Månadsutblick | Maj 2022

Allt är inte så mörkt som det känns

Inflationen skenar, centralbankerna drar i handbromsen och Kina stänger ned. Orosmolnen är många och motvindarna starka. Men i turbulensen visar bolagen styrka och snart kan börshumöret förbättras igen.

Börserna har inlett året svagt och världsindex är i skrivande stund ned 5,5 procent räknat i svenska kronor och då har ändå utvecklingen räddats upp ordentligt av en svag krona. April, som historiskt varit en stark månad, blev inte mycket bättre. Den amerikanska börsen har bara noterat en enda minusmånad under april de senaste 15 åren. Nu föll den med cirka 4 procent. Orsaken är bland annat oro för ihållande inflation och ett minskat centralbanksstöd, vilket har fått räntorna att stiga kraftigt. Något börserna inte gillar.

Lagom till att aktiemarknaden börjat släppa fokus från Ukrainakriget har oron för en ekonomisk nedgång i Kina tagit över. Att städer som Shenzhen och Shanghai med tiotals miljoner invånare stängs ned förvärrar leveransutmaningarna, vilket börserna inte heller gillar.

Minskat centralbanksstöd pressar börserna

Med en inflationstakt högt över målen tvingas centralbankerna samtidigt dra tillbaka sina stödåtgärder i snabb takt. Riksbanken höjde i april med 25 punkter och signalerade dessutom för ytterligare två till tre höjningar i år. Därmed har de gjort en total U-sväng vad gäller synen på inflation och den förda penningpolitiken.

Även amerikanska Fed har börjat höja räntan och fler höjningar kommer. Bara i år signalerar de sju antal höjningar och marknaden väntar sig hela tio stycken. Det betyder att vi kan ha en styrränta i USA runt 2,5 procent vid årsslutet. Vi bedömer att svängningarna på börsen kan bestå så länge osäkerheten finns kvar om hur många räntehöjningar som väntar. Samtidigt ska Fed börja minska sin balansräkning med start redan i juni. De senaste åren har sänkta räntor och ökade stödköp utgjort ett enormt stöd till börserna. Nu ska det omvända ske, något som oroar. Att penningpolitiken normaliseras är i grunden sunt men det finns en överhängande oro att centralbankerna tvingas strama åt trots fallande tillväxttakt på grund av den höga inflationen.

Inflationen på högsta nivå sedan 1980-talet

Inflationsnivåerna har fått världens centralbanker att göra en U-sväng. Räntor stiger kraftigt och börsen blir orolig.

Aktier är mer attraktivt än ränteplaceringar ett tag till

Följdeffekten av centralbankernas omsvängning har inneburit stigande räntor och i dagsläget handlas en tioårig statsobligationsränta nära tre procent. En nivå som är högt över tioårssnittet om cirka två procent. Även om stigande räntor pressar aktievärderingarna innebär det även fallande obligationskurser. Det gör att obligationer, i en stigande räntemiljö, inte är särskilt attraktivt. I det relativa perspektivet talar det därför för aktier men vi närmar oss räntenivåer där ränteplaceringar återigen blir mer intressant. Vi anser däremot att vi inte är där än.

Starka bolagsrapporterna ingjuter hopp

Trots orosmoln och motvindar från högre räntor, ser bolagen ut att må bra. Kvartalsrapporterna visar att de fortsätter leverera på eller över vinstförväntan, vilket bör ses som ett styrketecken. Efterfrågan är omvittnad god och flera bolag lyckas kompensera den höga kostnadsinflationen bättre än vi hade vågat hoppats på.

Det finns absolut mycket att oroa sig för men fortsätter bolagen att leverera och vinstprognoserna nås kan aktiemarknadens humör snart förbättras.

 Smarta städer som megatrend

Enligt FN kommer 60 procent av världens befolkning bo i städer år 2030, och 2050 väntas den här siffran ha stigit till 70 procent. Vi ser stor potential i smarta städer och ser starka strukturella trender i det här temat.

Husmarknaden har inte hållit jämna steg med den ökande efterfrågan under pandemin. Cirka åtta procent av de amerikanska hemmen kostar nu mer än en miljon dollar. Det är nästan dubbelt så hög andel som före pandemin och åtta gånger så hög andel som för 20 år sedan.

Teknik och hållbarhet i tandem

Det senast tillkomna temat i Global Tema är smarta städer. Digitaliseringen går hand i hand med det utökade fokuset på hållbarhet, vilket gör att våra teman smarta städer och smarta material lika gärna kunde ha kallats för smarta och hållbara.  Global Tema präglas av en god hållbarhet sedan tidigare och här pågår ett intensivt arbete tillsammans med vår ESG-avdelning, för att säkerställa att portföljen ska efterleva den nya EU-lagstiftningens SFDR-kriterier.

Fastigheter som koldioxidbov

Fastighetssektorn står idag för cirka 40 procent av de globala koldioxidutsläppen. I flera år har fokus varit på att minska de operativa utsläppen. Nästan en tredjedel av koldioxid-utsläppen kommer dock från det som kallas inbäddad koldioxid kopplat till material och byggprocessen. Inbäddad koldioxid kan liknas vid ett materials koldioxidavtryck. Det tar hänsyn till alla växthusgaser som släpps ut genom hela leveranskedjan. 

Digitala tvillingar

Med hjälp av BIM (byggnadsinformationsmodellering)  kan utsläpp kvantifieras under byggnadens hela livscykel, vilket ger ett bra underlag för att fatta hållbara beslut i de tidiga konstruktionsfaserna. I Göteborg skapas en digital tvilling som replikerar 700 km2 av byggnader, gator , lyktstolpar, träd, torg och lekplatser. Med en digital stad blir det lättare att visualisera och simulera olika stadsutvecklings-projekt. Digitala tvillingar utgör grunden till det som framtidens internet, metaverse, kommer att byggas på.

Amerikanska huspriser vs. utbud av enfamiljshem

Ett ökat inslag av juridiska personer som ägare till enfamiljshem i USA upprätthåller bopriserna.

Influenser från gamingvärlden

Epic Games Fortnite är världens mest framgångsrika dataspel det senaste decenniet. Fortnite har utvecklats från ett multiplayer-spel till en virtuell destination. När den amerikanska electro-musikern Marshmello uppträdde i Fortnite för några år sedan sågs eventet av 10,7 miljoner spelare. Epic Games har skapat en ny version av sin spelmotor Unreal Engine, så att arkitekter och byggnadsingenjörer kan använda detta vid skötseln och  designen av byggnader och infrastruktur.

Massiv utbyggnation av framtidens städer

Sedan finanskrisen har centralbankerna varit i strålkastarljuset med aggressiva räntesänkningar och rekordstarka stimulanser. När vi nu kämpar med hög inflation och står inför en serie räntehöjningar väntas finanspolitiken axla en mer central roll. Ökade investeringar i  byggnader och infrastruktur känns nära till hands. 40 procent av de fastigheter och 75 procent av den infrastruktur som kommer att finnas år 2050 har inte byggts än. Dessa nya byggnader kommer att vara koldioxidneutrala i hela sin livscykel. Det här medför enormt intressanta investeringsmöjligheter.