Skip to main content Skip to main navigation

Vad måste man göra när någon dör?

Vad måste man göra när någon dör?

11 maj · 2016

När en person avlider så är det inte bara sorgen som de anhöriga måste hantera, det uppstår även en del juridisk byråkrati som måste ordnas.

På min avdelning hjälper vi många anhöriga när någon avlidit och det jag som jurist märker mest är att det blir en otrolig stress för de efterlevande att försöka förstå allt som måste göras. Begravning ska ordnas, dödsannonser publiceras, hemmet tömmas, räkningar betalas, och mitt upp i allt detta så googlar man och förstår att även en bouppteckning ska göras, och ett arvskifte?

Jag jobbar med detta dagligen och förstår metodiken och i vilken ordning allt ska göras, men det är få förunnat. Jag har full förståelse för att de anhöriga får en otrolig stress och oro, mitt uppe i en stor sorg.

Jag ska nu lite kort förklara vad som händer när en person avlider, och de viktigaste juridiska detaljerna i vad som måste göras och i vilken ordning det ska göras.

När en person avlider utfärdas först ett dödsfallsintyg och registerutdrag från Skatteverket. Den avlidna personen betraktas sedan som ett dödsbo till vilka anhöriga som är arvtagare är dödsbodelägare. Eftersom de är dödsbodelägare innebär det att de alla måste vara överens om vad som görs med dödsboets tillgångar och skulder. Om inte alla vill vara delaktiga kan man välja att lämna fullmakt till en person, men det jag vill belysa här är att det inte endast är en person som får göra vad den vill med dödsboet.

 

Dödsboets tillgångar och skulder

Även om en person avlider så slutar inte räkningarna att trilla in, vilket för många kan vara väldigt stressande. Mitt första tips är att om man har möjligheten att man ringer företaget och ber om att få avvakta med fakturan tills dödsboets tillgångar och skulder är utredda i bouppteckningen. Det andra tipset om första inte är möjligt är att man med hjälp av registerutdraget från Skatteverket går till dödsboets bank och ber de betala räkningarna från medel som finns på dödsboets konto. Vad många gör i denna situation är att de börjar betala räkningarna från sina egna konton. Om man gör detta får man sedan ersättning för sina utlägg i arvskiftet. Här gäller det dock att vara uppmärksam på att för att få ersättning för utläggen måste det finnas tillräckligt med tillgångar i dödsboet, i annat fall får man inte ersättning för detta.

Det finns en term om att dödsbodelägarna ska vårda boet. Med detta avses att man ska så långt det är möjligt hålla dödsboets tillgångar intakta och att de inte ska förlora i värde fram till dess att bouppteckning och arvskifte är klara.

 

Bouppteckning

En bouppteckning är en redovisning av dödsboets tillgångar och skulder så som de var på dödsdagen. Många banker och andra företag skickar automatiskt ut bouppteckningsintyg men i många fall blir det ett detektivarbete att se till att man får skriftliga underlag på alla tillgångar och skulder. Bostadsrätter och fastigheter ska redovisas främst med marknadsvärde med hjälp av mäklare. Många tar hjälp av oss med bouppteckning och vår uppgift då är att se till att allt redovisas korrekt och att de värden som tas upp är korrekta. Alla dödsbodelägare ska vara kallade till ett förrättningsmöte där vi går igenom bouppteckningen och sedan skriver den så kallade bouppgivaren under. Bouppgivare är den som har bäst insyn i dödsboet och som lämnat uppgifterna till bouppteckningen. Om den avlidne var gift ska även den efterlevande makens tillgångar och skulder redovisas. Vissa andra anteckningar görs till bouppteckningen som exempelvis om det finns ett testamente eller försäkringar med förmånstagarförordnande har betalats ut. Bouppteckningen ska sedan skickas in till Skatteverket för registrering. Den registrerade bouppteckningen är sedan den handling som dödsbodelägarna använder för att exempelvis sälja bostad och avsluta konton för dödsboet.

 

Arvskifte

Det är först när bouppteckningen är klar, skulder och räkningar betalda, som arvtagare kan erhålla arv ifrån dödsboet. Ibland är det så att det inte är samma summor i bouppteckningen som återfinns i arvskiftet då tillgångarna minskats med de skulder man betalade när bouppteckningen var klar. I arvskiftet tar man hänsyn till om den avlidne hade ett testamente. Arvingarna och de som erhåller legat från testamente ska alla skriva under arvskiftet vilket är ett avtal mellan dessa om att fördelningen görs på de sätt som är riktigt, antingen i enlighet med lag eller i enlighet med testamente. Arvskiftet är en privat handling och ska inte registreras.

Detta är huvudpunkterna, ur ett juridiskt perspektiv, som måste tas om hand och göras när en person avlider. Jag hjälper gärna till med alla frågor och upplever att många finner en lättnad i att få lämna ifrån sig ansvaret och att de anhöriga för rå om varandra i den svåra stund av sorg. Det får anses vara min roll att ge det stöd som kan ges och vägleda i de ofta många frågor som uppstår.

 

Tveka inte att höra av dig, jag och mina kollegor på den familjerättsliga avdelningen finns här när det behövs!

Blogg

Hur påverkas den svenska ekonomin av en ny regering?

5 februari · 2019

Ingen har lyckats undgå pajkastningen i samband med den svenska regeringsbildningen efter valet, de dagliga rubrikerna om politisk oenighet i Storbritannien, USA och diverse andra länder. Efter förra valet skrev jag att kompromisslösningar och segdragna förhandlingar är en del av priset som vi betalar för demokrati. Det är helt enkelt en del av systemet och trots en viss frustration så känns alternativa system, i alla fall inte för mig, superattraktiva.  

En annan aspekt av det demokratiska systemet, som också är mindre tilltalande, är vad som händer i situationer där alla är missnöjda och att ingen vill ta tag i situationen. I tider av missnöje, splittring och polarisering när behovet av ansvarstagande är som störst så är viljan att ta tag i utmaningarna som minst. Varför? Politiskt självmord är det korta svaret. Om ansvarstagandet enbart innebär nedsida och förutsättningarna för att göra folk nöjda är dåliga så väljer de flesta politiker att snarare ta ett steg tillbaka och hoppas på att någon annan tar smällen. Troligtvis är kön av kandidater till posten som premiärminister i Storbritannien rätt kort just nu och situationen har varit och är liknande i Sverige. Tyvärr påminner det här lite om min 7-åriga sons fotbollslag som helst bara vill spela match när de är säkra på att vinna. Oddsen ska i alla fall vara riktigt fördelaktiga. Efter lite resonerande kan dock min sons fotbollslag, till skillnad från många politiker, se matcherna som utmanande, lärorika och roliga även om oddsen för att lyckas är så där.

Jag har en känsla av att den nya regeringen som nu är på plats kan komma att hamna i denna knepiga situation där ingen riktigt vill ta i vissa frågor på grund av de dåliga förutsättningarna att komma ut lyckosamma. Det är ju ändå val om fyra år igen.

Denna knepiga situation kan vidare göra att flera av de föreslagna förändringarna avseende exempelvis värnskatten, inkomstskatten, skatten på uppskovsbeloppet vid försäljning av bostäder, miljöskatter och infrastrukturinvesteringar blir hängande i luften. I en sådan miljö är det minst sagt utmanande att förutse regeringsbildningens påverkan på svensk ekonomi, samtidigt som planeringen av privatekonomin trasslas till ytterligare. Förutsägbarhet tror jag ofta är viktigare än exakt vad förändringarna består i och i dagens läge skulle jag gärna se lite mer av min sons fotbollslags attityd.    

Blogg

Börsåret 2018 – Tilltagande handelskonflikt fick marknaderna på fall

14 december · 2018

Återigen går ett år med politiskt fokus till historieböckerna. Inledningsvis gav den amerikanska skattereformen stöd till börserna men osäkerheten kring det brittiska utträdet ur den Europeiska unionen kvarstår, lappkasten i den globala handelskonflikten överraskar marknadsaktörer dagligen och för svenskt vidkommande ser en regeringslösning inte ut att vara i sikte.

Handelskonflikten leder till större divergens mellan marknader

Under de senaste åren har politiska händelser fått stort mediafokus, men värdepappersmarknader har endast agerat kortsiktigt kring dessa och den positiva trenden från stigande bolagsvinster har tagit överhanden. Den uppskruvade tonen kring handelskonflikten har dock börjat leta sig in i statistiken. Mer exportberoende ekonomier, såsom den europeiska, har noterat en avmattning i efterfrågan och tillsammans med stärkta inflationstrender fick tillväxtprognoser skruvas ned under andra halvåret trots att penningpolitiska stimulanser kvarstod. Den amerikanska ekonomin har länge framstått som vinnaren samtidigt som den stora andelen teknologibolag har lockat investerare. Amerikanska aktiers frammarsch har genom sin stora andel i världsindex fått de mogna marknaderna att utvecklas tydligt bättre än tillväxtmarknaderna.

 

Spridningseffekter

Det var också på tillväxtmarknaderna som trendvändningen på aktiemarknaderna noterades först. Svängningarna i ländernas valutor tilltog efter att dollarn hade stärkts under våren och tillsammans med en allt högre amerikansk ränta blev avmattningstendenserna tydligare. Oron spred sig under andra halvåret och den högre räntan bidrog bland annat till en finansieringsoro bland högt belånade småbolag. Slutligen föll närmast alla börser.

 

Oljepriset – en joker i leken?

Vi har under året haft en försiktig marknadssyn och inget av ovan kom som en större överraskning, men det kraftiga fallet i oljepriset mot slutet av året var oväntat. Även om utbudet av olja stiger och en oro för efterfrågan har uppstått finns nu en bättre balans jämfört med i början av år 2016. Men trots att Opec nu begränsar produktionen kommer dagens oljepris naturligtvis få stor påverkan. Historiskt har ett kraftigt fallande oljepris bidragit till en stor lättnad för många ekonomier, undantaget de stora oljeproducenterna. Det leder även till att inflationsförväntningarna faller och det ser nu dessutom ut som att den amerikanska centralbanken kan bli mer försiktig i räntehöjningscykeln. En mindre åtstramande penningpolitik är i sig positivt för den ekonomiska utvecklingen på längre sikt, men kombinationen av fallande inflations- och tillväxttakt har historiskt sällan varit bra för aktiemarknaden. 

 

Ska man ändå ”sitta still i båten”?

Börsåret avslutas i moll och när klassiska recessionsindikatorer börjar signalera sämre tider är det svårt att fokusera på ljuspunkterna. För en global investerare har det varit ett extremt år där avkastningen har varit svag för de flesta tillgångsklasserna och för en investerare på den svenska börsen har de senaste årens utveckling inte lett till någon större avkastning utöver utdelningarna. Men utmaningarna blir inte mindre framöver. Även om vi lyckas undvika en recession under det närmaste året bör avkastningsförväntningarna på lång sikt sänkas till följd av en rad strukturella faktorer, vilket inte enbart gäller aktiemarknaden. Med detta sagt så vill vi också lyfta fram att vi idag inte ser den stora nedgången framför oss, utan hittills får utvecklingen främst ses som en rekyl. Avmattningstendenserna är tydliga men ännu ser börsbolag ut att kunna öka sina vinster under nästa år samtidigt som värderingen nu pekar på mer attraktiva nivåer. Den kraftiga överoptimism vi länge sett har börjat mattas av och tidiga signaler finns om nya stimulanser från Kina, vilket skulle ge stöd för riskfyllda tillgångar.

 

Sammantaget ser vi att marknaderna under inledningen av år 2019 kan vara fortsatt känsliga för negativa nyheter. När svängningarna är höga minskar också transparensen i prognoserna och vi ser att den negativa trenden och osäkerheten alltjämt är intakt. Men bara för att det brukar ske en större nedgång ungefär vart tionde år behöver det inte bli fallet denna gång. Vi rekommenderar fortsatt en något lägre andel risktillgångar än i ett normalläge, men att inte stå utanför marknaden helt. För att vägleda våra kunder ytterligare inför det nya året kommer vi under de närmaste veckorna fokusera på arbetet kring vår nya strategirapport som släpps den 24:e januari.

Blogg

Firar de jul hos Skatteverket?

12 december · 2018

När julen närmar sig funderar många över årets julklappar – vad man önskar sig och vad man själv ska ge. Men att i slutet av året visa lite extra generositet är inte alltid så enkelt, inte minst för arbetsgivare som ordnar julfest och julklapp åt de anställda.

Kan man beskattas för julklappen?

När det kommer till julklapp till anställda anser Skatteverket att den inte får kosta mer än 450 kr inklusive moms. Är julklappen dyrare än så beskattas hela gåvan. I vissa fall beskattas julklappen även om värdet understiger 450 kr, till exempel om det är fråga om presentkort som kan bytas in mot pengar.

Julfesten kan bli stökig – även i redovisningen

Så vad gäller för julfesten då? Jo, där kan den anställde delta utan risk för att bli beskattad då det ses som personalvård. Detta förutsatt att personalfestandet inte sker vid fler än 2 tillfällen per år och att det inte är fråga om arrangemang som överskrider vad som kan anses rymmas inom begreppet personalvård.

Julfesten är däremot en stökigare tillställning för den som sköter arbetsgivarens redovisning om de ska få till det som Skatteverket vill. Enklare förtäring och förfriskning som inte överstiger 60 kr är avdragsgillt, men om beloppet överstiger 60 kr medges inte avdrag vid inkomstbeskattningen med något belopp. Starköl, vin och sprit kan däremot aldrig anses vara avdragsgill förfriskning enligt Skatteverket. När det kommer till kringkostnader som lokal, musik etc. så medges avdrag med upp till 180 kr per person.

Vad kan vi önska oss av Skatteverket?

Men om nu Skatteverket har fått sitt i form av julklappar, julbord och avdragsbegränsningar, vad kan vi då önska oss av Skatteverket till jul? Svårt att säga. Alla har nog sin egen idé om vilken skatt som ska betalas så det är ingen idé att önska sig något där. Däremot kanske det är mer rimligt att önska tillgängligare information om vad jag får för skatten jag betalar?

Hur mycket jag betalar i skatt vet jag på kronan. Däremot är det inte helt enkelt att få ihop en samlad bild över hur skatten används, även om jag under hela mitt yrkessamma liv arbetat med skatt. Det krävdes en hel del letande innan jag fick fram att ca 1,7% av min skatt har använts till aktivitets- och sjukersättning. Vad resterande 98,3% använts till får jag nog återkomma till efter nyår som tidigast.

Varför då önska sig tillgängligare information om vad skatten går till? Jo, för att helt enkelt veta till vad och i vilken omfattning skatten används. Många skattebetalare ser nog inte ens på skatten som egna pengar som – om nödvändigt med tvångsmedel – samlas in för finansieringen av det allmännas utgifter. Mer tillgänglig information om vad skatten går till skulle kunna påverka skattemoralen i positiv riktning. Dessutom skulle debatten om skatten kunna bli mer fokuserad på prioriteringar, snarare än några procent hit eller dit. En önskan vore kanske att Skatteverket hade specificerat vad skatten gått till direkt på skattsedeln.

Avslutningsvis, firar de jul hos Skatteverket? Ja, det tror jag nog, i vart fall på den tiden jag arbetade där. Då var det både julklapp, julfest och julgransplundring.

 

God Jul nu och gott slut också!

Kontakta oss