Skip to main content Skip to main navigation

Hur bodelas dina pensionsrättigheter vid en skilsmässa?

Hur bodelas dina pensionsrättigheter vid en skilsmässa?

17 oktober · 2018

Antalet skilsmässor ökar konstant och tvister i domstolen har blivit allt vanligare. En viktig fråga som de flesta inte tänker på under äktenskapet är hur dina pensionsrättigheter, såsom exempelvis tjänstepension, ska bodelas. Frågan är angelägen då du efter många år i arbetslivet ofta har byggt upp ett stort pensionskapital som du förmodligen vill behålla vid en skilsmässa.

Pensionsrättigheter består av allmän pension, tjänstepension, privat pensionsförsäkring och individuellt pensionssparande. Hur dessa rättigheter ska behandlas vid en skilsmässa mellan makar är en fråga som fått uppmärksamhet efter de pensionsreformer som ägt rum i Sverige det senaste decenniet. Då pensionsrättigheter aldrig ingår i bodelning mellan sambor kommer denna artikel enbart att handla om bodelning av pensionsrättigheter mellan makar.

Värdet av en makes pensionsrättigheter är ofta betydande, men få rättigheter ingår i en bodelning mellan makar. Huvudregeln är att rättigheter som inte kan överlåtas eller som är av personlig art, t.ex. sjukpension, undantas från bodelning.

 

Vilka pensionsrättigheter bodelas vid en skilsmässa?

 

Allmän pension

Den allmänna pensionen och premiepensionen är sådana pensionsrättigheter som aldrig ingår i en bodelning.

 

Tjänstepension

En tjänstepension är en pensionsförsäkring där arbetsgivaren tar på sig att betala premien för arbetstagaren. Denna kan ägas av arbetsgivaren eller privat av arbetstagaren. Om en tjänstepension ska ingå i en bodelning eller inte beror på hur tjänstepensionen är utformad samt hänger ihop med arbetstagarens rätt att förfoga över den.

Om företaget där den anställda arbetar äger försäkringen innebär det i regel att pensionsrättigheten ej går att överlåta och att den därmed inte ingår i en bodelning. I vissa fall kan dock pensionsrättigheten bodelas trots att den ägs av företaget och är oöverlåtbar. Det är själva medbestämmanderätten och inflytandet över pensionssparandet som gör att en pensionsrättighet som vanligtvis inte bodelas istället ska bodelas. Exempel på när detta kan bli aktuellt är om du har en ledande position i företaget med extra pensionsavsättning, att du har hög lön och löneväxlar eller att du är verksam i ett fåmansbolag* med rätt att själv sätta av det du vill i pensionssparande. Observera att redan utbetald tjänstepension alltid bodelas om inte parterna genom ett äktenskapsförord kommit överens om annat.

Om en arbetstagare äger sin egen tjänstepension och arbetsgivaren endast betalar för premierna, bör denna tjänstepension likställas med en privat pensionsförsäkring och därmed ingå i bodelningen.

Privat pensionssparande

Huvudregeln är att privatägda pensionsförsäkringar och individuellt pensionssparande ska ingå i bodelning. Om det med hänsyn till makarnas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt skulle vara oskäligt att de ingår i bodelningen ska de privata pensionsförsäkringarna dock helt eller delvis undantas från bodelningen. Makarna kan även vid bodelningstillfället komma överens om att det privata pensionssparandet inte ska ingå i bodelningen.

Vid bodelning på grund av ena makens död ska inga pensionsrättigheter ingå. Motivet bakom undantaget är att trygga den efterlevande makens pensionsbehov. Det blir därmed ingen hopslagning och uppdelning av pensionerna som det blir vid en skilsmässa utan den efterlevande maken får behålla sina egna pensionsrättigheter.

Du vet väl om att du när som helst kan kontakta din pensionsrådgivare på Söderberg & Partners för att få en överblick över ditt pensionssparande samt boka in ett rådgivningsmöte hos våra familjerättsjurister. Är du inte kund idag och vill komma i kontakt med oss kan du fylla i formuläret nedan.

 

* Enligt huvudregeln är ett fåmansföretag ett aktiebolag eller en ekonomisk förening där fyra eller färre delägare äger aktier som motsvarar mer än hälften av rösterna i företaget.

 

Kontakta oss

Det förstärkta laglottsskyddet vid gåva

3 februari · 2020

Under sin livstid kan man önska ge gåvor till närstående eller anställda som en del i ett generationsskifte eller för att omfördela tillgångar mellan makar under äktenskapet. I ett gåvobrev kan du ställa upp vilka villkor som ska gälla. Det du dock bör tänka på är att om gåvan kränker bröstarvinges laglott så kan det förstärkta laglottskyddet komma att tillämpas, vilket innebär att del av eller hela gåvan kan komma att återgå.

Hur stor är laglotten?

Laglott är en lagstadgad rätt för bröstarvinge att ärva hälften av sin arvslott. Arvslotten motsvarar hela den avlidne förälderns kvarlåtenskap. Om det är tre syskon är vardera syskons arvslott 1/3 och deras laglott blir därmed 1/6.

Vad innebär det förstärkta laglottsskyddet?

Det förstärkta laglottsskyddet tillkom redan år 1928 med syfte att förhindra att arvlåtaren kringgår reglerna om laglottskydd genom att ge gåvor som är att likställa med testamente. Den som erhållit en gåva kan därför bli tvungen att ge tillbaka del av eller hela gåvan till övriga bröstarvingar. Om egendomen inte finns kvar kan gåvotagaren behöva utge ersättning till övriga bröstarvingar. Det kan handla om gåvor långt tillbaka i tiden. Om givaren t.ex. givit en gåva 1970 och avlider 2020 kan gåvan bli föremål för tillämpning av det förstärkta laglottskyddet. Det finns alltså ingen tidsbegränsning.

Vad krävs för att bestämmelsen ska tillämpas?

  • Gåvan ska vara att likställa med testamente där gåvogivaren förbereder sin succession, samt att
  • Gåvan kränker bröstarvinges rätt till sin laglott, det vill säga utgör mer än hälften av den avlidnes kvarlåtenskap

I vilka situationer kan det förstärkta laglottsskyddet tillämpas?

Ett vanligt exempel är om gåvogivaren på dödsbädden ger en gåva som överstiger mer än hälften av sin nettoförmögenhet. Detta kan innebära att bröstarvingarnas rätt till laglott kränks eftersom gåvan ges med anledning av dödsfall och för att förberedda sin succession.

Det kan även vara på det viset att det vid gåvotillfället uppställts villkor såsom livslång nyttjanderätt för givaren eller överlåtelseförbud. Villkor som helt enkelt ger givaren fortsatt inflytande över egendomen fram till dennes död.

Andra exempel på situationer som kan falla under bestämmelsen är en fordran som efterskänks eller en försäljning till ett pris som understiger aktuellt marknadsvärde. Vanligt förekommande bland innehavare av jordbruksfastigheter är att inför sin bortgång genomföra ett generationsskifte där fastigheten exempelvis tas över av ett barn. Vid generationsskifte av gods, gårdar och jordbruksfastighet sker överlåtelsen i många fall till ett värde understigande taxeringsvärdet, motiverat av skatteskäl. Detta innebär att bröstarvingens betalning till gåvogivaren ofta är långt under det aktuella marknadsvärdet.

Det förstärkta laglottsskyddet kan aktualiseras även vid fördelning av tillgångar vid bodelning om makarna vid fördelningen går längre än vad giftorätten kräver. Exempelvis om en maka för över alla sina tillgångar på sin make genom bodelning under pågående äktenskap och avsikten är att hennes barn från tidigare förhållande (s.k. särkullbarnen) inte ska få något arv.

Finns det några undantag?

Ja, om man exempelvis av affärsmässiga skäl ger bort bolag, jordbruksfastigheter och dylikt.

Beräkning av laglott och återbäring av gåva, hur går det egentligen till?

För att beräkna laglotten läggs gåvans värde till kvarlåtenskapen (efter eventuell bodelning) såsom den är på givaren/arvlåtarens dödsdag och inte enligt huvudregeln som är värdet vid gåvotillfället.

Avslutande råd till dig som ska ge eller ta emot en gåva

Om du planerar att ge en gåva till make/sambo eller någon av dina barn/barnbarn bör du fundera igenom vad avsikten är och skriva in det i gåvobrevet samt se över vilka villkor som är lämpliga att ha med i ett gåvobrev. Om ett generationsskifte har genomförts av bolag eller fastighet bör du i de fall där det finns andra skäl än affärsmässiga, informera den bröstarvinge som erhållit egendomen att det finns risk att det förstärkta laglottsskyddet kan komma att tillämpas.

Om du vet med dig att en förälder gett bort sin egendom i gåva till något av dina syskon eller make/sambo bör du begära att få se gåvobreven när föräldern avlider. Om du som bröstarvinge önskar påtala det förstärkta laglottsskyddet ska detta ske inom ett år från det att bouppteckningen är avslutad.

Som kund inom Söderberg & Partners Wealth Management får du utöver förmögenhetsrådgivning tillgång till erfarna familjerätts- och skattejurister som dagligen arbetar med generationsskiften, gåvor och testamenten och mycket mer. Vill du veta mer om Wealth Management och vårt erbjudande? Kontakta oss via formuläret nedan så återkommer vi till dig.

Kontakt

Framtidsfullmakter – ett alternativ till god man

12 november · 2019

Vem tar hand om dina personliga och ekonomiska angelägenheter om du i framtiden förlorar din beslutsförmåga? Sedan den 1 juli 2017, då lagen om framtidsfullmakter trädde i kraft, kan du själv bestämma vem som ska hjälpa dig om du t.ex. blir dement eller av annan anledning inte längre kan tillvarata dina intressen.

Framtidsfullmakten är en fullmakt som blir giltig vid en framtida tidpunkt då du inte längre kan överblicka följderna av dina beslut. Det är en ny form av ställföreträdarskap för vuxna – ett alternativ till god man och förvaltare.

Innan lagen om Framtidsfullmakter trädde i kraft har det inte varit möjligt att själv bestämma vem som ska ha rätt att i framtiden sköta dina rättsliga, ekonomiska och personliga angelägenheter om du hamnar i ett läge då du förlorar din beslutsförmåga, t.ex. till följd av stroke, koma, demens eller nedsatt hälsotillstånd. Överförmyndaren har då haft ansvaret att utse en god man till dig.

Mot bakgrund av att vi har en demografisk utveckling där allt fler blir allt äldre i kombination med en brist på gode män antog Riksdagen därför lagen om framtidsfullmakter som ger dig möjlighet att själv utse någon som kan ha hand om dina personliga och ekonomiska angelägenheter om du senare i livet inte själv kan det.

Hur fungerar framtidsfullmakter?

Framtidsfullmakter utgör ett alternativ till god man och förvaltare och är giltig när en person på grund av psykisk störning, skada, sjukdom, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållanden är ur stånd att ta hand om de angelägenheter som fullmakten avser. Tidigare utfärdade fullmakter förlorar sin verkan vid den tidpunkt då huvudmannen varaktigt och i huvudsak har förlorat sin beslutsförmåga.

Hur är framtidsfullmakten till hjälp?

Framtidsfullmakter stärker enskildas självbestämmande. Detta genom att förbättra möjligheterna att planera framtiden samt behålla kontrollen över frågor som är av stor betydelse.

Vem kan jag utse till fullmaktshavare?

Fullmaktshavaren kan vara en familjemedlem lika väl som en förtrogen vän. Fullmaktsgivaren kan utse flera personer, till exempel en person som tar hand om de ekonomiska frågorna och en annan som tar hand om de personliga angelägenheterna.

Vilka är formkraven för upprättande av en framtidsfullmakt?

Den som har fyllt 18 år och har förmåga att ha hand om sina angelägenheter får upprätta en framtidsfullmakt. Fullmakten ska vara skriftlig och undertecknas av fullmaktsgivaren i två vittnens samtidiga närvaro.

När träder framtidsfullmakten i kraft?

Det är fullmaktshavaren som avgör när fullmaktsgivaren har förlorat sin beslutsförmåga. Fullmaktsgivaren kan även välja att en domstol ska pröva ikraftträdandet. Rätten ska då inhämta ett läkarintyg eller någon annan likvärdig utredning beträffande fullmaktsgivarens hälsotillstånd, om det inte är uppenbart obehövligt. Även fullmaktshavaren ska kunna få till stånd en sådan prövning när det behövs för att uppdraget ska kunna fullgöras på förutsatt sätt.

Hur kontrolleras att uppdraget utförs korrekt?

Fullmaktshavaren ska fullgöra uppdraget i enlighet med fullmaktsgivarens intressen och, om det är möjligt, samråda med honom eller henne i viktiga frågor. Fullmaktsgivaren kan i framtidsfullmakten utse någon som ska granska fullmaktshavarens verksamhet. Om granskaren eller överförmyndaren begär det, ska fullmaktshavaren lämna redovisning för sitt uppdrag.

När upphör en framtidsfullmakt att gälla?

En framtidsfullmakt saknar verkan i den utsträckning godmanskap eller förvaltarskap anordnas för fullmaktsgivaren. En framtidsfullmakt kan även återkallas av fullmaktsgivaren, förutsatt att denne är vid sina sinnes fulla bruk. Framtidsfullmakter gäller även efter fullmaktsgivarens död om det inte framgår av framtidsfullmakten att den ska upphöra att gälla vid dödsfall.

Finns framtidsfullmakter i andra länder?

De anglosaxiska länderna lagstiftade om framtidsfullmakter redan år 2007. The Mental Capacity Act är en lag som reglerar människors beslutsförmåga när de drabbats av sjukdomar och skador i hjärnan.

Norge och Finland har lagstiftat om framtidsfullmakter sedan några år tillbaka. Danmark godkänner framtidsfullmakter utan särskild lagstiftning.

Önskar du att få hjälp med att upprätta en framtidsfullmakt eller andra juridiska handlingar kan du kontakta våra jurister genom att fylla i formuläret nedan.

 

Kontakta oss

Så påverkas du av den nya EU-lagen om skilsmässor och bodelning

16 september · 2019

Den 1 juni trädde en ny EU-lag i kraft som kan påverka bodelningar och äktenskapsförord i Sverige och utomlands. Vart man väljer att bosätta sig när man gifter sig är därför av stor betydelse för vilka regler som gäller vid en skilsmässa och bodelning.

Vad innebär den nya EU-lagen?

En nyhet är att det nu krävs att äktenskapsförord och bodelningsavtal dateras vid underskriften för att handlingarna ska vara giltiga. De nya internationella reglerna påverkar också makar som exempelvis gifter sig och bosätter sig i ett land och därefter flyttar till ett annat land. Fram tills nu har lagen i det land du varit bosatt i de senaste två åren blivit tillämplig gällande bodelning. Från den 1 juni i år tillämpas lagen istället i det land där man bodde när man gifte sig, oavsett hur länge makarna bott i det nya landet. Detta innebär t.ex. att ett iranskt par som gifter sig i Iran för att därefter flytta till Sverige och lever här i 25 år omfattas av den iranska Sharialagen när de ska bodela till följd av skilsmässa. Samma sak om ett svenskt par bor utomlands några år och gifter sig där så omfattas de av det landets lag trots att de sedan flyttar hem till Sverige och bor här resten av sina liv. Förordningen berör EU-medborgare oavsett var i världen de väljer att gifta sig samt icke-EU-medborgare som har sin hemvist (bor) i något av de EU-länder som skrivit under förordningen.

Denna princip går tvärtemot de nya europeiska arvsreglerna, som stadgar att det är hemvistlandets lag som ska tillämpas vid dödsfall, oavsett var den döde är medborgare. Det finns dock en möjlighet för makar och sambor att genom ett lagvalsavtal, äktenskapsförord eller testamente avtala om vilket lands lag som ska tillämpas vid bodelning till följd av separation eller dödsfall.

Det är således viktigt att innan giftermål ta reda på vilka regler som gäller just i det landet. Vill du läsa mer om vilka lagar och regler som gäller för äktenskap och skilsmässa inom EU så läs gärna vår Chefsjurist Kristina Myhres blogginlägg.

 

Ta hjälp av en jurist

Då de internationella arvs- och bodelningsreglerna är komplicerade rekommenderar vi att du tar hjälp av en kunnig jurist. På Söderberg & Partners har vi jurister specialiserade på ekonomisk- och internationell familjerätt, arvsrätt och förmögenhetsrätt. Kontakta din kapitalförvaltare på Söderberg & Partners om du önskar komma i kontakt med våra jurister.

Kontakta oss