Skip to main content Skip to main navigation

Krönika: Giftermålet – mycket romantik, men mest juridik!

Marknadsbrev

Krönika: Giftermålet – mycket romantik, men mest juridik!

9 juni · 2015

Våren och sommaren är tiden på året då flest väljer att gifta sig, och speciellt pingstafton är en väldigt populär dag att gifta sig på. Inom kyrkan är pingstafton symbol för hänryckningens tid och kyrkans födelsedag, vilket inbjuder till de vita klänningarnas dans och som har gjort pingstafton till en stor vigsel dag.
Av: Sara-Louise Axelsson

Men, som jurist så är vigsel och ingående av äktenskap väldigt långt ifrån vad som händer i kyrkan när ett par väljer att gifta sig. Mina kunder frågar mig ibland om jag rekommenderar att de ska gifta sig? Och jag brukar svara att jag lägger mig inte i om man gifter sig ur ett romantiskt perspektiv, men, ur ett juridiskt perspektiv så innebär det en hel del viktiga åtaganden mellan makarna som kan vara ett stort skydd. 

Jag tänkte därför att i detta marknadsbrev, lite kort och inom två utvalda områden, beskriva skillnaderna mellan att vara gift eller leva som sambo (som får ses som det andra alternativet när man lever i partnerskap och inte gifter sig). 

1. Det ekonomiska perspektivet

Jag brukar försöka beskriva juridiken så pedagogiskt som det bara är möjligt för mina kunder. När det gäller det ekonomiska, och skillnaden mellan att vara gift och sambo, så brukar jag beskriva det så här. 

När man gifter sig är det som att man ställer en stor skål på mitten av bordet mellan makarna. Från att man säger ”ja” till varandra så är det som att alla ens tillgångar, oavsett om det är pengar, bilar, båtar eller hus, läggs i denna stora skål. Den make som lägger något i skålen har fortfarande sitt namn på saken som läggs i, så det blir inget samägande för den andra maken. Men, det som skålen symboliserar är att allt som ligger i skålen kommer att delas på mitten vid en eventuell framtida bodelning som sker om makarna väljer att skilja sig, eller om den ena maken avlider. 

Om en make inte vill lägga något i skålen, antingen en specifik sak eller ingen av sina tillgångar, så måste makarna upprätta ett äktenskapsförord där man skriver att egendomen (specifik eller generella termer) är den makens enskilda egendom. Mer om detta kan ni läsa om i min blogg.  

Som sambos, så är skillnaden den att skålen som ställs på bordet när man blir sambo (d.v.s. när man flyttar ihop) är mycket mindre och innehåller endast den gemensamma bostaden och bohaget, med det än mer inskränkande villkoret att bostaden eller bohaget måste ha köpts för att vara avsedd för gemensamt bruk. Ett hus som en sambo hade sedan innan relationen inleddes, och som den andra sambon senare flyttar in i, är således inte en bostad som hamnar i den gemensamma skålen.

Om sambo vill se till att bostad eller något från bohaget, inte hamnar i den gemensamma skålen, måste samborna upprätta ett samboavtal där man avtalar bort sambolagen och den gemensamma skålen.

2. Det arvsrättsliga perspektivet

Efterlevande make erhåller all kvarlåtenskap från den avlidne maken, står det i lagboken. Det innebär således att om ens make avlider så har man som gift rätt till hela arvet efter den avlidne maken. Gemensamma barn till de gifta makarna måste därför vänta på sitt arv tills de båda makarna avlidit. En lag som riktar sig mot att ett hem inte ska upplösas vid en makes bortgång.

Det undantaget som finns för detta är när makarna har särkullbarn (barn som inte är gemensamma för båda makarna). Då har särkullbarnen rätt att få ut sin del av arvet direkt när föräldern avlider. Om så är fallet rekommenderar vi alltid att makarna upprättar testamente. 

Som sambo finns det aldrig någon rätt för den efterlevande sambon att ta del av arvet efter den avlidne sambon, vilket kan innebära stora ekonomiska bekymmer för den efterlevande sambon. Om samborna har barn så kommer barnet att erhålla hela arvet som sätts under överförmyndarkontroll vilket gör att den efterlevande sambon inte kan ha hand om hushållsekonomin fritt.

Detta leder självklart till komplikationer och är den ytterst största nackdelen för sambos med gemensamma barn att de inte är gifta med varandra. Hade de varit gifta med varandra i ett sådant skede så hade de åtnjutit full arvsrätt och varit helt skyddade gentemot varandras bortgång.

Vi rekommenderar därför alla sambor att skriva testamente, om de inte vill gifta sig. Det går inte att uppnå full arvsrätt för den efterlevande sambon om det finns barn eftersom de har rätt till sin laglott (halva arvet) men man kan komma en bit på vägen. 

Så, om ni står inför att gifta er, eller funderar på att aldrig någonsin gifta er, eller gifta sig igen, så är det åtminstone inget som hindrar att man ser till att man vet vilka juridiska rättigheter och skyldigheter det åvilar det val av partnerskap man lever i.

Om ni vill ha hjälp med att fördjupa er mer i ovan frågeställningar och situationer och se till att få handlingar på plats, tveka inte att höra av er. Jag och mina kollegor hjälper er gärna!

Kontakta oss