Skip to main content Skip to main navigation

Är utdelning lägre beskattad än lön?

Blogg

Är utdelning lägre beskattad än lön och har pensionsavsättningen ett värde?

18 april · 2019

Beskattningen av arbetsinkomst omnämns vanemässigt som hög medan kapitalinkomst som t.ex. utdelning ofta anses vara lågt beskattad. Fåmansföretagare har dessutom en uppsättning särskilda skattebestämmelser att ta hänsyn till där viss del av utdelningsinkomst inte beskattas som kapital utan som lön. Ur denna snårskog av bestämmelser för fåmansföretagare har det vuxit fram ett antal tumregler som inte sällan hanteras som absoluta sanningar. Jag ska försöka bena ut dessa ”sanningar” då det börjar närma sig bolagsstämma och beslut om utdelning för många företagare.

En vanlig ”sanning” är att ägaren istället för lön ska ta utdelning som ryms inom aktiens gränsbelopp* men inte mer. Ett sådant förfarande kan vara rationellt, men långt ifrån en absolut sanning. Om man tar sig tid och räkna på det kan resultatet bli en överraskning.

Innan jag ger mig in på siffrorna och procentsatsernas värld för en jämförelse mellan vad som blir kvar av bolagets resultat efter skatter och avgifter måste jag redogöra för utgångspunkterna i mitt resonemang. Mitt första antagande utgår från att det intressanta är att se är vad som återstår för ägaren att lägga i den privata plånboken för att kunna avgöra vilken typ av utbetalning som är mest lönsam. Min andra utgångspunkt och antagandet i resonemanget är att de arbetsgivaravgifter som betalats på lön har ett värde i form av framtida allmän pension.

*den effektiva skatten på utdelning för mottagaren som ryms inom gränsbeloppet är 20 procent

Hur mycket får man kvar?

Om vi börjar med alternativet att ta utdelning så lämnas utdelning av bolagets beskattade resultat. Bolagsskatten är i år 21,4 procent. Detta innebär att om bolaget har ett resultat på 1 000 kr innan skatt återstår 786 kr efter skatt. Om de 786 kr används till utdelning, och ägarens gränsbelopp (dvs. 20%) rymmer hela utdelningen, får hen kvar 629 kr vilket innebär 62,9 procent att stoppa i plånboken. Förhållandena är de samma oavsett utdelningens storlek, ägarens behållning blir alltså 62,9 procent av bolagets beskattningsbara inkomst så länge utdelningen ryms inom hens gränsbelopp.

Om vi istället räknar på behållningen i procent vid uttag av lön, hur blir det då, bättre eller sämre? Det beror självklart på lönens storlek men det företagaren behåller i relation till arbetsgivarens kostnad ligger mellan 75 och 33 procent. Helt klart avtagande i takt med ökad löneinkomst. I denna beräkning ska tas i beaktande att i de arbetsgivaravgifter som betalas inkluderas en avsättning till den allmänna pensionen med 18,5%, i vart fall på inkomsten upp till 483 000 kr år 2019. Och om vi antar att den framtida pensionen har ett faktiskt värde kan vi göra följande beräkning.

För en person som ännu ej fyllt 65 år, och som är skriven i till exempel Uppsala kommun och inte är medlem i svenska kyrkan hamnar brytpunkten vid en beräknad årslön på 560 000 kr. Upp till den årsinkomsten blir det mer över i plånboken om man tar ut lön än om samma inkomst tagits ut som lågbeskattad utdelning, när även den framtida allmänna pensionen ges ett värde.

Den brytpunkten rör sig upp respektive ned beroende på nivån på den kommunala inkomstskatten, med ett minimumvärde kring 525 tkr för bosatta i Dorotea kommun och ett maxvärde vid 610 tkr för bosatta i Österåkers kommun.

Slutsatsen kring vilket alternativ som ger mest kvar i plånboken beror alltså på den individuella situationen men också att det är många fler parametrar som spelar in utöver det som syns tydligast, vilket i många fall är skatten. Det krävs också ett ställningstagande kring huruvida framtida pension har ett värde eller inte.

Som företagare är det därmed värdefullt att göra en noggrann beräkning innan beslut om utdelningen eller lön tas, och vid behov ta hjälp av en expert, och inte fullt ut luta sig mot de ”sanningar” som florerar.

Har du frågor om skatt, eller är nyfiken på våra beräkningar i exemplet ovan är du välkommen att kontakta oss på skatt.

Kontakt

Skatteavtalet med Portugal sägs upp

3 juni · 2021

Nu har riksdagen sagt sitt och sagt ja till regeringens förslag att säga upp Sveriges skatteavtal med Portugal. Avtalet upphör att gälla från och med ingången av 2022. 

Innebörden av att skatteavtalet sägs upp är att den ordning om fördelningen av beskattningsanspråken länderna emellan inte längre ska gälla, och att svensk nationell skattelagstiftning blir ensamt avgörande för om, och i vilken omfattning inkomst är beskattningsbar i Sverige och vilken skatt som tas ut.
 

Så påverkar det dig som är bosatt i Portugal

För den som redan bosatt sig i Portugal och som inte anses skattemässigt kvarbosatt i Sverige, det vill säga en person som är begränsat skattskyldig i Sverige, blir de mest märkbara skillnaderna att svensk SINK-skatt tas ut på pension som utbetalas från Sverige. Det oavsett om det är allmän pension, tjänstepension eller privat pension. 

Även beskattning av utdelning från svenskt bolag påverkas då uttaget av kupongskatt i Sverige inte begränsas till de 10 % som i många fall gällt enligt skatteavtalet. Utan skatteavtal får kupongskattelagens bestämmelse fullt genomslag. Utdelning från svenskt bolag till individ bosatt i Portugal kommer således att beskattas med 30 %. Är det fråga om utdelning på onoterad aktie skulle en bosatt person i Sverige enbart debiteras 25 % skatt, och därför framstår det som klart att Sverige inte får ta ut mer än 25 % kupongskatt då annat får anses diskriminerande i ljuset av EU-rätten. 

Tidsperioden för beskattning av aktievinster fördubblas

Även skattskyldigheten för t.ex. aktievinster påverkas då Sveriges rätt att beskatta dylika vinster enligt skatteavtalet varit begränsad till en period om 5 år från det att personen flyttade ut från Sverige, medan det i inkomstskattelagen gäller en 10-årsperiod från det att personen flyttade härifrån. 

I det fall de inkomster Sverige beskattar även beskattas i Portugal får det antas att Portugal medger avräkning från sin skatt för den skatt som Sverige tagit ut. 

Bosatt i Portugal med obegränsad skattskyldighet i Sverige

Om det är så att den bosatta personen i Portugal är obegränsat skattskyldig i Sverige, till exempel på grund av väsentlig anknytning, är skattskyldigheten i Sverige - utan något skatteavtal som begränsar Sveriges skatteuttag – obegränsad, varför även eventuella inkomster personen har i Portugal eller i annat land ska deklareras i Sverige. Vidare kommer svensk skatt beräknas som för andra i Sverige bosatta med vad det betyder i form av till exempel full marginalskatt om dryga 50 % och 3:12-beskattning av utdelning. 

För den som är obegränsat skattskyldig ska dock Sverige medge avräkning för utländsk skatt enligt avräkningslagen. 

Skatteavtal med Grekland sägs upp

Även skatteavtalet med Grekland sägs upp, vilket innebär motsvarande konsekvenser för den som är bosatt där med inkomster från Sverige. 

Har du frågor om skatteavtalen?

Eller har andra frågor och funderingar? Fyll i formuläret nedan så återkommer vi till dig

 

Kontakt

Hur beskattas utdelning från utländska aktier?

20 april · 2021

Utdelningssäsongen är i gång och utdelningarna har förmodligen redan satts in på aktieägarnas konto. Skatten på svenska aktier skiljer sig beroende på vilken sorts konto aktierna sparats, men skatten på utländska aktier är dock lite svårare att beräkna och kräver mer grundarbete inför deklarationen.

Var svenska aktier sparas påverkar skatten – depå eller ISK?

Så här på våren brukar den stora utdelningssäsongen vara i gång. Kommer utdelningen från en svensk aktie har det för skatten betydelse på vilken sorts konto aktien sparas. Är det en vanlig depå så betalas 70 % av utdelning in på kontot och 30 procent i skatteavdrag. Den slutliga skatten fastställs sedan efter att inkomstdeklarationen granskats året efter, då Skatteverket ger besked om att det finns över- eller underskott på deklarantens skattekonto. Sparas aktien däremot på ett ISK betalas utdelningens bruttobelopp till investeringssparkontot vilket sedan beskattas enligt schablon.

Så här långt brukar de flesta tycka att beräkningen av skatt är relativt enkelt och hanterbart. Men det räcker med att lägga till en utländsk aktie för att även den som är mer erfaren inom skatter behöver stanna upp och tänka efter vad nettobehållningen av utdelningen blir för aktieägaren.

Men innan vi fördjupar oss i utländsk källskatt, skatteavtal, avräkning, restitution, CRS och TRACE, med mera, ska sägas att för svensk kapitalförsäkring och pensionsförsäkring är detta frågor som inte hanteras i innehavarens deklaration – i stället är det försäkringsbolaget som tillhandahåller försäkringen som får hantera detta.

Så fungerar skatten på utländska aktier

Enligt de flesta skatteavtal som Sverige har ingått så har utdelningsstaten rätt att ta 15 % i källskatt. Det finns dock undantag som t.ex. Storbritannien där det är 5 % och Portugal där det är 10 %.

Exempel på skattuträkning vid utdelning av utländsk aktie

Med kombinationen vanlig depå och utländsk aktie blir oftast resultatet, vid en utdelning om 100 kr, att det i utdelningsstaten tas 15 kr i källskatt och resterande 85 kr betalas till innehavarens konto. Aktieägaren redovisar sedan i sin deklaration utdelningen med 100 kr och begär avräkning för utländsk skatt med 15 kr. Skatteverket beslutar om skatt med 30 kr, medger avräkning med 15 kr och kvar att betala i Sverige är då 15 kr.

Slutresultatet blir då som för en svensk aktie men att skatten om 30 kr delats mellan staten där det inkomstbringande företaget finns och Sverige där den berikade aktieägaren är hemmahörande. 


Det överskådliga exemplet förutsätter dock två saker, dels att utdelningsstaten tillämpar s.k. direktnedsättning vid källan som metod vid uttag av skatt på utdelningen, dels att aktieägaren har svensk kapitalinkomstskatt att avräkna den utländska skatten mot.

Nedsättning av skatt vid källan innebär att skatt innehålls i samband med att utdelningen betalas ut i utdelningsstaten och att skatt tas ut baserat på den information om aktieägarna som den som administrerar utbetalning av utdelningen har och som vanligen är korrekt.

Avräkning för utländsk skatt är begränsad till vad Sverige och utdelningsstaten kommit överens om att utdelningsstaten får ta i skatt enligt skatteavtalet och den svenska skatten på de utländska inkomsterna. Om aktieägaren har underskott av kapital så medges som mest avräkning med 500 kr.

När utdelning lämnas för utländsk aktie på ISK är den utländska ordningen samma som i fallet med en vanlig depå men att proceduren i Sverige påverkas då ISK schablonbeskattas. Taket för hur mycket av den utländska skatten, som i exemplet är 15 kr, som får avräknas är då alltså den svenska schablonskatten på investeringssparkontot där den utländska aktien sparas.

Skatteändringar i Finland – ökning från 15 till 35 procent

När det gäller vilken skatt som tas i utdelningsstaten är det som sagt vanligt med nedsättning vid källan, men de som äger till exempel finska aktier har redan i år blivit medvetna om att Finland nu ändrat i sitt system (tillämpar TRACE-metoden, Treaty Relief and Compliance Enhancement). Skatten på den finska utdelning som betalas till aktieägare i Sverige har ökat från 15 till 35 procent. De som ännu inte noterat det ökade finska uttaget av skatt torde bli varse dilemmat när Skatteverket nästa år enbart kommer beakta finsk skatt motsvarande 15 procent, som är den skatt länderna kommit överens om i skatteavtal, när de hanterar avräkningen. För att undvika en utdelningsbeskattning om 50 procent, i värsta fall, måste aktieägaren vända sig till den finska skattemyndigheten och begära återbetalning (begära restitution vilket t.ex. de som äger schweiziska aktier är vana vid sedan tidigare) av den skatt om 20 procentenheter som Finland tagit ut i strid med skatteavtalet. Detta får även anses vara pudelns kärna, att det som i exemplet med Finland handlar om att ”förmånlig” beskattning förbehålls de som har rätt till det. Men konsekvensen för aktieägaren är ökad administration och eventuellt en benägenhet att inte investera i ”krångliga” stater.

Det ska avslutningsvis påtalas att i fallet med Finland kan det institut som förvarar de finska aktierna ingå avtal med skattemyndigheten och därefter göra en nedsättning av finsk skatt när utdelningen betalas ut vilket underlättar för aktieägaren. Det kommer nog dock dröja innan sådana avtal kommer på plats då ett villkor i avtalet är att förvaringsinstitutet tar på sig ansvaret för den finska skatten.

Har du frågor eller funderingar om utländsk skatt?

Fyll i formulerat nedan så kommer vår Skatteavdelning att kontakta dig för vidare dialog.

Kontakt

Tips för en lönsammare deklaration

16 februari · 2021

Vid den här tiden på året börjar det bli dags att se över sin deklaration. Något som många tycker är jobbigt och fasar för. För att underlätta och maximera din deklaration har vår skattejurist Pernilla Ask Nordström sammanställt det viktigaste som du behöver tänka på för att din deklaration ska bli så lönsam som möjligt.

Årets deklaration

Den 16 mars 2021 öppnar Skatteverkets e-tjänst för årets deklaration. De som har en digital brevlåda – som exempelvis Kivra - kommer att få sina deklarationsblanketter redan den 3 mars. De som vill göra sin deklaration på papper får vänta tills att deklarationen skickas ut fysiskt mellan den 13 mars och 15 april. 

På deklarationsblanketten är många uppgifter redan ifyllda av Skatteverket som har hämtat in information från arbetsgivare, bank och försäkringskassa. Om allt är rätt ifyllt kan du enkelt och snabbt godkänna deklarationen, men det kan vara en bra idé att granska även det ifyllda och se över om det finns avdrag som du kan göra.

–  Det kan löna sig att ägna någon minut åt att granska det förifyllda och inte godkänna deklarationen direkt. Även om det är lockande. Tänk igenom om det finns något som kan påverka din deklaration. Godkända avdrag kan ge pengar tillbaka eller mindre kvarskatt, därför kan det vara gynnsamt att gå igenom deklarationen innan man godkänner den, säger Pernilla Ask Nordström, skattejurist på Söderberg & Partners.

Viktigt att se över och tänka på

Har du köpt rut- eller rottjänster?

Rut- och rotavdraget gäller endast kostnaden för arbetet inklusive moms. Material, verktyg, parkeringsavgifter och resekostnader till och från arbetsplatsen får inte räknas med. Det totala beloppet får inte överstiga 50 000 kronor per person och år.

Äger du en fastighet tillsammans med en partner kan ni fördela rotavdraget sinsemellan och få en fördel om till exempel den ena partnern har för låg skattepliktig inkomst för att beviljas rotavdrag. Omfördelningen gör man i deklarationen genom att kryssa i en ruta under ”Övriga upplysningar”

Har du ett hemmakontor?

Under coronapandemin har många arbetat hemifrån och det är många som undrar om man kan göra avdrag för det i sin deklaration. Skatteverket är dock mycket restriktiva med dessa typer av avdrag. Det kan dock vara aktuellt om din arbetsgivare inte har tillhandahållit en arbetsplats och att det därför funnits ett tydligt behov av ett arbetsrum i din bostad. Arbetsrummet får enbart ha använts för arbete och får inte ingå i bostadsutrymmet.

Har du och din partner gemensamt lån?

Har du och din partner ett gemensamt lån kan ni fördela räntekostnaden för att få bättre effekt av ränteavdraget. Även denna omfördelning kan göras direkt i deklarationen

Har du sålt din bostad och funderar på att ansöka om uppskov med reavinstskatten?

Du kan ansöka om uppskov med reavinstskatten om du har sålt din permanentbostad med vinst och därefter köpt en ersättningsbostad. Det betyder inte att du slipper att betala skatt utan att du kan skjuta upp att betala hela eller delar av skatten. Från 2008 har uppskovsränta legat på ca 0,5 procent på den uppskjutna skatten.

Från 1 januari 2021 har uppskovsräntan tagits bort. Det innebär att det inte längre kostar något att skjuta på beskattningen. De nya reglerna gäller både gamla och nya bostadsuppskov från och med nästa års deklaration. Om du har sålt din bostad med vinst mellan 2015 och 2019 kan det löna sig att begära omprövning hos Skatteverket och ansöka om uppskov i efterhand.

Har du tidigare begärt uppskov?

Att återföra hela eller delar av uppskovsbeloppet i förtid, det vill säga att vinsten från en tidigare försäljning återförs till beskattning, kan möjliggöra kvittning av en förlust för det fall att det saknas andra vinster. När ett uppskovsbelopp återförs till beskattning kan det också ge effekt om den skattepliktiga inkomsten är för låg för att kunna utnyttja rotavdraget.

Har du sparande utanför Sverige?

Sparande i fonder och aktier i annat land ska tas upp i din svenska deklaration. Man är skyldig att redovisa sparandet även om du inte får någon kontrolluppgift.

Sparar du i aktier och/eller fonder?

Med ett investeringssparkonto (ISK) är det enkelt att spara i aktier och fonder. ISK-sparandet redovisas med en schablonintäkt som rapporteras till Skatteverket och blir förifyllda i deklarationen. I och med schablonintäkten ska man vara medveten om att man kan få en oförutsedd restskatt eftersom skatten betalas i efterhand. Men man kan också se det som ett uppskov med skattebetalningen.

Viktiga datum att hålla koll på inför deklarationen 2021

  • 25 februari är sista dagen att skaffa sig en digital brevlåda, som Kivra, i vilken du kan få din deklaration tidigare.
  • 3-9 mars kommer deklarationen till din digitala brevlåda.
  • 16 mars öppnar Skatteverket sin e-tjänst för deklaration.
  • 30 mars, sista dagen att godkänna sin deklaration digitalt, utan ändringar och tillägg, för att få skatteåterbäring i april.
  • 7-9 april skatteåterbäring till dem som deklarerat senast 30 mars.
  • 3 maj, sista dagen att deklarera.
  • 8-11 juni skatteåterbäring till dem som deklarerat senast 3 maj.
  • 12 november, sista dagen att betala kvarskatt.

Källa: Skatteverket

 

Har du frågor om din deklaration?

Du är varmt välkommen att kontakta oss på Söderberg & Partners skatteavdelning om du har några frågor om din deklaration. Våra skatterådgivare är redo att förenkla det som känns krångligt och svårt. Fyll i formuläret nedan så återkommer vi till dig.

 

Kontakt

Kontakta oss