Skip to main content Skip to main navigation

Vad måste man göra när någon dör?

Vad måste man göra när någon dör?

11 maj · 2016

När en person avlider så är det inte bara sorgen som de anhöriga måste hantera, det uppstår även en del juridisk byråkrati som måste ordnas.

På min avdelning hjälper vi många anhöriga när någon avlidit och det jag som jurist märker mest är att det blir en otrolig stress för de efterlevande att försöka förstå allt som måste göras. Begravning ska ordnas, dödsannonser publiceras, hemmet tömmas, räkningar betalas, och mitt upp i allt detta så googlar man och förstår att även en bouppteckning ska göras, och ett arvskifte?

Jag jobbar med detta dagligen och förstår metodiken och i vilken ordning allt ska göras, men det är få förunnat. Jag har full förståelse för att de anhöriga får en otrolig stress och oro, mitt uppe i en stor sorg.

Jag ska nu lite kort förklara vad som händer när en person avlider, och de viktigaste juridiska detaljerna i vad som måste göras och i vilken ordning det ska göras.

När en person avlider utfärdas först ett dödsfallsintyg och registerutdrag från Skatteverket. Den avlidna personen betraktas sedan som ett dödsbo till vilka anhöriga som är arvtagare är dödsbodelägare. Eftersom de är dödsbodelägare innebär det att de alla måste vara överens om vad som görs med dödsboets tillgångar och skulder. Om inte alla vill vara delaktiga kan man välja att lämna fullmakt till en person, men det jag vill belysa här är att det inte endast är en person som får göra vad den vill med dödsboet.

 

Dödsboets tillgångar och skulder

Även om en person avlider så slutar inte räkningarna att trilla in, vilket för många kan vara väldigt stressande. Mitt första tips är att om man har möjligheten att man ringer företaget och ber om att få avvakta med fakturan tills dödsboets tillgångar och skulder är utredda i bouppteckningen. Det andra tipset om första inte är möjligt är att man med hjälp av registerutdraget från Skatteverket går till dödsboets bank och ber de betala räkningarna från medel som finns på dödsboets konto. Vad många gör i denna situation är att de börjar betala räkningarna från sina egna konton. Om man gör detta får man sedan ersättning för sina utlägg i arvskiftet. Här gäller det dock att vara uppmärksam på att för att få ersättning för utläggen måste det finnas tillräckligt med tillgångar i dödsboet, i annat fall får man inte ersättning för detta.

Det finns en term om att dödsbodelägarna ska vårda boet. Med detta avses att man ska så långt det är möjligt hålla dödsboets tillgångar intakta och att de inte ska förlora i värde fram till dess att bouppteckning och arvskifte är klara.

 

Bouppteckning

En bouppteckning är en redovisning av dödsboets tillgångar och skulder så som de var på dödsdagen. Många banker och andra företag skickar automatiskt ut bouppteckningsintyg men i många fall blir det ett detektivarbete att se till att man får skriftliga underlag på alla tillgångar och skulder. Bostadsrätter och fastigheter ska redovisas främst med marknadsvärde med hjälp av mäklare. Många tar hjälp av oss med bouppteckning och vår uppgift då är att se till att allt redovisas korrekt och att de värden som tas upp är korrekta. Alla dödsbodelägare ska vara kallade till ett förrättningsmöte där vi går igenom bouppteckningen och sedan skriver den så kallade bouppgivaren under. Bouppgivare är den som har bäst insyn i dödsboet och som lämnat uppgifterna till bouppteckningen. Om den avlidne var gift ska även den efterlevande makens tillgångar och skulder redovisas. Vissa andra anteckningar görs till bouppteckningen som exempelvis om det finns ett testamente eller försäkringar med förmånstagarförordnande har betalats ut. Bouppteckningen ska sedan skickas in till Skatteverket för registrering. Den registrerade bouppteckningen är sedan den handling som dödsbodelägarna använder för att exempelvis sälja bostad och avsluta konton för dödsboet.

 

Arvskifte

Det är först när bouppteckningen är klar, skulder och räkningar betalda, som arvtagare kan erhålla arv ifrån dödsboet. Ibland är det så att det inte är samma summor i bouppteckningen som återfinns i arvskiftet då tillgångarna minskats med de skulder man betalade när bouppteckningen var klar. I arvskiftet tar man hänsyn till om den avlidne hade ett testamente. Arvingarna och de som erhåller legat från testamente ska alla skriva under arvskiftet vilket är ett avtal mellan dessa om att fördelningen görs på de sätt som är riktigt, antingen i enlighet med lag eller i enlighet med testamente. Arvskiftet är en privat handling och ska inte registreras.

Detta är huvudpunkterna, ur ett juridiskt perspektiv, som måste tas om hand och göras när en person avlider. Jag hjälper gärna till med alla frågor och upplever att många finner en lättnad i att få lämna ifrån sig ansvaret och att de anhöriga för rå om varandra i den svåra stund av sorg. Det får anses vara min roll att ge det stöd som kan ges och vägleda i de ofta många frågor som uppstår.

 

Tveka inte att höra av dig, jag och mina kollegor på den familjerättsliga avdelningen finns här när det behövs!

Blogg

Riksdagsvalet, regeringen och skatterna

8 november · 2018

Vad har hänt sedan valet 2014?

Årets riksdagsval blev i sitt resultat inte så väldigt annorlunda än 2014 års val. Vid en titt i backspegeln av vad som skattemässigt ändrats under de senaste fyra åren så har den rödgröna regeringen hunnit med en del. De har bland annat dragit ner på ROT och RUT, minskning av jobbskatteavdraget, infört förmånsbeskattning av sjukvårdsförsäkring och flygskatt samt beslutat om sänkning av bolagsskatten i ett första steg med 0,6%. Större förändringar har dragits tillbaka innan de lagts fram i riksdagen, som ändring av 3:12-beskattningen, bankskatten, exitskatten och vinster i välfärden som röstades ner utan att någon blev överraskad av det.

Sammanfattningsvis har en del ändringar gjorts men inga mer genomgripande förändringar för de allra flesta. När man blickar framåt så framstår det inte som en osannolik prognos för den kommande mandatperioden med tanke på hur mandaten fördelat sig i riksdagen. Om det nu inte blir nyval, det vill säga. För den som är hågad att slå vad om nyval eller inte, är oddsen nu ca 3–4 gånger pengarna på att det inte blir nyval och endast insatsen och lite till på att det blir nyval.

Vad händer framåt?

Det är ju inte så att vi saknar regering, då vi har en övergångsregering fram till dess att ny regering utses. Rekordet för en övergångsregering innehas för stunden av Belgien där en övergångsregering blev sittande i mer än 500 dagar efter deras val 2010. Något nyval i Sverige kan det inte heller bli i en handvändning eftersom övergångsregeringen inte kan besluta om det. Det som ligger närmast till hands för att det ska bli nyval är att talmannens förslag till statsminister röstas ned av riksdagen fyra gånger på raken, och i skrivande stund har talmannen enbart presenterat ett förslag som kammaren ännu inte röstat om.

Nästa datum att hålla reda på är den 15 november då riksdagen senast ska rösta om budgeten. Övergångsregeringen kommer lämna sitt förslag till riksdagen, men även moderaterna har meddelat att det tänker lämna ett förslag. Vi får helt enkelt avvakta för att se hur det nu går med regeringsbildandet, budgeten och ett eventuellt nyval. Hur detta slutar visar sig så småningom – det vi kan vara säkra på är att vi kommer att betala skatt i morgon också.

Blogg

Innebär nedgången på världens börser slutet för denna investeringscykel?

25 oktober · 2018

Aktiemarknaderna verkar följa det sedvanliga säsongsmönstret med en nedgång under tidig höst. Men det har väl inte undgått någon att utvecklingen i denna nedgång är något snabbare än vad vi har sett de senaste åren samtidigt som den direkt utlösande faktorn är svår att peka på. 

Men jag blir ändå inte riktigt förvånad och magnituden är inte olik det vi har sett tidigare. Lågräntemiljön har bidragit till onormalt låga svängningar för de flesta tillgångsklasserna, men även för ekonomisk statistik överlag. Det bidrar till att obalanser byggs upp och att det blir trångt i dörren när fler aktörer samtidigt ska ta hem vinster. Det är heller inte ovanligt att börsen är mer känslig för en nedgång när värderingen är hög. Vill man ändå hitta faktorer som ligger bakom just denna nedgång så ser jag framförallt uppgången i den amerikanska 10-årsräntan som avgörande. Själva nivån, idag på cirka 3,1 procent, oroar jag mig mindre för då det historiskt inte går att hitta större samband med denna och den efterföljande avkastningen på aktiemarknaden. Men när uppgången sker snabbt brukar det vara en anledning att vara mer vaksam.

Tydliga avmattningstendenser ökar risken

Utöver detta finns naturligtvis en rad aktuella orosmoln i form av Saudiarabien, Italien, Brexit osv. Men det vi har fokuserat på i vår försiktiga marknadssyn under året är framförallt en global konjunkturell avmattning. Skattereformen i USA har överskuggat denna temporärt och konsumenterna är alltjämt mycket optimistiska där exempelvis konsumentförtroendet pekar på den högsta nivån på 18 år. Men förutom att denna typ av positiva sentimentsindikatorer historiskt sett är en varningssignal har avmattningstendenserna varit tydliga. Centralbanken har stramat åt till följd av en stärkt inflationstakt, husförsäljningen har börjat vika och handelskonflikten har redan drabbat den globala handeln. För mer exportberoende länder har detta fått tydlig påverkan och det bidrog bland annat till att den Internationella Valutafonden, IMF, reviderade ner sina globala tillväxtprognoser för någon vecka sedan.

Teknologisektorn i fokus

Värt att nämna är naturligtvis också teknologisektorns framfart. Sektorn har varit den lysande stjärnan på aktiemarknaden länge och förutom att teknologijättarnas återköp av aktier har gett stöd till börsen har analytikerkollektivet varit ytterst optimistiska. Även idag har mer än 95 procent av alla analytiker en positiv rekommendation på Amazon och skulle bolaget redovisa sämre siffror än väntat är naturligtvis fallhöjden i aktien stor. Jag säger inte att förutsättningarna för många av bolagen inte är goda och till skillnad från slutet av 1990-talet har många av dessa bolag en god vinstutveckling, men när sektorer växer sig allt större möter de normalt ett ökat hot från regleringar samtidigt som det i dessa bolags fall har varit så att regelverken inte har hunnit ikapp användandet. Det är också tydligt att många av dagens stora bolag dels mer eller mindre har ett monopol och dels visar att det finns en brist på personlig integritet. Med tanke på att det är den minst reglerade sektorn i USA är min bedömning att det finns en risk för att man likt andra sektorer som tidigare har stått för en stor del av det globala marknadsvärdet ser en ökad reglering och därmed en mer dämpad vinstutveckling.

Mer åtstramande miljö

Står vi då inför ett ännu större fall? Nedgången hittills får främst anses vara en rekyl, men det är värt att påminnas om att det inte är ovanligt med en större nedgång vart tionde år. Den huvudsakliga anledningen till de senaste årens expansionsfas, penningpolitiken, väntas bli alltmer åtstramande under nästa år. Det gör att vi räknar med ett högre ränteläge som normalt försämrar förutsättningarna för aktier. I kombination med att tillväxttakten i världen viker, vilket historiskt har varit en negativ signal för aktiemarknaden, ser vi all anledning att fortsatt vara något försiktiga. Men de indikatorer vi följer som signalerar att man bör lämna aktiemarknaden helt visar att vi inte riktigt är på denna nivå än. Därför är det viktigt att se hur en studs uppåt ser ut och om vi kan nå tillbaka till tidigare högstanivåer.

Blogg

Vi tar klimatförändringarna på allvar – följer de andra med?

12 oktober · 2018

Sällan har en fråga varit mer aktuell än vad klimatförändringarna är just nu.

I somras lärde vi oss ett nytt ord: klimatångest. Visst kunde vi njuta på badstranden mer än någonsin förr. Men många kan nog relatera till den där känslan, en knut i magen, när vi tänker på sommarens skogsbränder och torra åkrar. Där har vi klimatångesten.

IPCC* skriver i den senaste rapporten att vi sannolikt når en genomsnittlig global temperaturökning på 1,5°C mellan 2030 och 2053 om vi fortsätter i nuvarande takt. Att begränsa uppvärmningen till 1,5°C är möjligt inom fysikens lagar, men det skulle kräva förändringar i en takt och omfattning som vi aldrig tidigare skådat, enligt IPCC.

Samma dag som IPCC:s rapport publiceras delas Nobels Ekonomipris 2018 ut till två forskare för forskning om ”hur vi kan uppnå uthållig och hållbar ekonomisk tillväxt i världen”. Hur klimatförändringar påverkar ekonomiska modeller, och hur vi kan uppnå bästa klimatnytta genom investeringar är alltså så centrala frågor inom ekonomi idag att de tilldelas Riksbankens pris i Alfred Nobels minne.

Kanske känner du också igen dig i att klimatförändringar och miljö dyker upp allt oftare i samtal med vänner och bekanta? Det är tyvärr inte en slump att frågan kommer upp överallt.

Söderberg & Partners medarbetare först att bli klimatpositiva

Vi har sedan flera år tillbaka arbetat med hållbarhetsanalyser av olika slag, för att hjälpa sparare att hitta de sparprodukter som har bäst möjligheter att vara med och bidra inom miljö- och samhällsfrågor. Självklart ska vi också göra vår del i det praktiska arbetet, och vi är miljöcertifierade enligt ISO 14001 sedan 2016, men vi kände att vi vill göra mer. Våra medarbetare och kunder vill att vi ska vara i framkant inom klimatfrågan.

Därför har vi valt att gå ett steg längre än vad vi sett andra företag göra. Vi har valt att klimatkompensera för alla våra medarbetare, i alla länder och under alla olika varumärken under Söderberg & Partners-paraplyet. Det gäller dessutom på fritiden. Hur har vi räknat? Gå in på We Don’t Have Time Climate Positive Employees för detaljerna. Vi på Söderberg & Partners vill uppmana alla i finansbranschen att följa med. Detta är något vi kan göra tillsammans!


* IPCC, Intergovernmental Panel on Climate Change, är FN:s klimatpanel. Organisationen har bildats för att förse världen med ett vetenskapligt perspektiv över det rådande kunskapsläget om klimatförändring och dess miljömässiga och socioekonomiska påverkan.

 

Kontakta oss