segment är belåningen gigantisk och transpararensen relativt liten.

En hårdlandning av den kinesiska ekonomin skulle få stora konsekvenser även för den globala konjunkturen. Därför lägger vi också stor vikt vid bevakningen av Kina, där spridningseffekterna kan bli långt större än vad den grekiska situationen gör. Under de senaste åren har vi vant oss vid kinesiska stimulanser, men en devalvering är en relativt ovanlig åtgärd och därmed en överraskning för marknaden. Räkna med att det kommer fler stöd till den avmattande ekonomin och att det vid dessa tidpunkter är naturligt med ökad osäkerhet och större svängningar.

Blogg

Riksdagsvalet, regeringen och skatterna

8 november · 2018

Vad har hänt sedan valet 2014?

Årets riksdagsval blev i sitt resultat inte så väldigt annorlunda än 2014 års val. Vid en titt i backspegeln av vad som skattemässigt ändrats under de senaste fyra åren så har den rödgröna regeringen hunnit med en del. De har bland annat dragit ner på ROT och RUT, minskning av jobbskatteavdraget, infört förmånsbeskattning av sjukvårdsförsäkring och flygskatt samt beslutat om sänkning av bolagsskatten i ett första steg med 0,6%. Större förändringar har dragits tillbaka innan de lagts fram i riksdagen, som ändring av 3:12-beskattningen, bankskatten, exitskatten och vinster i välfärden som röstades ner utan att någon blev överraskad av det.

Sammanfattningsvis har en del ändringar gjorts men inga mer genomgripande förändringar för de allra flesta. När man blickar framåt så framstår det inte som en osannolik prognos för den kommande mandatperioden med tanke på hur mandaten fördelat sig i riksdagen. Om det nu inte blir nyval, det vill säga. För den som är hågad att slå vad om nyval eller inte, är oddsen nu ca 3–4 gånger pengarna på att det inte blir nyval och endast insatsen och lite till på att det blir nyval.

Vad händer framåt?

Det är ju inte så att vi saknar regering, då vi har en övergångsregering fram till dess att ny regering utses. Rekordet för en övergångsregering innehas för stunden av Belgien där en övergångsregering blev sittande i mer än 500 dagar efter deras val 2010. Något nyval i Sverige kan det inte heller bli i en handvändning eftersom övergångsregeringen inte kan besluta om det. Det som ligger närmast till hands för att det ska bli nyval är att talmannens förslag till statsminister röstas ned av riksdagen fyra gånger på raken, och i skrivande stund har talmannen enbart presenterat ett förslag som kammaren ännu inte röstat om.

Nästa datum att hålla reda på är den 15 november då riksdagen senast ska rösta om budgeten. Övergångsregeringen kommer lämna sitt förslag till riksdagen, men även moderaterna har meddelat att det tänker lämna ett förslag. Vi får helt enkelt avvakta för att se hur det nu går med regeringsbildandet, budgeten och ett eventuellt nyval. Hur detta slutar visar sig så småningom – det vi kan vara säkra på är att vi kommer att betala skatt i morgon också.

Blogg

Innebär nedgången på världens börser slutet för denna investeringscykel?

25 oktober · 2018

Aktiemarknaderna verkar följa det sedvanliga säsongsmönstret med en nedgång under tidig höst. Men det har väl inte undgått någon att utvecklingen i denna nedgång är något snabbare än vad vi har sett de senaste åren samtidigt som den direkt utlösande faktorn är svår att peka på. 

Men jag blir ändå inte riktigt förvånad och magnituden är inte olik det vi har sett tidigare. Lågräntemiljön har bidragit till onormalt låga svängningar för de flesta tillgångsklasserna, men även för ekonomisk statistik överlag. Det bidrar till att obalanser byggs upp och att det blir trångt i dörren när fler aktörer samtidigt ska ta hem vinster. Det är heller inte ovanligt att börsen är mer känslig för en nedgång när värderingen är hög. Vill man ändå hitta faktorer som ligger bakom just denna nedgång så ser jag framförallt uppgången i den amerikanska 10-årsräntan som avgörande. Själva nivån, idag på cirka 3,1 procent, oroar jag mig mindre för då det historiskt inte går att hitta större samband med denna och den efterföljande avkastningen på aktiemarknaden. Men när uppgången sker snabbt brukar det vara en anledning att vara mer vaksam.

Tydliga avmattningstendenser ökar risken

Utöver detta finns naturligtvis en rad aktuella orosmoln i form av Saudiarabien, Italien, Brexit osv. Men det vi har fokuserat på i vår försiktiga marknadssyn under året är framförallt en global konjunkturell avmattning. Skattereformen i USA har överskuggat denna temporärt och konsumenterna är alltjämt mycket optimistiska där exempelvis konsumentförtroendet pekar på den högsta nivån på 18 år. Men förutom att denna typ av positiva sentimentsindikatorer historiskt sett är en varningssignal har avmattningstendenserna varit tydliga. Centralbanken har stramat åt till följd av en stärkt inflationstakt, husförsäljningen har börjat vika och handelskonflikten har redan drabbat den globala handeln. För mer exportberoende länder har detta fått tydlig påverkan och det bidrog bland annat till att den Internationella Valutafonden, IMF, reviderade ner sina globala tillväxtprognoser för någon vecka sedan.

Teknologisektorn i fokus

Värt att nämna är naturligtvis också teknologisektorns framfart. Sektorn har varit den lysande stjärnan på aktiemarknaden länge och förutom att teknologijättarnas återköp av aktier har gett stöd till börsen har analytikerkollektivet varit ytterst optimistiska. Även idag har mer än 95 procent av alla analytiker en positiv rekommendation på Amazon och skulle bolaget redovisa sämre siffror än väntat är naturligtvis fallhöjden i aktien stor. Jag säger inte att förutsättningarna för många av bolagen inte är goda och till skillnad från slutet av 1990-talet har många av dessa bolag en god vinstutveckling, men när sektorer växer sig allt större möter de normalt ett ökat hot från regleringar samtidigt som det i dessa bolags fall har varit så att regelverken inte har hunnit ikapp användandet. Det är också tydligt att många av dagens stora bolag dels mer eller mindre har ett monopol och dels visar att det finns en brist på personlig integritet. Med tanke på att det är den minst reglerade sektorn i USA är min bedömning att det finns en risk för att man likt andra sektorer som tidigare har stått för en stor del av det globala marknadsvärdet ser en ökad reglering och därmed en mer dämpad vinstutveckling.

Mer åtstramande miljö

Står vi då inför ett ännu större fall? Nedgången hittills får främst anses vara en rekyl, men det är värt att påminnas om att det inte är ovanligt med en större nedgång vart tionde år. Den huvudsakliga anledningen till de senaste årens expansionsfas, penningpolitiken, väntas bli alltmer åtstramande under nästa år. Det gör att vi räknar med ett högre ränteläge som normalt försämrar förutsättningarna för aktier. I kombination med att tillväxttakten i världen viker, vilket historiskt har varit en negativ signal för aktiemarknaden, ser vi all anledning att fortsatt vara något försiktiga. Men de indikatorer vi följer som signalerar att man bör lämna aktiemarknaden helt visar att vi inte riktigt är på denna nivå än. Därför är det viktigt att se hur en studs uppåt ser ut och om vi kan nå tillbaka till tidigare högstanivåer.

Blogg

Vi tar klimatförändringarna på allvar – följer de andra med?

12 oktober · 2018

Sällan har en fråga varit mer aktuell än vad klimatförändringarna är just nu.

I somras lärde vi oss ett nytt ord: klimatångest. Visst kunde vi njuta på badstranden mer än någonsin förr. Men många kan nog relatera till den där känslan, en knut i magen, när vi tänker på sommarens skogsbränder och torra åkrar. Där har vi klimatångesten.

IPCC* skriver i den senaste rapporten att vi sannolikt når en genomsnittlig global temperaturökning på 1,5°C mellan 2030 och 2053 om vi fortsätter i nuvarande takt. Att begränsa uppvärmningen till 1,5°C är möjligt inom fysikens lagar, men det skulle kräva förändringar i en takt och omfattning som vi aldrig tidigare skådat, enligt IPCC.

Samma dag som IPCC:s rapport publiceras delas Nobels Ekonomipris 2018 ut till två forskare för forskning om ”hur vi kan uppnå uthållig och hållbar ekonomisk tillväxt i världen”. Hur klimatförändringar påverkar ekonomiska modeller, och hur vi kan uppnå bästa klimatnytta genom investeringar är alltså så centrala frågor inom ekonomi idag att de tilldelas Riksbankens pris i Alfred Nobels minne.

Kanske känner du också igen dig i att klimatförändringar och miljö dyker upp allt oftare i samtal med vänner och bekanta? Det är tyvärr inte en slump att frågan kommer upp överallt.

Söderberg & Partners medarbetare först att bli klimatpositiva

Vi har sedan flera år tillbaka arbetat med hållbarhetsanalyser av olika slag, för att hjälpa sparare att hitta de sparprodukter som har bäst möjligheter att vara med och bidra inom miljö- och samhällsfrågor. Självklart ska vi också göra vår del i det praktiska arbetet, och vi är miljöcertifierade enligt ISO 14001 sedan 2016, men vi kände att vi vill göra mer. Våra medarbetare och kunder vill att vi ska vara i framkant inom klimatfrågan.

Därför har vi valt att gå ett steg längre än vad vi sett andra företag göra. Vi har valt att klimatkompensera för alla våra medarbetare, i alla länder och under alla olika varumärken under Söderberg & Partners-paraplyet. Det gäller dessutom på fritiden. Hur har vi räknat? Gå in på We Don’t Have Time Climate Positive Employees för detaljerna. Vi på Söderberg & Partners vill uppmana alla i finansbranschen att följa med. Detta är något vi kan göra tillsammans!


* IPCC, Intergovernmental Panel on Climate Change, är FN:s klimatpanel. Organisationen har bildats för att förse världen med ett vetenskapligt perspektiv över det rådande kunskapsläget om klimatförändring och dess miljömässiga och socioekonomiska påverkan.

 

Kontakta oss