Vad händer när indexfonderna dominerar fondmarknaden?
Ökat sparande i passivt förvaltade fonder
Under 2010-talet har vi sett att intresset för indexfonder i Sverige ökat explosionsartat. Från 2010 till 2018 har andelen indexfonder mer än dubblerats, från 8 % till 17 %. Samma trend återfinns på andra marknader, och vid slutet av 2018 förvaltade indexfonderna 34 % respektive 49 % av aktiefondkapitalet i Europa och USA.
Indexfonders andel av förmögenheten i aktiefonder
Det är inte bara andelen indexfonder som ökar, utan även takten som flytten från aktiv till passiv förvaltning sker i. Investerare i USA och Europa har under 2019 flytt aktivt förvaltade fonder i den snabbaste takten på åtminstone 3 år, med nettoutflöden på 30 miljarder USD till och med juni.[2] Även i Sverige har nettosparandet i aktivt förvaltade aktiefonder minskat med 9,5 miljarder SEK, medan nysparandet i indexfonder har ökat med 31,7 miljarder SEK, under samma period.[3]
I takt med att indexfonderna tar en större marknadsandel förändras även ägandeförhållandena i börsbolag. Enligt Bebchuk och Hirst (2018) äger indexfonder mer än 20 % av de amerikanska börsbolagen och ägarandelen förväntas fortsätta växa kraftigt under det närmaste årtiondet.[4]
Så frågan vi bör ställa oss nu är; vad har detta för effekt? Som med mycket annat finns det både för- och nackdelar med trenden mot passiv fondförvaltning.
Fördelar
-
En uppenbar fördel med det ökade intresset för indexfonder (och samtidigt en av de huvudsakliga orsakerna till trenden) är att det blir billigare för investerare. Det är inte bara så att passiva fonder i allmänhet tar lägre avgifter, utan konkurrensen driver även ner avgifterna bland aktiva förvaltare.
-
Man skulle kunna tänka sig att ju större inflöden i indexfonder, desto större chans att aktiva förvaltare lyckas. När allt kommer omkring bryr sig inte indexfonder om bolagsanalys, vilket kan göra det lättare för aktiva förvaltare att hitta attraktiva bolag. Det här är något som exempelvis fondförvaltarna Henrik Didner och Göran Espelund trycker på.[5]
Nackdelar
-
Då bolagen blir mindre analyserade finns det en risk att marknaden blir ineffektiv, det vill säga att prisbildningen förvrängs. Indexfonder investerar rakt av i de bolag som ingår i det underliggande indexet, vilket förstärker felaktiga prissättningar.
-
I och med den tilltagande koncentrationen i ägandeförhållandena, och det faktum att indexfonder rör sig som en grupp, oroar sig många för potentiella negativa effekter vid en kraftig börsnedgång, såsom ökad volatilitet.
-
”With great power comes great responsibility” – Uncle Ben, Spiderman. Den enorma tillväxten i indexfonder och dess ägarinflytande innebär egentligen ett ökat ansvar, men eftersom indexfonders enda mål är att härma marknaden blir det ett passivt ägandeskap. Därmed får företagsledningen och aktiva investerare mer inflytande, oavsett om de vill eller inte, och oavsett intressen.
Potentiell mottrend?
I takt med att passiv förvaltning blir allt vanligare kan man föreställa sig en sorts mottrend; att aktivt förvaltade fonder blir ”mer aktiva”, det vill säga att skillnaderna mellan passivt och aktivt förvaltade fonder blir större. Det här skulle kunna uttryckas i att aktiva fonder exempelvis har ett färre antal innehav och/eller mer nischade strategier. Några exempel är Handelsbanken Sverige Selektiv som placerar i 16–25 bolag och RobecoSAM:s temafonder[6] som investerar i hållbar utveckling. En mottrend som denna skulle vara ett sätt att nyttja fördelen i andra punkten ovan. När indexfonder dominerar alltmer kan utrymmet för aktiv förvaltning bli större då det kan bli lättare för aktiva förvaltare att hitta felprissatta bolag och på så sätt överträffa de bredare passiva alternativen.
Läs mer om valet mellan aktiv och passiv fondförvaltning här.
[1] Fondbolagens förening. (2019). Ny studie: trender på fondmarknaden 1979–2019. Hämtad 2019-07-26
[2] Mooney, A. (2019). Investors flee active funds at highest rate in 3 years. Financial Times. Hämtad 2019-07-26
[3] Fondbolagens förening. (2019). 3,9 miljarder till fonder i juni. Hämtad 2019-07-26
[4] Bebchuk, L., & Hirst, S. (2018). Index Funds and the Future of Corporate Governance: Theory, Evidence, and Policy. Harvard Law School John M. Olin Center Discussion Paper No. 986. Hämtad 2019-07-26
[5] Dagens Industri. (2017). Didner & Gerge och Lannebo: Våra fonder tål att granskas. Hämtad 2019-07-26
[6] En temafond är en fond som placerar i värdepapper med ett eller flera speciella teman, t.ex. miljö eller produktivitet.