Skip to main content Skip to main navigation

När är det dags för tillväxtmarknader?

När är det dags för tillväxtmarknader?

23 november · 2015

Under det senaste decenniet har vi levt i föreställningen att de bästa ekonomiska tillväxtförutsättningarna finns på det vi kallar för tillväxtmarknaderna. Det är sant att dessa ekonomier idag aggregerat står för en allt större andel av den globala ekonomin och på längre sikt är argumenten för fortsatt hög tillväxt i flertalet av länderna enkla. Bland annat är investeringsbehoven stora och den låga konsumtionsandelen av ekonomin kan i och med den stora befolkningsmängden och den urbaniseringstrend som pågår utvecklas till en stark tillväxtmotor. Dessutom visade tillväxtmarknaderna god motståndskraft under finanskrisen. På senare år, i princip i samband med att den amerikanska centralbanken började tala om att statsobligationsköpen trappas av och dollarn började stärkas, har dock vissa orosmoln dykt upp: skuldsättningen stiger, inflationen är ett problem i flertalet länder och konsumtionen kan ännu inte ge tillräckligt med stöd för att kompensera den svagare efterfrågan för exempelvis den kinesiska tillverkningssektorn. Tillväxtmarknaderna som grupp förväntas förvisso även de närmaste åren fortsatt notera en högre tillväxt än de utvecklade marknaderna, men skillnaden i tillväxttakt blir allt mindre och förbättringstakten är högre på de mogna marknaderna.

Riktigt intressant blir dock jämförelsen först när man ser på enskilda länder. Bland tillväxtmarknaderna så är ett välkänt begrepp BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina). Av dessa fyra länder väntas två länder uppvisa en negativ tillväxt under året – Brasilien och Ryssland. Över de senaste åren har vi sett en stor divergens i utvecklingen, bland annat beroende på valutakurs- och råvaruprisutvecklingen. Brasilien har ett stort bytesbalansunderskott och ”importerar” därmed inflation. Det innebär att trots att landet befinner sig i recession kan centralbanken inte stimulera ekonomin utan stramar istället åt med räntehöjningar. För Ryssland har den geopolitiska oron och oljeprisets fall lett till kraftigt försämrade tillväxtprognoser. Tittar man istället på Indien och Kina så är tillväxten fortsatt relativt hög, inte minst i Indien. Båda länder importerar olja och får därmed en positiv effekt på konsumtion och industriproduktion av nedgången, men samtidigt uppnås också sänkta inflationsprognoser. Det leder i sin tur att man trots hög tillväxt kan stimulera genom exempelvis räntesänkningar.

I vissa fall är denna utveckling inte strukturell utan handlar om rebalanseringsprocesser eller att man är i olika faser av konjunkturcykeln. För Brasilien kommer exempelvis den försvagade valutan, realen, att leda till att man på sikt får ett positivt bidrag från nettoexporten, om denna sedan kan kompensera för allt svagare och mer osäker inhemsk utveckling återstår att se. Efterfrågan från de utvecklade marknaderna fortsätter att vara svag och kommer att vara under längre tid. Det gör att råvarupriserna kommer att vara fortsatt dämpade och för flera länder innebär det en stor utmaning. De sänkta inflationsförväntningarna gör att centralbankerna på de utvecklade marknaderna i många fall kommer att vara fortsatt stimulativa.

I USA pekar dock allt fler signaler på en räntehöjning i december. Enligt våra tidigare analyser skulle det också kunna vara startskottet för en bättre utveckling på börserna på tillväxtmarknaderna. Vår bedömning är att förutsättningarna i så fall är bäst framförallt på den asiatiska marknaden. Trots hot från fortsatt dämpade råvarumarknader, en ökande skuldsättning, osäkerhet på den kinesiska fastighetsmarknaden och en långsiktigt demografisk utmaning så ser vi att värderingarna nu är på långt mer attraktiva nivåer än tidigare, både relativt de utvecklade marknaderna men också relativt det egna historiska snittet. Dessutom kan de stimulanser som genomfördes i Kina efter sommarens oro leda till bättre makrosiffror under det fjärde kvartalet. Men trendvändningar på värdepappersmarknader är svåra att prognostisera och trots att vinstförväntningarna inför nästa år är högre på tillväxtmarknaderna samtidigt som värderingen är lägre krävs en sentimentsförändring. Tillväxtmarknadsfonder har noterat tydliga utflöden under året, en ljuspunkt är dock att en del amerikanska pensionsfonder under senare tid har börjat öka sin exponering. Kanske kan dessa, i kombination med att investerares osäkerhet kring den amerikanska räntehöjningen skingras, ge förutsättningar för en bättre utveckling under nästa år.

Blogg

Hur påverkas den svenska ekonomin av en ny regering?

5 februari · 2019

Ingen har lyckats undgå pajkastningen i samband med den svenska regeringsbildningen efter valet, de dagliga rubrikerna om politisk oenighet i Storbritannien, USA och diverse andra länder. Efter förra valet skrev jag att kompromisslösningar och segdragna förhandlingar är en del av priset som vi betalar för demokrati. Det är helt enkelt en del av systemet och trots en viss frustration så känns alternativa system, i alla fall inte för mig, superattraktiva.  

En annan aspekt av det demokratiska systemet, som också är mindre tilltalande, är vad som händer i situationer där alla är missnöjda och att ingen vill ta tag i situationen. I tider av missnöje, splittring och polarisering när behovet av ansvarstagande är som störst så är viljan att ta tag i utmaningarna som minst. Varför? Politiskt självmord är det korta svaret. Om ansvarstagandet enbart innebär nedsida och förutsättningarna för att göra folk nöjda är dåliga så väljer de flesta politiker att snarare ta ett steg tillbaka och hoppas på att någon annan tar smällen. Troligtvis är kön av kandidater till posten som premiärminister i Storbritannien rätt kort just nu och situationen har varit och är liknande i Sverige. Tyvärr påminner det här lite om min 7-åriga sons fotbollslag som helst bara vill spela match när de är säkra på att vinna. Oddsen ska i alla fall vara riktigt fördelaktiga. Efter lite resonerande kan dock min sons fotbollslag, till skillnad från många politiker, se matcherna som utmanande, lärorika och roliga även om oddsen för att lyckas är så där.

Jag har en känsla av att den nya regeringen som nu är på plats kan komma att hamna i denna knepiga situation där ingen riktigt vill ta i vissa frågor på grund av de dåliga förutsättningarna att komma ut lyckosamma. Det är ju ändå val om fyra år igen.

Denna knepiga situation kan vidare göra att flera av de föreslagna förändringarna avseende exempelvis värnskatten, inkomstskatten, skatten på uppskovsbeloppet vid försäljning av bostäder, miljöskatter och infrastrukturinvesteringar blir hängande i luften. I en sådan miljö är det minst sagt utmanande att förutse regeringsbildningens påverkan på svensk ekonomi, samtidigt som planeringen av privatekonomin trasslas till ytterligare. Förutsägbarhet tror jag ofta är viktigare än exakt vad förändringarna består i och i dagens läge skulle jag gärna se lite mer av min sons fotbollslags attityd.    

Blogg

Börsåret 2018 – Tilltagande handelskonflikt fick marknaderna på fall

14 december · 2018

Återigen går ett år med politiskt fokus till historieböckerna. Inledningsvis gav den amerikanska skattereformen stöd till börserna men osäkerheten kring det brittiska utträdet ur den Europeiska unionen kvarstår, lappkasten i den globala handelskonflikten överraskar marknadsaktörer dagligen och för svenskt vidkommande ser en regeringslösning inte ut att vara i sikte.

Handelskonflikten leder till större divergens mellan marknader

Under de senaste åren har politiska händelser fått stort mediafokus, men värdepappersmarknader har endast agerat kortsiktigt kring dessa och den positiva trenden från stigande bolagsvinster har tagit överhanden. Den uppskruvade tonen kring handelskonflikten har dock börjat leta sig in i statistiken. Mer exportberoende ekonomier, såsom den europeiska, har noterat en avmattning i efterfrågan och tillsammans med stärkta inflationstrender fick tillväxtprognoser skruvas ned under andra halvåret trots att penningpolitiska stimulanser kvarstod. Den amerikanska ekonomin har länge framstått som vinnaren samtidigt som den stora andelen teknologibolag har lockat investerare. Amerikanska aktiers frammarsch har genom sin stora andel i världsindex fått de mogna marknaderna att utvecklas tydligt bättre än tillväxtmarknaderna.

 

Spridningseffekter

Det var också på tillväxtmarknaderna som trendvändningen på aktiemarknaderna noterades först. Svängningarna i ländernas valutor tilltog efter att dollarn hade stärkts under våren och tillsammans med en allt högre amerikansk ränta blev avmattningstendenserna tydligare. Oron spred sig under andra halvåret och den högre räntan bidrog bland annat till en finansieringsoro bland högt belånade småbolag. Slutligen föll närmast alla börser.

 

Oljepriset – en joker i leken?

Vi har under året haft en försiktig marknadssyn och inget av ovan kom som en större överraskning, men det kraftiga fallet i oljepriset mot slutet av året var oväntat. Även om utbudet av olja stiger och en oro för efterfrågan har uppstått finns nu en bättre balans jämfört med i början av år 2016. Men trots att Opec nu begränsar produktionen kommer dagens oljepris naturligtvis få stor påverkan. Historiskt har ett kraftigt fallande oljepris bidragit till en stor lättnad för många ekonomier, undantaget de stora oljeproducenterna. Det leder även till att inflationsförväntningarna faller och det ser nu dessutom ut som att den amerikanska centralbanken kan bli mer försiktig i räntehöjningscykeln. En mindre åtstramande penningpolitik är i sig positivt för den ekonomiska utvecklingen på längre sikt, men kombinationen av fallande inflations- och tillväxttakt har historiskt sällan varit bra för aktiemarknaden. 

 

Ska man ändå ”sitta still i båten”?

Börsåret avslutas i moll och när klassiska recessionsindikatorer börjar signalera sämre tider är det svårt att fokusera på ljuspunkterna. För en global investerare har det varit ett extremt år där avkastningen har varit svag för de flesta tillgångsklasserna och för en investerare på den svenska börsen har de senaste årens utveckling inte lett till någon större avkastning utöver utdelningarna. Men utmaningarna blir inte mindre framöver. Även om vi lyckas undvika en recession under det närmaste året bör avkastningsförväntningarna på lång sikt sänkas till följd av en rad strukturella faktorer, vilket inte enbart gäller aktiemarknaden. Med detta sagt så vill vi också lyfta fram att vi idag inte ser den stora nedgången framför oss, utan hittills får utvecklingen främst ses som en rekyl. Avmattningstendenserna är tydliga men ännu ser börsbolag ut att kunna öka sina vinster under nästa år samtidigt som värderingen nu pekar på mer attraktiva nivåer. Den kraftiga överoptimism vi länge sett har börjat mattas av och tidiga signaler finns om nya stimulanser från Kina, vilket skulle ge stöd för riskfyllda tillgångar.

 

Sammantaget ser vi att marknaderna under inledningen av år 2019 kan vara fortsatt känsliga för negativa nyheter. När svängningarna är höga minskar också transparensen i prognoserna och vi ser att den negativa trenden och osäkerheten alltjämt är intakt. Men bara för att det brukar ske en större nedgång ungefär vart tionde år behöver det inte bli fallet denna gång. Vi rekommenderar fortsatt en något lägre andel risktillgångar än i ett normalläge, men att inte stå utanför marknaden helt. För att vägleda våra kunder ytterligare inför det nya året kommer vi under de närmaste veckorna fokusera på arbetet kring vår nya strategirapport som släpps den 24:e januari.

Blogg

Firar de jul hos Skatteverket?

12 december · 2018

När julen närmar sig funderar många över årets julklappar – vad man önskar sig och vad man själv ska ge. Men att i slutet av året visa lite extra generositet är inte alltid så enkelt, inte minst för arbetsgivare som ordnar julfest och julklapp åt de anställda.

Kan man beskattas för julklappen?

När det kommer till julklapp till anställda anser Skatteverket att den inte får kosta mer än 450 kr inklusive moms. Är julklappen dyrare än så beskattas hela gåvan. I vissa fall beskattas julklappen även om värdet understiger 450 kr, till exempel om det är fråga om presentkort som kan bytas in mot pengar.

Julfesten kan bli stökig – även i redovisningen

Så vad gäller för julfesten då? Jo, där kan den anställde delta utan risk för att bli beskattad då det ses som personalvård. Detta förutsatt att personalfestandet inte sker vid fler än 2 tillfällen per år och att det inte är fråga om arrangemang som överskrider vad som kan anses rymmas inom begreppet personalvård.

Julfesten är däremot en stökigare tillställning för den som sköter arbetsgivarens redovisning om de ska få till det som Skatteverket vill. Enklare förtäring och förfriskning som inte överstiger 60 kr är avdragsgillt, men om beloppet överstiger 60 kr medges inte avdrag vid inkomstbeskattningen med något belopp. Starköl, vin och sprit kan däremot aldrig anses vara avdragsgill förfriskning enligt Skatteverket. När det kommer till kringkostnader som lokal, musik etc. så medges avdrag med upp till 180 kr per person.

Vad kan vi önska oss av Skatteverket?

Men om nu Skatteverket har fått sitt i form av julklappar, julbord och avdragsbegränsningar, vad kan vi då önska oss av Skatteverket till jul? Svårt att säga. Alla har nog sin egen idé om vilken skatt som ska betalas så det är ingen idé att önska sig något där. Däremot kanske det är mer rimligt att önska tillgängligare information om vad jag får för skatten jag betalar?

Hur mycket jag betalar i skatt vet jag på kronan. Däremot är det inte helt enkelt att få ihop en samlad bild över hur skatten används, även om jag under hela mitt yrkessamma liv arbetat med skatt. Det krävdes en hel del letande innan jag fick fram att ca 1,7% av min skatt har använts till aktivitets- och sjukersättning. Vad resterande 98,3% använts till får jag nog återkomma till efter nyår som tidigast.

Varför då önska sig tillgängligare information om vad skatten går till? Jo, för att helt enkelt veta till vad och i vilken omfattning skatten används. Många skattebetalare ser nog inte ens på skatten som egna pengar som – om nödvändigt med tvångsmedel – samlas in för finansieringen av det allmännas utgifter. Mer tillgänglig information om vad skatten går till skulle kunna påverka skattemoralen i positiv riktning. Dessutom skulle debatten om skatten kunna bli mer fokuserad på prioriteringar, snarare än några procent hit eller dit. En önskan vore kanske att Skatteverket hade specificerat vad skatten gått till direkt på skattsedeln.

Avslutningsvis, firar de jul hos Skatteverket? Ja, det tror jag nog, i vart fall på den tiden jag arbetade där. Då var det både julklapp, julfest och julgransplundring.

 

God Jul nu och gott slut också!

Kontakta oss