Månadsutblick Oktober 2026

Stark ekonomi trots prövningar

AI stark tillväxtmotor

Samtidigt som höga oljepriser och medföljande höga räntor agerar sänke för världsekonomin, och rimligen även bör hålla nere börsutvecklingen, agerar AI-utvecklingen en stark tillväxtmotor.

Utbyggnaden av AI-infrastruktur och nya datacenter är en stark bidragsgivare till den höga BNP-tillväxten i de länder som ligger i framkant vad gäller AI, framför allt USA, Sydkorea och Taiwan.

Om vi ser till ledande indikatorer för BNP-tillväxt så indikerar dessa att konjunkturen på många håll faktiskt är i gott skick, trots de negativa effekterna av kriget i Mellanöstern.

Den nivå vi just nu ser på dessa ledande indikatorer brukar historisk sammanfalla med en mycket god utveckling på aktiemarknaden, vilket går i linje med vår allmänna uppfattning.

Börserna drivs av verkliga vinster

Ett vanligt orosmoln i debatten är att aktiekurserna för teknikbolag har stigit för snabbt och skapat en så kallad "IT-bubbla", men vi bedömer att så inte är fallet. De kraftiga börsuppgångarna drivs i själva verket av att företagen faktiskt ökar sina vinster i snabb takt.

I år väntas vinsterna inom IT-sektorn faktiskt stiga med över 90 procent, en otroligt hög tillväxttakt, och de väntas växa i en mycket hög takt även nästa år vilket figuren nedan visar.

Många teknikbolag värderas till och med lägre idag, i förhållande till sina vinster, än vad de gjort historiskt, just för att deras intäkter växer i ett rasande tempo. Den allra starkaste utvecklingen syns inte främst bland de företag som gör mjukvara, utan hos de bolag som tillverkar den fysiska hårdvaran för AI, såsom minneschip och halvledare. Dessa bolag upplever en enorm efterfrågan och har fulla orderböcker för flera år framåt. 

Våra föredragna sektorer väntas växa starkt

Förväntad vinsttillväxt i olika sektorer 2027

Geografiska skillnader i världen

Runtom i världen ser vi båda olika förutsättningar och olika drivkrafter. De länder som ligger i framkant när det kommer till att designa och producera de halvledare eller chip som är nödvändiga för att bygga de avancerade datacenter som används för att träna och använda AI-modeller är generellt de som åtnjutit bäst avkastning på aktiemarknaden, även om det finns undantag.

Tillväxtmarknader (Asien i fokus): Den här delen av världen är årets stora börsvinnare. Det beror till stor del på att länder som Taiwan och Sydkorea är hemvist för världens största tillverkare av just de halvledare och minneschip som AI-industrin skriker efter.

I denna region är det dock väldigt viktigt att man haft rätt exponering. Har man varit underviktad i de sydkoreanska bolagen SK Hynix och Samsung Electronics och det taiwanesiska TSMC har man sannolikt haft en mycket sämre utveckling än index, då dessa tre bolag stått för större delen av avkastningen inom regionen. 

USA: Den amerikanska ekonomin mår bra, med en stabiliserad arbetsmarknad och extremt framgångsrika teknikjättar. Precis som i Tillväxtmarknader är det chipbolag som varit årets vinnare, även om inte allt står och faller med endast tre bolag i USA.

Senare i höst väntar ett mellanårsval, där en tredjedel av platserna i Senaten och samtliga platser i Representanthuset är valbara. De höga bensinpriserna gör läget svårt för det sittande republikanska partiet. De har för närvarande majoritet i såväl Representanthuset som Senaten, men ser med största sannolikhet ut att tappa Huset samtidigt som Senaten för närvarande tycks bli en slantsingling.

Om makten i den amerikanska kongressen delas mellan partierna kan det leda till ett politiskt dödläge. Aktiemarknaden brukar dock faktiskt uppskatta detta, eftersom det minskar risken för snabba och oförutsägbara politiska förändringar.

Japan: Efter årtionden av låg tillväxt har den japanska börsen vaknat till liv på allvar. Genom politiska reformer uppmuntras landets företag att bli mer moderna och vinstdrivande, vilket har skapat en stark optimism bland investerare.

En viktig skillnad mellan Japan och de två tidigare nämnda regionerna är att Japans mycket starka utveckling i år inte drivs av ett fåtal teknikbolag, utan att uppgången skett på bred front. Detta är ett styrketecken för Japan som land.

Europa och Sverige: Europa har det tuffare och halkar efter. Dels tenderar man att drabbas hårdare av högre energipriser, dels är man långsammare på att använda den nya AI-tekniken i arbetslivet. Det innebär inte att Europa presterar dåligt, men relativt sett sämre än omvärlden.

De försvars- och infrastruktursatsningar som genomförs i Europa just nu bidrar positivt, men inte tillräckligt för att hänga med de regionerna som ligger i framkant vad gäller teknikutveckling. Faktum är att många av Europas framstående teknikbolag, som Spotify och den brittiska chiptillverkaren ARM, är noterade i USA. Detta innebär att de ur ett börsperspektiv tillhör USA och inte Europa eller Sverige.

Värderingarna är inte utmanande

P/e-tal per sektor, nuvarande och 10 års snitt och spann

Den svenska ekonomin har också haft en brant uppförsbacke. Under inledningen av året såg vi tydliga tecken på att Riksbanken skulle sänka räntorna kraftigt i år, men när kriget i Mellanöstern fick oljepriset att stiga ökade även risken för inflation. Av den anledningen signalerar Riksbanken nu att en räntehöjning står för dörren.

Det finns dock en stor ljusglimt: Sverige har mycket lediga resurser och arbetskraft, vilket ger ekonomin en stor potential att växa snabbt när räntorna väl kan börja sjunka igen.

Positiv syn på tillväxtmarknaderna

Vid årsskiftet hade vi en positiv syn på USA och en negativ syn på Europa. Den negativa synen på Europa kvarstår, men i januari sänkte vi betyget på USA till neutralt och blev istället positivt inställda till Tillväxtmarknader.

Dessa betyg är alltid relativa, det vill säga att vi är negativa på Europa relativt de övriga globala marknaderna, något som även speglar sig i våra portföljer. Detta har visat sig mycket gynnsamt, då Europa (trots en stark uppgång) är den region som har presterat sämst och Tillväxtmarknader är den region som har presterat bäst.

Vi har även haft en positiv syn på Nordiska aktier sedan flera år tillbaka och har sedan februari även en positiv syn på Globala aktier. Även detta har varit mycket gynnsamt då Stockholmsbörsen men framför allt globala aktiemarknader har levererat en mycket god avkastning under året.

Räntor på höga nivåer

Marknadsräntorna ligger just nu på höga nivåer. En huvudanledning är att många stater, inte minst USA, går med enorma underskott och lånar mycket pengar för att täcka dessa. Även de tidigare nämnda försvars- och infrastruktursatsningarna i Europa eldar på detta. 

Samtidigt lånar teknikjättarna enorma summor för att ha råd med sin AI-utbyggnad. Detta stora lånebehov leder till att utbudet av obligationer på marknaden ökar, vilket håller uppe marknadsräntorna.

De höga räntorna pressar investerare som äger obligationer eller räntepapper. Detta sker på grund av att när räntan stiger, faller värdet på obligationer, till den nivå som gör att räntan på obligationerna motsvarar räntan som råder på marknaden för en motsvarande obligation.

De ligger också som en våt filt över såväl konjunkturen som aktiemarknaden. Vi har under året sett att både konjunktur och aktiemarknad klarar av kortare perioder med höga räntor, men om dessa nivåer ligger kvar en längre tid eller om de fortsätter öka så ökar också pressen på bolagen.

Kriget i Iran är en stor anledning till att räntorna har stigit så snabbt som de gjort, och för att de också ska kunna falla tillbaka snabbt så krävs någon form av lösning på konflikten.

Samtidigt börjar oljeexporten från Mellanöstern nu närma sig nivåerna som rådde före kriget, vilket innebär att såvida vi inte ser någon eskalering bör räntorna så småningom kunna dämpas.

Ur ett investeringsperspektiv tycker vi att det mest intressanta segmentet inom räntor just nu är företagsobligationer med lite högre risk, så kallad "High Yield". Företagen mår överlag bra och gör goda vinster, vilket håller nere risken för konkurser och ger investerare en bra avkastning. Vi ser inte heller att dessa på samma sätt pressas av det stora upplåningsbehovet inom Stats- och bostadsobligationer eller Investment Grade.

Fortsatt negativ syn på Europa

Vår syn på de regionala marknaderna:

• Neutral syn på USA
• Negativ syn på Europa
• Positiv syn på Tillväxtmarknaderna
•  Neutral syn på Asien / Stilla Havet

Inga större valutarörelser väntas

När det gäller valutor förväntar vi oss inga stora, dramatiska förändringar i närtid. Den svenska kronan hade ett väldigt starkt 2025, men har fallit tillbaka något i år. Vi bedömer att den kommer att pendla kring det intervall som den handlas just nu, men stora geopolitiska händelser kan förstås påverka detta. Exempelvis skulle ett fredsavtal mellan USA och Iran sannolikt få kronan att stärkas, med en eskalering i kriget skulle ha motsatt effekt.

Även den amerikanska dollarn har varit relativt stabil under året, även om den fortfarande är svagare i dag än innan den nuvarande amerikanska administrationen tillträdde.

I år har endast två av elva globala sektorer utvecklats bättre än ett brett världsindex i stort: IT och energi. I Global Tema har vi arbetat med en betydande andel teknikbolag men inte någon tydlig andel fossila bränslen.

Vi har dock haft exponering mot något som har gått ännu bättre: nämligen smart energi. Temat smart energi tar sin utgångspunkt i hur elektrifieringen medför en genomgripande omdaning av hur energi produceras, distribueras och används i ekonomin.

Elektrifieringen förändrade gitarristernas plats i musikhistorien

Att spela gitarr i ett storband för 100 år sedan var något som skiljer sig markant från de associationer vi har av elgitarr som instrument i nutida musik.

För att över huvud taget höras behövde du sitta nära en bra mikrofon som i bästa fall fångade upp försöken att spela rytmkomp och förstärka harmoniken från de andra instrumenten.

Faktum är att banjoisterna ofta hade en mer framskjuten plats än gitarristerna då de skar igenom ljudmixen i storbandet på ett tydligare sätt.

På 1930-talet uppfanns elgitarren men det var inte förrän 20-30 år senare som det nya instrumentet med rockeran blev en plattform för något helt nytt. Med nya gitarrmodeller på 1950-talet blev elgitarren robustare och mer anpassat för hög volym.

Parallellt växte rock’n roll fram och instrumentet gick från att vara ett knappt hörbart kompinstrument till att bli musikens främsta uttrycksmedel. Uttrycket gitarrmusik blev en generationsmarkör då ungdomarnas nya musikstil skiljde sig så markant från föräldragenerationens jazz- och dansmusik.

Som aspirerande elgitarrist kan det vara värdefullt att spela utan förstärkare för att förstå hur instrumentet låter av sig självt. Och den låter betydligt mindre än en akustisk gitarr.

Men när man pluggar i elgitarren i en förstärkare och kanske några effektboxar utöver det, händer det mäktiga saker och instrumentet uppfyller sitt öde. Charlie Christian var den jazzgitarrist som visade att tekniken fungerade på 1930-talet.

I vår tid har AI genomgått sitt ”Charlie Christian-moment” med företag som Nvidia, OpenAI och Anthropic. Det pågår dock ett teknikkrig där ute kring vilka som ska ikläda sig de revolutionerande rollerna att ta AI till nästa nivå likt Jimi Hendrix, Jimmy Page och Eddie van Halens gitarrspel gjorde med rockmusiken.

I AI:s epicentrum har vi under flera år sett ett starkt fokus på beräkningskraft. Vår bedömning är att nästa fas i högre grad kommer att präglas av AI:s fysiska infrastruktur samtidigt som värdeskapandet flyttas närmare slutkunden.

AI ses inte bara med blida ögon hos unga

Samtidigt som unga människor är de som har lättast att ta till sig den nya AI-tekniken är de också de som oroar sig mest för dess konsekvenser. Den nya tekniken kommer att slå ut flertal arbetsroller och här upplever många unga att det är svårt att ta i beräknande vad de ska kunna göra för att kunna bidra. Fascinationen blandas med en känsla av uppgivenhet.

Givet hur mycket av BNP som idag drivs av AI är det på så sätt fascinerande att se vilket negativt narrativ som ofta gör sig gällande kring utvecklingen.

Fenomenet är inte nytt. Historiskt sett har nya teknikgenombrott ofta varit förknippade med en missriktad avsky och ovilja att anpassa sig till de nya förutsättningarna.

För arbetstillfällen har visserligen i hög grad förändrats av den nya tekniken genom åren, men det har också mynnat ut i mängder av nya arbetstillfällen.

NVIDIA börsvinnare 2023-24

Andra bolag har nu tagit över stafettpinnen

AI-utbyggnaden fortsätter med styrka

Minnesmarknaden domineras av tre aktörer som har en oligopolställning. I storleksordning hittar vi de koreanska bolagen SK hynix och Samsung Electronics följt av amerikanska Micron Technology.

Dessa har den stora lejonparten av DRAM-marknaden och i princip hela den mest lukrativa delen, nämligen HBM-marknaden. HBM står för High Bandwidth Memory och är idag en kritisk del av AI.

Varje ny AI-accelerator kräver klart mer minne än tidigare generationer. Ett otal rapporter beskriver att HBM-kapaciteten är slutsåld och allokerad flera år framåt i tid.

Minnestillverkarna prioriterar HBM eftersom marginalerna är betydligt högre där. Det skapar på så sätt en brist i övriga minnessegment.

En stor del av vinstlyftet har kommit av kraftigt stigande priser snarare än fler tillverkade chips. Så länge priserna stiger på grund av att efterfrågan exploderar samtidigt som kapaciteten är begränsad är det fantastiskt för HBM-bolagen.

Men höga priser är marknadens sätt att bjuda in till större konkurrens.

Optiska höghastighetsbolag är väl positionerade

Om vi tänker oss att HBM-modulerna kommer att säljas till ännu högre priser i framtiden kommer konkurrenter att sätta käppar i hjulet för den marginalen.

Men om datacenter behöver mycket mer el, transformatorer, kablage och kylning är det mer kopplat till en långsiktig kapacitetsutbyggnad snarare än till enskilda produktcykler, vilket kan ge en mer hållbar tillväxtprofil. Kraft- och infrastrukturföretagen tjänar pengar på att hela AI-ekosystemet behöver byggas ut, oavsett vilken modell eller vilket chip som når störst framgångar på marknaden.

 Inom beräkningskraft förflyttar HBM data inne i servern. De optiska höghastighetsbolagen flyttar data mellan servrarna. Ju större AI-klustren blir, desto viktigare blir det senare.

En sak känns väldigt tydlig och det är att AI-klustren blir allt större med tiden. Det här gör att koppartrådarna inte räcker till när beräkningskapaciteten utvecklas i allt snabbare takt.  För de optiska höghastighetsbolagen har inte priserna ökat lika dramatiskt.

Nästa stora steg kommer att bli när optiken integreras i chipkapslingen (CPO eller co-packaged optics) där lasrar och optiska komponenter flyttar från nätverksmodulerna till själva chipsystemet.

Historiska försök att hejda den tekniska utvecklingen under parollen ”det vi har är bra nog”, har 

gång på gång kommit på skam när nya innovationer förändrat spelplanen.

Flaskhalsen håller nu på att flyttas från Nvidias paradgren GPU:er och minnesmoduler till elnät och energiförsörjning. AI är inte bara ett mjukvaruproblem utan ett energi- och infrastrukturprojekt. Inom beräkningskraftsinfrastrukturen öppnas möjligheter för att optikbolagen blir alltmer betydelsefulla.

Muse är ett resultat av massiva investeringar  

Meta Platforms AI-agenttjänst Muse har på kort tid klättrat till förstaplatsen för både App Store och Google Play, vilket illustrerar det snabbt växande intresset för nästa generations AI-tjänster.

Om ChatGPT var AI-vågens ”iPhone-ögonblick” kan man argumentera för att Muse är ett tidigt tecken på att marknaden börjar röra sig från chattbottar till mer autonoma AI-agenter.

Vän av ordning kan med rätta då fråga sig vad Muse erbjuder som Claude inte redan gör minst lika bra. Få personer hamnar i slutsatsen att Muse är smartare än Claude. Snarare handlar det om att Muse kan bli den första AI-agent som når massmarknaden.

Claude kan mycket väl vara den vassare tjänsten. Men det är inte alltid den tekniskt mest avancerade tjänsten som når mest framgång. Det är de tjänster och produkter som är bäst anpassade för massmarknaden som tenderar att vinna slaget.

Meta Platforms och även Alphabet har unika möjligheter att integrera sina nya teknologier i ett ekosystem med ett dagligt användarantal i miljardklassen. 

Det här blir extra intressant utifrån perspektivet att Apple, idag är ett högre värderat bolag, än de så kallade molnjättarna Google, Meta, Microsoft och Amazon. Apple har upplevts vara avvaktande med att plöja ned ens i närheten så mycket investeringar som övriga har gjort.

Marknaden säger sig vilja se investeringar, men tenderar att ännu högre belöna de bolag som kan få exponering mot tillväxten utan att behöva göra motsvarande investeringar själva.

I nuläget fångas mycket av värdena av de som bygger infrastrukturen. Nvidia har en enorm marginal men har kommit ned betydligt i värdering under en ganska kort tid. Detta som en följd, märk väl, av att marknaden börjar anta att de starka vinsterna kommer att plana ut något framöver.

Lönsamheten förflyttas inom och mellan olika delar av AI:s värdekedja

Historiskt sett har de stora vinnarna varit de som ägt kundrelationerna snarare än infrastrukturen. Järnvägsbolagen byggde spåren, men andra tjänade de stora pengarna på trafiken. Telekomoperatörerna byggde mobilnäten, men Apple fångade mycket av värdet i smartphone-eran.

Alla generationer kommer inte ihåg Altavista lika bra. Altavista hade en dominans på sökmarknaden. Men de kom att förpassas till att bli en marginalspelare när Google slog igenom stort.

Med  det sagt är det för tidigt att säga att just Muse blir den tjänst som blir den ledande på sikt. Det kommer att rinna mycket vatten under broarna tills det slaget är avgjort. Lönsamheten kommer dock att kunna förflyttas från infrastruktur till de mer slutkundsnära lösningarna vartefter tekniken utvecklas ytterligare.

Historien visar att transformativa teknologier ofta blir så integrerade i vardagen att de till slut tas för givna. Om AI följer samma mönster kommer det kundnära värdeskapandet att stå i centrum framöver. Vägen dit kräver dock betydande investeringar i den underliggande infrastrukturen, från optiska kommunikationsnät till el- och energisystem.

Således allokerar vi delar av kapitalet till dessa teman. Global Tema är dock en multitematisk portfölj vilket gör att vi strävar efter en god balans mellan fokuserad exponering och diversifiering utan att förlora den distinkta karaktär som präglar portföljen.

Klimatförändringarna är redan här

Även om utsläppen måste minska snabbt behöver samhällen samtidigt anpassas till effekter som redan märks: extremvärme, torka, bränder, skyfall och översvämningar. 

Det gör klimatanpassning till mer än en miljöfråga. Det är också en växande investeringsfråga, där kapital behövs till vatten-försörjning, robusta elnät, livsmedelssystem, energieffektiva byggnader och lösningar som minskar framtida skador.

Frågan har fått ökad politisk tyngd efter sommarens extremväder i Europa. I sitt årliga tal i september lyfte EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen fram AI och klimatet som två av EU:s mest kritiska områden framåt. 

Hon betonade att klimatanpassning och utsläppsminskningar behöver gå hand i hand och beskrev lösningar för klimatanpassning som en växande marknad.

De ekonomiska drivkrafterna är tydliga. Enligt European Environment Agency har väder- och klimatrelaterade extremhändelser orsakat omkring 822 miljarder euro i ekonomiska förluster i EU mellan 1980 och 2024. Över 208 miljarder euro av dessa förluster inträffade under 2021–2024. 

Vi ser att förekomst av extremväder ökar och skadorna blir fler. När kostnaderna för extremväder ökar blir investeringar i förebyggande lösningar mer strategiskt viktiga – både för samhällen och för investerare. 

Behovet av kapital är stort. En studie beställd av EU-kommissionens generaldirektorat för klimatpolitik, DG CLIMA, uppskattar att EU, medlemsländerna och den privata sektorn behöver investera omkring 70 miljarder euro per år fram till 2050 i klimatanpassning. 

Det handlar bland annat om infrastruktur, vattenhantering, ekosystem, livsmedelssäkerhet, klimatanpassade byggnader och robusta energisystem.

Från kostnad till affärsmöjlighet

För en privat investerare kan temat vara intressant av två skäl. För det första kan bolag som bidrar till klimatanpassning få stöd av långsiktiga strukturella trender: offentliga investeringar, skärpta krav på resiliens och ett växande behov av teknik som minskar sårbarheten i samhället. 

Hittills har investeringar i motståndskraft för att bemöta klimatförändringar och extremväder varit eftersatta. För det andra kan exponering mot sådana bolag bidra till att portföljen fångar upp lösningar på risker som redan påverkar ekonomin, snarare än att enbart fokusera på övergången till lägre utsläpp.

Investeringsmöjligheterna finns i flera delar av ekonomin. I jordbruket ökar behovet av precisionsodling, bevattningsteknik och effektivare användning av vatten och gödsel. I städer och fastigheter växer efterfrågan på energieffektiv kylning, klimatanpassade byggnader och lösningar som minskar värmerisker. Inom infrastruktur handlar det om smartare elnät, vattenrening, läckagedetektering och system som kan hantera mer extrema väderhändelser. 

Flera fondinnehav i våra hållbara mandat och i Miljöportföljen visar hur klimatanpassning kan ta form i praktiken. Det handlar till exempel om bolag som stärker samhällets förmåga att hantera vattenbrist, skyfall och mer resurskrävande livsmedelsproduktion. 

Bolaget Xylem bidrar med teknik för att mäta, rena och effektivisera vattenflöden, medan Waste Management knyter an till behovet av mer cirkulära och resurseffektiva avfallssystem. Inom jordbruket kan Deere & Co:s precisionsjordbruk och uppkopplade maskiner hjälpa lantbrukare att använda vatten, gödsel och andra insatsvaror mer effektivt.

På energisidan illustrerar Delta Electronics hur energieffektiv kraft- och kylteknik blir allt viktigare när både elförbrukning och värmebelastning ökar.

Samtidigt är klimatanpassning inget enkelt investeringsrecept. Alla bolag i temat är inte automatiskt bra investeringar. Värdering, lönsamhet, konkurrensfördelar och fondens samlade risknivå måste fortfarande analyseras. 

Men för långsiktiga sparare kan klimatanpassning vara ett sätt att kombinera exponering mot växande samhälls-behov med möjligheten att investera i bolag som hjälper ekonomin att bli mer motståndskraftig.

Att spara i indexfonder har blivit närmast synonymt med ett smart och enkelt sparande. Budskapet är ofta: ”Sätt in pengarna, välj en billig globalfond och låt tiden göra jobbet.” Men för den som tittar lite närmare på vad som faktiskt döljer sig bakom fondnamnen, framträder en betydligt mer komplex bild.

Det är här en professionell rådgivare kan göra den avgörande skillnaden mellan ett okej sparande och ett som faktiskt är optimerat för just din situation.

Djävulen sitter i detaljerna

Det är lätt att tro att exempelvis alla globala indexfonder är likadana, men så är det sällan. En del följer index som bara inkluderar utvecklade marknader (mogna ekonomier som USA, Europa och Japan), medan andra även väver in tillväxtmarknader som exempelvis Kina, Indien och Brasilien.

Skillnaden spelar roll: tillväxtmarknader kan ge högre avkastning över tid, men de svänger också mer i värde. Valet påverkar alltså både din framtida avkastning och hur stor risk du tar.

Ett annat sätt indexfonderna kan skilja sig åt är hur de väljer att hantera hållbarhetsfrågor. Några väljer att följa ett traditionellt index där alla bolag ingår medan andra istället väljer att exkludera ett antal bolag och branscher, såsom vapen, alkohol, tobak och fossila bränslen. Det kan under perioder leda till stora avvikelser från hur börsen faktiskt utvecklar sig.

Samtidigt är den förvaltningsavgift du ser i prislistan sällan hela sanningen. Det tillkommer ofta dolda kostnader som dras direkt ur fonden – till exempel avgifter för att fonden köper och säljer värdepapper och övriga administrationskostnader. Sådana kostnader syns inte alltid i marknadsföringen, men de påverkar din avkastning lika mycket.

Väljer du dessutom en fond som handlas i en annan valuta, exempelvis dollar eller euro, kan det tillkomma växlingsavgifter varje gång du köper och säljer.

Att navigera i denna djungel av olika avgifter kräver tid och kunskap som många helt enkelt inte har, eller vill lägga på sin fritid.

Vanliga fallgropar

Några risker att kolla upp inför val av indexfond:

• Att man inte missar önskade delar av marknaden pga fondens val av jämförelseindex
• Hög koncentration i ett fåtal bolag
• Dolda avgifter

När ska man välja aktivt kontra passivt?

Det har på senare år etablerats en förenklad syn att indexfonder alltid är bäst. Sanningen är mer nyanserad. På vissa marknader, när man investerar i stora, välbevakade bolag, kan det vara mycket svårt för en förvaltare att slå index. Där är indexfonden ofta ett bra val (under förutsättning att den förvaltas på ett kostnadseffektivt sätt).

Men när det kommer till exempelvis småbolag eller mer nischade marknader, kan en skicklig aktiv förvaltare ofta skapa ett mervärde som motiverar en högre avgift. Att veta när man ska välja den ena eller andra strategin är en konst som kräver både erfarenhet och analys.

En annan sak att beakta är när vissa bolag blir väldigt stora i ett index. I dagsläget väger t ex teknikaktier mycket tungt i ett globalt aktieindex. Det kan låta som att en bred globalfond ger god riskspridning, men skulle exempelvis teknikaktierna krascha kommer det ge en kraftigt negativ kurspåverkan även på dessa fonder.

För den som vill sprida sina risker mer kan det därför vara bra att istället investera i fonder med olika stilar (exempelvis tillväxt och värde) och i regionala fonder, samt öka vikten i små- och medelstora bolag. En aktiv förvaltare har också bättre möjlighet att justera vikter mellan bolag, branscher och regioner om något skulle bli för dominerande på börsen.

Mer än bara aktier

En vanlig fallgrop när man lyssnar på enkla råd om att  köpa en indexfond är att man stirrar sig blind på aktiemarknaden och glömmer bort balansen mellan aktier och räntor. Dels eftersom utbudet av indexfonder med exponering mot räntor är begränsat (om man nu vill begränsa sig till det), dels för att räntefonder kan kännas tråkiga när börsen går bra.

Resultatet blir ofta att räntor väljs bort helt, vilket gör portföljen sårbar för börsfall. Det gör också att man missar möjligheten att blanda säkra ränteinstrument med företagsobligationer – alltså lån till företag som ger lite högre ränta mot något högre risk. En rådgivare hjälper dig att hitta rätt balans utifrån din specifika situation och din riskvilja, snarare än att du följer en generell rekommendation som kanske inte passar dig.

Rådgivaren som din vägvisare

Att ta hjälp av en rådgivare handlar inte om att någon annan ska ”gissa” rätt på börsen. Det handlar om att få en helhetsbild. En duktig rådgivare fungerar som en vägvisare som:

• Rensar bort bruset: Hjälper dig att se förbi marknadsföring och fokusera på vad som faktiskt påverkar din långsiktiga avkastning.
• Optimerar för dig: Ser till att ditt sparande matchar din ekonomi, din tidshorisont och din personliga trygghetsnivå.
• Skapar ordning: Säkerställer att du inte betalar för mycket i onödiga avgifter eller tar risker du inte är medveten om.
• Agerar bollplank: När börsen rasar är det lätt att drabbas av panik och man riskerar att fatta kostsamma beslut. Då är det mycket värt att ha någon att bolla med.

Att förvalta sina egna pengar kan vara både lärorikt och roligt, men det är också förenat med fallgropar som kan kosta mer än vad man sparar in i avgifter.

Naturligtvis kostar även rådgivning något, och den utgiften ska vägas mot det värde du får tillbaka – i form av lägre onödiga avgifter, rätt risknivå och bättre beslut över tid. För många väger nyttan tyngre än kostnaden. 

Genom att ha en rådgivare vid din sida får du inte bara en expert på finansmarknaden. Du får en samarbetspartner som hjälper dig att sova gott om natten, trygg i vetskapen om att ditt sparande är strukturerat på ett genomtänkt och hållbart sätt – så att du verkligen kan låta tiden göra jobbet.