Jag vet inte om det är en bubbla – det vet inte du heller
Efter den starka inledningen på börsåret är det många som funderar på om det är en bubbla som byggs upp eller ej. Bland annat den välkände ekonomen Nouriel Roubini (”Dr Doom”) varnar för att det som håller på att byggas upp är ”the mother of all asset bubbles”. En välkänd svensk affärstidning ”bubbeltestade” aktiemarknaden och i sociala medier är den eventuella bubblan ett dagligt tema. Många uppmärksammar att det är 15 år sedan den stora nedgången år 2000 inleddes och längden på denna cykel pekar onekligen på att vi bör närma oss en avmattningsfas, åtminstone för den amerikanska konjunkturen och därmed också börscykeln. Vad är det då som skiljer en stark aktiemarknad från en bubbla? Tydliga kännetecken är en högre värdering än historiskt snitt, en brant uppgångsfas som avviker från långsiktig trend och alltmer euforiska investerare med ökad aktivitet bland småsparare. Utseendet på börsgrafen visar ofta en parabolisk utveckling mot slutet och ett brant fall därefter. En graf över tulpanlöksboomen år 1634-1637 är skrämmande lik den japanska börsbubblan på 80-talet eller teknologibubblan åren 1998-2003. De klassiska indikatorerna finns på plats även idag: värderingen på aktiemarknaden är långt högre än de senaste tio åren, årets inledning går endast att jämföra med 1999 och jag har senast i veckan på lunchrestaurangen fått frågan vilken aktie man ska köpa.
Ofta börjar en bubbla med någon ny form av beteende hos investerare, där man uppfattar ett visst mönster. Det kan vara en ”supercykel” drivet av stark efterfrågan från tillväxtmarknader, en ny teknologi som ökar produktiviteten, demografiska förändringar som gynnar sparandet eller annat som motiverar allt högre vinster för börsbolagen i närmast oändlig framtid. När fenomenet övertar nyhetsrapporteringen och entusiasmen tilltar övergår investerares känslor till girighet och i ett slutskede mer eller mindre till illusion där varje nedgång skapar köplägen. Det är självklart svårt att avgöra var vi befinner oss idag, men CNN:s ”fear and greed-index” ger en viss vägledning. Den pekar idag på ”greed”, dvs. girighet och det skulle i så fall innebära att vi är långt mer än halvvägs i uppgångsfasen.
Grunden till denna eventuella bubbla ligger i lågräntemiljön. Finansiering blir allt billigare och sparare blir stressade över nollräntan på kontot. Redan för drygt ett år sedan pratades det om TINA (”there is no alternative”) till aktiemarknaden. Problemet är att dagens billiga pengar inte går till realekonomin (vilket är tanken med alla stimulanser) utan hjälper till att blåsa upp värdet på tillgångsklasser. Konsumtionen, åtminstone i USA och Sverige, ligger fortsatt på en hög nivå, men det finns gott om utrymme för att köpa obligationer, aktier och bostäder, som nu alla är tillgångar som avkastar långt över normal trend. Onekligen ser det ut som att vi ska ha låga räntor under relativt lång tid på grund av den överkapacitet som finns och den digitaliserings/automatiserings- och demografiska trend som pågår. Även centralbanker håller med och justerar ned långsiktiga ränteantaganden. Men jämförelsetalen kommer att förändras, inflationstrenden kommer någon gång att vända och värdepappersmarknader kommer att ha prisat in det nya ”mönstret”. Jag säger inte att vi har en bubbla (ingen vet förrän vi har sett en ordentlig nedgångsfas), men onekligen finns ett antal varningstecken. Samtidigt ska också noteras att det till skillnad från tidigare bubblor finns en rad skillnader, vilket i och för sig inte är ovanligt att mönstret är annorlunda. Fokus i bubblan 1999 låg på en enda sektor och antaganden om teknologibolagens framtida vinstmöjligheter var alldeles för optimistiska. Idag skapar både relativt nya IT- och bioteknikbolag redan goda vinster och det är många sektorer som gynnas av låga räntor och fallande oljepris. Det mest sunda efter den starka inledningen på året är en tydlig rekyl och det brett istället för en enskild sektor. Då kan det finnas fortsatt potential på aktiemarknaden kvar och jag ser det då inte som omöjligt att vi kan fortsätta den branta uppgångsfasen ytterligare ett tag till.
PS. Se kommentar om Riksbankens räntesänkning här. DS.