Skip to main content Skip to main navigation

Vad fokuserar marknaden på egentligen?

Blogg

Vad fokuserar marknaden på egentligen?

4 april · 2019

Vi är många som är förvånade över den starka inledningen på börsåret. Världsindex är, mätt i svenska kronor, upp 18 procent trots att många konjunktursignaler fortsatt pekar på en avmattning. Tillväxt- och vinstprognoser revideras alltjämt ner, vilket normalt är negativt för aktiemarknaden. Än mer förvirrande blir det när man ser tillbaka på det senaste året. Från att börsen år 2018 inledningsvis ignorerade sencykliska signaler från konjunkturen noterade plötsligt många index en topp under sommaren och den kraftiga nedgången i slutet på året kom som en överraskning för många, då tidigare säsongsmönster normalt talar för en stark avslutning på året. Summerar vi de senaste kvartalen så kan vi notera att börsen både har backat kraftigt och vänt tillbaka trots att den makroekonomiska utvecklingen pekar på en nedgång för många cykliska ekonomier och sektorer.

Vad är det då som har drivit marknaden?

Nedgången under slutet av förra året byggde till stor del på att marknadsaktörer började se en negativ påverkan från en alltmer åtstramande centralbank i USA. Räntan har höjts i ett antal tillfällen när inflationstendenser har visat sig och balansräkningen har börjat krympa. Denna minskade likviditet som dessa aktioner innebär ledde till en oro för en mindre gynnsam situation för risktillgångar. Federal Reserve (USA:s centralbank) har dock, till skillnad från vissa andra centralbanker, lyckats relativt väl med kommunikationen till marknaden och i takt med att tillväxt- och inflationsförväntningar började falla har man också snabbt kommunicerat en mer försiktig ton där man bland annat inte längre räknar med att höja räntan ytterligare under året. I dagens prissättning är sannolikheten för en första räntesänkning under året nu uppe i hela 70 procent. Är det då positivt att räntan eventuellt sänks? Ja, initialt så framstår naturligtvis aktier som mer attraktiva igen jämfört med räntebärande alternativ. Men historiskt har det faktiskt visat sig att när Federal Reserve avslutar en räntehöjningscykel så minskar också avkastningspotentialen. Dessutom är vår uppfattning att denna vändning i marknadsaktörers syn har skett väl snabbt.

Var står vi idag?

Fokus framöver ligger naturligtvis alltjämt på centralbankernas agerande, men kortsiktigt finns fler intressanta faktorer att hålla koll på. Efter den kraftiga avmattningen för industrikonjunkturen i bland annat Eurozonen och Asien under det senaste halvåret, har vissa indikatorer såsom kinesiskt inköpschefsindex och det tyska IFO-indexet, som mäter det tyska näringslivets affärsklimat, pekat på att vi kan närma oss en stabilisering. Men som tidigare nämnt är kopplingen från börsen till det makroekonomiska läget inte alltid given. De flesta mogna ekonomierna har ett starkt beroende av konsumtion och alltjämt ser vi ett mycket starkt konsumentförtroende. I USA har detta index dock precis börjat vika och exempelvis en försvagad arbets- eller bostadsmarknad skulle snabbt kunna sänka förväntningarna och därmed också konsumtionen. Vår bedömning är att det finns en rad orosmoln kvar, men att vi inte ser en recession i närtid. För att närmare kunna bedöma sannolikheten för detta finns en rad indikatorer att tillgå och i blickfånget under senare tid har den så kallade inverterade räntekurvan varit. Den visar att långa amerikanska statsobligationsräntor nu handlas på samma nivå som den korta räntan. Historiskt har en sådan situation närmast alltid föregått en recession. Det stärker vår syn att vi befinner oss sent i konjunkturcykeln, men vi är också medvetna om att aktiemarknaden kan stärkas en bra bit initialt efter en sådan invertering.

Hur ska man agera?

Ett sencykliskt scenario innebär inte att man bör lämna aktiemarknaden helt, men det kan vara väl värt att se över ens exponering. Givet att en stabilisering i industrin fortsätter kommer mer cykliska ekonomier såsom flertalet tillväxtmarknader potentiellt klara sig bättre. Mattas den amerikanska ekonomin av och Federal Reserve är mer avvaktande med räntehöjningar kan vi också räkna med att dollarn inte stärks i samma takt, vilket även det skulle tala för tillväxtmarknader. Avslutningsvis vill jag därför återgå till det jag började med. Glöm inte bort valutaeffekterna och lyft blicken. Vi i Sverige noterar en stark utveckling på aktiemarknaden idag, men ser vi på världsindex under de senaste tolv månaderna är det, mätt i dollar, närmast oförändrat. Var medveten om att riskerna är höga sent i cykeln och var mer försiktig än under den tidiga expansionsfasen i konjunkturcykeln. Men gå inte ur aktiemarknaden helt för även om avkastningsförväntningarna bör skruvas ned de närmaste åren är aktier på lång sikt en bra investering.

Tycker du detta är intressant och vill veta mer?
Missa inte Veckoanalysen som nu även finns som podd!

Investeringstalesätt slår snett?

21 november · 2019

Börsuttryck finns det många, men ett känt svenskt sådant är ”Köp till sillen, sälj till kräftorna”, vilket betyder att aktiemarknaden förväntas utvecklas bra under sommarmånaderna. Det finns dock vissa som tror mer på det motsatta anglosaxiska uttrycket; ”Sell in May and go away; don’t come back until St. Leger’s Day”[1], vilket baseras på tron att sommarmånaderna är mindre lönsamma än resterande. Så frågan är, vilket investeringstalesätt slår oftast snett och vilket har för det mesta rätt?

Vad har funkat bäst?

Tittar man på de senaste 25 åren ser vi en tydlig vinnare på Stockholmsbörsen[2]: ”Sell in May”-strategin.[3] För investerare som har köpt i september och sålt i maj har avkastningen varit i genomsnitt 12,8 %, jämfört med en genomsnittlig avkastning på 1,4 % för de som har ”Köpt till sillen”.[4] Därtill är det tydligt att strategin ”Sell in May” oftare har gett en positiv avkastning än ”Köp till sillen”.

 


Köp till sillen vs. sell in may

graf-frida.png

 

2018 må ha varit ett år då det var rätt att köpa till sillen (Stockholmsbörsen avkastade 4,9 % mellan 22 juni 2018 och 7 augusti 2018), men 2019 var det inte lönsamt sett till Stockholmsbörsen över lag (mellan 21 juni 2019 och 7 augusti 2019 var avkastningen -4,3 %). Med det sagt är det sällan svart eller vitt, utan lönsamma bolag går att finna även på sommaren.

Säsongsmönstret på Stockholmsbörsen

I början av sommaren i år tog vi fram en en analys om säsongsmönstret på Stockholmsbörsen[5] med avsikt att ge en mer nyanserad bild. Huvudpunkterna från genomgången kan sammanfattas som:

  • Genomsnittsavkastningen har varit lägre under sommaren, definierad som perioden 30/4 – 30/9, men historiskt sett förekommer det fler sommarperioder med positiv värdeutveckling än negativ. Några rimliga förklaringar till de svaga sommarperioderna är att handelsvolymerna minskar, insikt om bolagsprognoser erhålls och att utdelningssäsongen når sitt slut under sommaren.
  • Har året börjat bra, följs ofta våren av en positiv utveckling på börsen under sommarperioden. Faktum är att av de år med positiv börsutveckling under sommaren är det endast en sommarperiod som kommer efter att ha inlett året negativt.
  • Defensiva sektorer och kvalitetsbolag har utvecklats bättre under sommaren än cykliska sektorer och aktier. Därtill har småbolag genererat en högre genomsnittlig avkastning, men svenska storbolag har utvecklats positivt fler sommarperioder än småbolag.

Mycket av ovanstående resonemang är applicerbart på de två strategiernas utveckling. Historiskt sett förekommer fler år på Stockholmsbörsen då ”Köp till sillen” har gett en positiv avkastning än negativ. Och av dessa somrar kommer alla förutom en efter en ”Sell in May”-period med positiv börsutveckling. Därtill är det tydligt att vissa sektorer och bolagstyper, t.ex. kvalitets- och småbolag, fortsätter vara lönsamma under sommarperioden.

Vilken strategi ska man ha?

Sammantaget verkar det inte som att investeringstalesättet ”Köp till sillen, sälj till kräftorna” är särskilt framgångsrikt. Historiken indikerar dock inte heller att man ska anamma ”Sell in May and go away; don’t come back until St. Leger’s Day”-strategin och lämna Stockholmsbörsen helt under sommaren. Den genomsnittliga avkastningen för ”Köp till sillen” är ändå positiv (om än mer modest än för ”Sell in May”) och strategin har historiskt gett en positiv avkastning vid fler tillfällen än den gett en negativ.

Det finns skäl att överväga en sektorrotationsstrategi där man placerar om till mer defensiva sektorer under sommaren. Dock måste det poängteras att det är svårt att tajma marknaden över tid, så därför passar denna bättre för investerare med kortare investeringshorisont. En långsiktig investerare bör alltså inte stirra sig blind på Stockholmsbörsens säsongsmönster utan även ta hänsyn till andra faktorer, så som riskspridning och sparfrekvens (t.ex. månadssparande), vid val av investeringsstrategi.

 

 

[1] St Leger Day är en dag i mitten av september när den klassiska hästkapplöpningen med samma namn går av stapeln.

[2] Indexet som ligger till grund för beräkningarna i detta inlägg är SIXRX, vilket visar den genomsnittliga utvecklingen på Stockholmsbörsen inklusive utdelningar.

[3] Notera att tidsperioden för ”Köp till sillen” alltid är midsommar respektive år till 7/8, samt att det med ”Sell in May” menas perioden 15/9 ett år till 1/5 efterföljande år.

[4] Se fotnot 3.

[5] Indexet som ligger till grund för beräkningarna i analysen är OMXSPI inklusive utdelningar från 1996-01-31 till 2018-05-31. 



 

Utvärderar din försäkringsförmedlare rätt parametrar?

21 november · 2019

I offertjämförelsen är det är vanligt att man fokuserar på pris och kapacitet. Vi tycker det är viktigt att även väga in andra parametrar i utvärderingen av försäkringsgivarna, vilket jag berättar mer om nedan.

Med 20-års erfarenhet av försäkringsförmedling kan jag konstatera att de offertjämförelser som dagens industrikunder får efter avslutad upphandling är relativt standardiserade och onyanserade. De är också i huvudsak koncentrerade på pris och kapacitet, dvs premier och försäkringsbelopp. Så ser det ut hos majoriteten av våra konkurrenter. Givet komplexiteten i verksamheten hos många av industrikunderna är det förvånande att det skett så lite utveckling inom det här området. På Söderberg & Partners har man lagt ned ett stort arbete på att utveckla och skräddarsy offertjämförelsen utifrån kundens riskexponering där man också tittar på andra parametrar än kronor och mängd.

Kvalitetssäkrad analysmetod

Det jag också kan se är att villkorsanalyserna varierar stort i kvalité och utförande bland förmedlarna, även hos de lite större förmedlarna. Hos Söderberg & Partners är grunden för villkorsanalysen våra villkorsdatabaser, som innehåller i stort sett alla sakförsäkringsvillkor på den svenska marknaden. Villkorsanalysen görs av vårt analysteam som även tar hänsyn till vilken bransch kunden är verksam inom. Analysen görs utifrån kundens kompatibilitet med villkoren. Efter grundanalysen görs justeringar för den specifika kunden av en specialist i våra rådgivningsteam. Både villkorsdatabasen och analyserna uppdateras löpande av vårt analysteam för att vi alltid ska kunna ge kunden en relevant och aktuell villkorsanalys.

Ha med rätt parametrar i offertjämförelse

Utöver en kvalitetssäkrad arbetsmetod för att jämföra villkor har Söderberg & Partners dessutom lagt till två parametrar i offertjämförelsen som särskiljer oss från våra konkurrenter. Den första parametern är skaderegleringsrenommé, dvs. hur nöjd eller missnöjd våra kunder är med en viss försäkringsgivares skadereglering. Här har vi gjort en omfattande analys med hänsyn till ledtider, kvalité, professionalism, bransch och flexibilitet. Frågar ni mig så är detta oftast den absolut viktigaste parametern vid en offertjämförelse och något som enligt min mening borde vara en standard hos alla.

Den andra parametern är att vi betygsatt försäkringsgivarna efter deras hållbarhetsarbete och tittat på om deras skaderegleringsarbete är hållbart. Hur sker återställandet av en nedbrunnen byggnad? Är det med material som är mer miljövänliga och mer beständiga än tidigare använt material? Eller är det priset som får styra? En parameter som också den kan tyckas borde vara en självklarhet att ta med i en offertjämförelse idag.

Givet ovan vill jag sätta ljus på frågan om offertjämförelsens omfattning och parametrarnas relevans samt vikten av att vara medveten om att det finns skillnader i arbetsmetod hos de olika sakförsäkringsförmedlarna. Jag hoppas också att jag har väckt några tankar hos er försäkringsansvariga och att vi kan få utmana era nuvarande försäkringsförmedlare.  

Är ni intresserade eller har frågor kring detta? Hör av er till oss för en kostnadsfri utvärdering av era försäkringar.


Ta del av en kostnadsfri utvärdering av ditt företags försäkringar

Framtidsfullmakter – ett alternativ till god man

12 november · 2019

Vem tar hand om dina personliga och ekonomiska angelägenheter om du i framtiden förlorar din beslutsförmåga? Sedan den 1 juli 2017, då lagen om framtidsfullmakter trädde i kraft, kan du själv bestämma vem som ska hjälpa dig om du t.ex. blir dement eller av annan anledning inte längre kan tillvarata dina intressen.

Framtidsfullmakten är en fullmakt som blir giltig vid en framtida tidpunkt då du inte längre kan överblicka följderna av dina beslut. Det är en ny form av ställföreträdarskap för vuxna – ett alternativ till god man och förvaltare.

Innan lagen om Framtidsfullmakter trädde i kraft har det inte varit möjligt att själv bestämma vem som ska ha rätt att i framtiden sköta dina rättsliga, ekonomiska och personliga angelägenheter om du hamnar i ett läge då du förlorar din beslutsförmåga, t.ex. till följd av stroke, koma, demens eller nedsatt hälsotillstånd. Överförmyndaren har då haft ansvaret att utse en god man till dig.

Mot bakgrund av att vi har en demografisk utveckling där allt fler blir allt äldre i kombination med en brist på gode män antog Riksdagen därför lagen om framtidsfullmakter som ger dig möjlighet att själv utse någon som kan ha hand om dina personliga och ekonomiska angelägenheter om du senare i livet inte själv kan det.

Hur fungerar framtidsfullmakter?

Framtidsfullmakter utgör ett alternativ till god man och förvaltare och är giltig när en person på grund av psykisk störning, skada, sjukdom, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållanden är ur stånd att ta hand om de angelägenheter som fullmakten avser. Tidigare utfärdade fullmakter förlorar sin verkan vid den tidpunkt då huvudmannen varaktigt och i huvudsak har förlorat sin beslutsförmåga.

Hur är framtidsfullmakten till hjälp?

Framtidsfullmakter stärker enskildas självbestämmande. Detta genom att förbättra möjligheterna att planera framtiden samt behålla kontrollen över frågor som är av stor betydelse.

Vem kan jag utse till fullmaktshavare?

Fullmaktshavaren kan vara en familjemedlem lika väl som en förtrogen vän. Fullmaktsgivaren kan utse flera personer, till exempel en person som tar hand om de ekonomiska frågorna och en annan som tar hand om de personliga angelägenheterna.

Vilka är formkraven för upprättande av en framtidsfullmakt?

Den som har fyllt 18 år och har förmåga att ha hand om sina angelägenheter får upprätta en framtidsfullmakt. Fullmakten ska vara skriftlig och undertecknas av fullmaktsgivaren i två vittnens samtidiga närvaro.

När träder framtidsfullmakten i kraft?

Det är fullmaktshavaren som avgör när fullmaktsgivaren har förlorat sin beslutsförmåga. Fullmaktsgivaren kan även välja att en domstol ska pröva ikraftträdandet. Rätten ska då inhämta ett läkarintyg eller någon annan likvärdig utredning beträffande fullmaktsgivarens hälsotillstånd, om det inte är uppenbart obehövligt. Även fullmaktshavaren ska kunna få till stånd en sådan prövning när det behövs för att uppdraget ska kunna fullgöras på förutsatt sätt.

Hur kontrolleras att uppdraget utförs korrekt?

Fullmaktshavaren ska fullgöra uppdraget i enlighet med fullmaktsgivarens intressen och, om det är möjligt, samråda med honom eller henne i viktiga frågor. Fullmaktsgivaren kan i framtidsfullmakten utse någon som ska granska fullmaktshavarens verksamhet. Om granskaren eller överförmyndaren begär det, ska fullmaktshavaren lämna redovisning för sitt uppdrag.

När upphör en framtidsfullmakt att gälla?

En framtidsfullmakt saknar verkan i den utsträckning godmanskap eller förvaltarskap anordnas för fullmaktsgivaren. En framtidsfullmakt kan även återkallas av fullmaktsgivaren, förutsatt att denne är vid sina sinnes fulla bruk. Framtidsfullmakter gäller även efter fullmaktsgivarens död om det inte framgår av framtidsfullmakten att den ska upphöra att gälla vid dödsfall.

Finns framtidsfullmakter i andra länder?

De anglosaxiska länderna lagstiftade om framtidsfullmakter redan år 2007. The Mental Capacity Act är en lag som reglerar människors beslutsförmåga när de drabbats av sjukdomar och skador i hjärnan.

Norge och Finland har lagstiftat om framtidsfullmakter sedan några år tillbaka. Danmark godkänner framtidsfullmakter utan särskild lagstiftning.

Önskar du att få hjälp med att upprätta en framtidsfullmakt eller andra juridiska handlingar kan du kontakta våra jurister genom att fylla i formuläret nedan.

 

Kontakta oss

Kontakta oss