Är det en skattereform som behövs?

27 mars 2015
Inte så många vill på allvar ifrågasätta nödvändigheten av att betala skatt. Däremot har nog de flesta en uppfattning om vilken skatt som ska betalas och vad den används till, även om det tyvärr är mer procenten än vad skatten används till som vanligen diskuteras.

Dagens skattesystem har sina rötter delvis i skattereformen 1991, men efter mer än 500 ändringar av bestämmelserna är dagens system en bra bit ifrån utgångspunkten som var enkelhet och likformighet. Tanken med den reformen var att skatten skulle vara 30 procent för kapital och i stort sett samma för lön och annan förvärvsinkomst. Därutöver skulle skatt tas ut av de med högst inkomster men att ingen skulle ha en marginalskatt över 50 procent – hälften kvar kommer nog en del ihåg.

Av enkelheten återstår lite då dagens skattesystem kännetecknas av komplexitet, föränderligt och oberäkneliga domstolstolkningar, vilket skadar trovärdigheten och även moralen. Likaså är likformigheten svår att hitta i dagens bestämmelser. Kapitalskatten är allt annat än 30 procent – t ex är skatten i år 0,27 procent på kapital sparat på ett Investeringssparkonto – och marginalskatten utan större ansträngning når upp till 60 procent.

Att en sådan asymmetri skapar spänningar i skattesystemet är inte svårt att förstå. Det finns många kronor och spara åt sig själv genom att kvittera ut lönen som kapitalinkomst eller flytta ut till ett annat land. Typiskt sett är det de som idag betalar mest i skatt som finner för gott att ta saken i egna händer och med rimliga medel avgöra vilken skatt de betalar. Kvar blir de utan möjlighet att på samma sätt hantera sin skatt som ett elabonnemang och byta leverantör eller som på annan grund saknar skäl att förändra sin situation. Vilket leder till fler ändringsinitiativ för att täcka de blottor som för stunden uppmärksammats. En annan sida av dagens skattesystem är de många möjligheterna till att skjuta skattebetalningen på framtiden vilket gör att skälen att försöka undvika skatten ökar i takt med inkomstens tillväxt.

Att bara jaga och täppa till läckor i systemet utan att samtidigt säkerställa skattesystemets legitimitet ser jag som bortkastad möda eller plakatpolitik. Ett fungerande skattesystem måste upplevas som rättvist och behöver för det vara förutsägbart vid sidan av att det är förståeligt och lite som gruset på marken – inte värt besväret att försöka undvika. Med ett fungerande skattesystem är det vidare mer möjligt att föra en konstruktiv debatt om vad skatten används till då risken minskar för att hamna i en åsiktsmässig återvändsgränd om vem som har mest rätt i att skatten är fel.

En radikal lösning kan vara att införa en platt skatt på lön och andra förvärvsinkomster i den mån inkomsten konsumeras och att inkomstöverskott, annat sparande och tillgångar beskattas med en årlig innehavsskatt.

Så gärna en skattereform, men först ett legitimt skattesystem!